Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

IVA:s Kungliga Teknikresa fokuserade på elektrifiering och kompetensförsörjning

Tre kvinnor med reflexkläder och hjälmar.
Cirka 28 deltagare följde med Kungliga Teknikresan, här från vänster Tuula Teeri, vd IVA, med Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattform, och Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska Universitet. Foto: Staffan Eriksson, IVA
Publicerad 2023-10-23

Under temat hållbar omställning och utveckling genomfördes IVAs Kungliga Teknikresa i år till Västerbotten och Norrbotten. KTH Energiplattformens Lina Bertling Tjernberg var med på resan - här lyfter hon några av höjdpunkterna.

Sedan 2011 har den nationella delegationsresan IVA:s Kungliga Teknikresa arrangerats för att erbjuda inspiration, nätverkande och erfarenhetsutbyte inom ett aktuellt fokusområde. I år var temat hållbar omställning och utveckling och målet var Västerbotten och Norrbotten. Bland årets cirka 28 deltagarna fanns Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattform. 

– Under resan blev det tydligt vilken fantastisk tid detta är för svensk teknikutveckling och innovation. Samtidigt som vi ser ett enormt kompetensbehov inom energiområdet, särskilt i landets norra delar, säger Lina Bertling Tjernberg.

En kvinna sitter i ett litet elflygplan och en man står utanför.
Under besöket på Skellefteå flygplats Airside visades hur flygplatsen förbereds för morgondagens elflyg. Foto: Staffan Eriksson, IVA

Elflyg och morgondagens utbildning

Under tredagarsresan besöktes flera av de stora industriella investeringar som görs i Norrlandslänen. Första stoppet var Skellefteå flygplats Airside där det pågår en satsning för att förbereda flygplatsen för det kommande elflyget. Här byggs särskilda laddningsplatser för mindre elflygplan samtidigt som morgondagens piloter utbildas inom ramen för Green Flight Academy. 

Ett litet elflygplan och en instrumentpanel.
Mobila laddstationer för morgondagens elflyg. Foto: Lina Bertling Tjernberg

Därefter följde ett besök vid Skellefteå University Alliance (SUA) som är ett samarbete med lansering 2024 mellan olika lärosäten för att möta utbildnings- och kompetensbehovet i Skellefteå. Visionen är att skapa en testbädd för akademisk innovation som utmanar och utvecklar de traditionella akademiska ramarna och främjar samarbete, lärande och forskning. Bland de lärosäten som deltar finns Mälardalens universitet, MDU.

– Här blev det tydligt hur vi tillsammans måste utveckla morgondagens utbildning och lärande för att möta hela energisektorns kompetensbehov. Vi behöver göra det i samverkan och lära av varandra, och här har vi på KTH kommit en bra bit på väg när det gäller framtidens ingenjörsutbildning  och utbildning av yrkesverksamma, säger Lina Bertling Tjernberg.

En grupp personer står uppställda.
I Skellefteå möttes deltagarnas för en dialog om samarbete mellan olika lärosäten för att möta det stora utbildnings- och kompetensbehovet. Foto: Skellefteå Campus

Industriell återvinning

En man överräcker ett batteri till en annan. De har reflexvästar och hjälmar på sig.
Kungen förärades ett av batterierna som tillverkats i Northvolt Ett. Foto: Lina Bertling Tjernberg

Därefter färdades delegationen till anläggningen Northvolt Ett som inte bara rymmer tillverkning av batterier men en kraftfull satsning på återvinning. Målet är att lyckas återvinna samtliga delar av batterierna och det i en industriell skala.

– Besöket på Northvolt var extra roligt då jag följt projekten ända sedan den första finansieringen genom InnoEnergy. Att det gjort hela resan från idé till storskalig anläggning med internationella grenar gör det till ett skolexempel för lyckad kommersialisering av energiforskning, säger Lina Bertling Tjernberg.

I dag är batterifabriken i drift även om vissa delar, som till exempel kvalitetsgranskningen, fortfarande återstår att automatisera. Dessutom har anläggningen en bit kvar till att nyttjas till fullo.

– Projektet är ett exempel på vilka stora risker, både affärsmässiga och tekniska, som vi behöver ta för att lyckas med energiomställningen. Och bland det jag tog med mig hem var vilka tydliga utmaningar som återstår, både ur ett tekniskt och arbetsmiljömässigt perspektiv, säger hon.

Sist ut på programmet för dagen var ett besök på Sara Kulturhus som är en del av bidraget till att inte bara bygga arbetsplatser i Skellefteå utan skapa en verklig stad.

Ett smältverk.
Bolidens smältverk Rönnskär som är en av världens största återvinnare av elektronikmaterial. Foto: Lina Bertling Tjernberg

Dagen efter besöktes Boliden smältverk Rönnskär som är en av världens största återvinnare av elektronikmaterial. Smältverket har en årliga kapacitet för återvinning av 120 000 ton elektronikmaterial, bland annat kretskort från datorer och mobiltelefoner.

– I somras drabbades Rönnskärsverket av en av Sveriges historiskt sett största industribränder. Något som gav enorm påverkan på produktionen och det omgivande samhället, men samtidigt gav tillfälle till en nystart. Och hur de hade tagit sig an uppgiften att starta om efter katastrofen var inspirerande att se, säger Lina Bertling Tjernberg.

Branden ledde bland annat till att kopparproduktionen ställdes om från anoder till katoder vilket även påverkade verksamhetens affärsmodell.

Under eftermiddagen diskuterades den gröna omställning i Norrbotten ur perspektivet industriella satsningar och samverkan. Här deltog såväl representanter från kommunen som Luleå Tekniska Universitet samt bland andra LKAB, SSAB och Svenska Kraftnät.

H2 Green Steel byggs med systemperspektiv

Torsdagens första stopp var vid H2 Green Steel i Boden. Här fick deltagarna en rundtur av det 270 hektar stora området och anläggningarna för grön vätgas, grönt järn och grönt stål.

– Ytorna som nyttjas av H2 Green Steel är verkligen enorma och kommunens satsning mycket kraftfull. KTH är involverad i stålföretaget Ovako Steels satsning i Hofors på produktion av fossilfri vätgas för att värma stål. Samma teknik används även där med samma tekniska utmaningar. Men här i Boden tas ytterligare steg vad gäller att bygga med systemperspektiv och i stor skala, säger Lina Bertling Tjernberg.

En grupp människor med reflexvästar och hjälmar.
Cirka 28 deltagare följde med Kungliga Teknikresan. Foto: H2GreenSteel
Sametinget presenterar.
Resan avslutades med ett möte med representanter från Sametinget. Foto: Lina Bertling Tjernberg

Sist ut på resan fick delegaterna möta representanter från Sametinget för att diskutera hur de samiska intressen förenas med den industriella utvecklingen i norra Sverige.

– En lärdom från det mötet var att utvecklingen kräver ett samhällsperspektiv som bygger på kunskap om våra olika kulturer. Dessutom är det tydligt hur den starka industriella utvecklingen måste ske inom ramen för en satsning på kompletta och hållbara samhällen, säger Lina Bertling Tjernberg.

Text: Magnus Trogen Pahlén

Här kan du läsa fler rapporter från den Kungliga Teknikresan