Kategorier

Antal träffar: 96

• Global tävling för hållbart mode

  Hur kan modeindustrin bli mer hållbar? Tävlingen Global Change Awards – där KTH är partner – uppmärksammar innovationer från hela världen. Omröstningen är öppen för alla från 27 mars. Gör din röst hörd – och påverka hur bidraget på en miljon euro ska fördelas mellan fem vinnare.

• KTH bakom många lovande uppstartsföretag

  När tidningarna Affärsvärlden och Ny Teknik för tionde året i rad utser Sveriges mest löftesrika uppstartsföretag på teknikområdet återfinns inte mindre än åtta bolag med KTH-koppling i toppskiktet. Det innebär att nästan 25 procent av företaget på 33-listan har en anknytning till Sveriges största tekniska universitet.

• ”Vi måste jobba mindre – för miljöns skull”

  Minskad arbetstid är ett måste – i alla fall om de nödvändiga och högt uppsatta miljömålen ska kunna uppnås. Det menar Christer Sanne, civilingenjör, samhällsdebattör och tidigare forskare inom regional planering på KTH.

• Första KTH-professorn på plats i Södertälje

  En starkt industriell garnison i Sverige med en lång historik av framstående företag, det är vad Södertälje är. Här finns både världsledande produktutveckling och produktion som genererar stora värden för Sverige. KTH har varit en aktiv och framgångsrik spelare i detta och nu förstärks möjligheterna ytterligare då KTH Södertälje bland annat startar nya utbildningar, rustar upp forskningsmiljön och får sin första professur.

• Bättre metod för att framställa material och biogas

  Forskare vid bland annat avdelningen för fiber- och polymerteknologi vid KTH har utvecklat en ny metod för att kunna kvalitetsbestämma cellulosa. Metoden kan innebära att kostnaderna för att framställa bioplaster och biogas blir lägre.

• Miljövänlig it ny inriktning på KTH

  Från och med hösten 2016 kan studenter vid KTH fördjupa sig i it och hållbarhet under sin mastersutbildning. Inriktningen är troligtvis världsunik, kommer vara tvåårig och heta Sustainable Information Society.

• ”Vi lever inte i ett hållbart samhälle”

  Hur kan it bidra till omställningen mot en hållbar samhällsutveckling? Hör Elina Eriksson, forskare inom medieteknik, berätta om smarta lösningar för delningsekonomi i nya podcast-serien ”Fem minuter med…”.

• Studenter granskar KTH:s miljöarbete

  KTH:s arbete för ett hållbart campus får kritik i två studentuppsatser. Tevfik Ektas och André Wassberg har undersökt energianvändningen och satt miljö- och hållbarhetsarbetet i ett internationellt perspektiv.

• Inspirerande surr från bikupor

  Vad sägs om en burk extremt lokalproducerad honung? Den första skörden från KTH:s nyinstallerade bikupor beräknas ge runt tio kilo, lagom till midsommar.

• Miljöforskare vill se Sverige som föregångsland

  Inom ramen för initiativet Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling (VRHU) rekommenderar bland andra KTH-forskare en rad åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion. I tre skarpa punkter förordas minskad köttkonsumtion, styrmedel som skatter och utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser.

• Nytt samarbete inom hållbarhet

  Miljöstrategisk analys, hållbar konsumtion och produktion samt framtidsanalyser är några av många områden som ingår i ett nytt avtal för ett strukturerat och långsiktigt samarbetet mellan KTH och Stockholm Environment Institute, SEI.

• Energisnålare liv på nätet i sikte

  Hur mycket energi går det egentligen åt för att spela upp en kattfilm på Facebook? Två lärare i medieteknik gick till studenternas vardag när de undervisade om hållbar utveckling. Nyligen fick deras pedagogiska insatser ett vetenskapligt pris.

• Högre ambitioner för miljöarbetet

  KTH höjer sina ambitioner inom hållbar utveckling. Det gäller såväl smartare energianvändning som utbyggd källsortering och minskade utsläpp vid resor.

• "Sverige lever inte upp till sin goda självbild"

  Hallå där Karin Bradley, biträdande lektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH, som ska vara med i SVT:s nya samtalsprogram "Runda bordet" den 23 november klockan 20:00 i SVT2.

• KTH visar sin miljöbelastning varje timme

  Nu kan man se vilken belastning på miljön som KTH:s verksamhet orsakar. En ny informationstjänst visar hur många kilo koldioxidutsläpp KTH står för, timme för timme.

• Hotade arter som glöms bort

  Bryr vi oss bara om gulliga, häftiga eller karismatiska djur – när de riskerar att utrotas? De lika nödvändiga djuren under havsytan glöms lätt bort.

• Kårtidningen fick följa Obama på KTH

• Flygets gräddfil måste ses över

  När en av Sveriges mest uppmärksammade transportforskare nu lägger fram sin doktorsavhandling är det ett omfattande resultat som redovisas. Bland annat framgår det att bättre fordonsteknik och nya bränslen inte räcker för att uppnå klimatmålen, att bilresandet behöver minska med 30 procent och att flygtrafiken går om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser.

• Mer teori gynnar hållbar utveckling

  Hållbar utveckling engagerar både studenter och lärare, och är en viktig profilfråga för KTH. Samtidigt finns det, även bland lärarna, en osäkerhet kring begreppet. Nu föreslås en förstärkning av undervisningen om hållbarhet som teoretiskt begrepp, i en kartläggning som gjorts på Samhällsbyggnad.

• KTH-forskare kommenterar Obamas insats

  USA:s president Barack Obama presenterade nyligen en rad åtgärder som rör landets klimatarbete, något som rörde upp starka känslor på hemmaplan. Åtgärderna kommer att få ett genomslag världen över, och här redogör några av KTH:s miljöexperter för sina tankar om vilka effekterna blir samt varför du ska bry dig om Obamas klimatåtgärder.

• Han får alla att främja hållbarhet

  På vilket sätt kan jag i mitt blivande yrke främja hållbarhet? Den frågan förväntas alla studenter vid Otago Polytechnic på Nya Zeeland ställa sig. Universitetets mål är att alla som utexamineras ska tänka och handla som ”hållbarhets-praktiker”.

• Dina sopor driver min tv

  KTH beslutade 2008 att skapa fem strategiska forskningsplattformar. Energiplattformen är en av dessa fem, och de har nu tagit fram sju filmer som förklarar vad de egentligen pysslar med om dagarna.

• Snart laddas elbilen via elektrisk asfalt

  Arbetsnamnet är eRoad och enligt forskare på KTH ska de elektriska vägarna vara en realitet inom 5-6 år. Nicole Kringos och Feng Chen studerar vad som händer när man fyller gator och vägar med ström.

• KTH-forskare talar om framtiden

  Söndagen den 29 augusti 2010 bjuder Tällberg Foundation på en dag med bland annat framtidssamtal, teknik, och natur i en hoppfull och kunskapsrik blandning. Givetvis deltar KTH.

• Två miljöpriser till KTH

  När årets Fransk-svenskt pris för unga forskare delades ut till forskare inom forskningsområdet "Vatten, hållbar utveckling och innovation" knep KTH-forskare två av tre platser.

• Miljöministern: KTH viktig i miljöpolitiken

  En dag full av inspiration kickade i gång KTH:s stora satsning på miljö- och hållbarhet. Bland talarna fanns miljöminister Lena Ek som framhöll vikten av stark forskning och samarbete med näringslivet för att klara de globala utmaningarna på miljöområdet.

• Ett lyft för kårens avfallssortering

  Två blivande miljöingenjörer har moderniserat kårhusets sophantering. Numer sorteras allt avfall som studenterna lämnar efter sig.

• De gör gemensam sak för hållbara städer

  Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

• Storsatsning på hållbar design

  Designbranschen har en nyckelroll i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det berättar professor Sara Ilstedt och forskaren samt industridesignern Teo Enlund som startat Green Leap, en arena för design och hållbar utveckling på KTH.

• Smartare lösningar från unga studenter

  Studenter tänker i andra banor än medelålders forskare. Många lysande idéer tog form när it-studenter gav sig på att finna hållbara lösningar inom godstransporter och energiförbrukning.

• Snabbare väg till framtidens boende

  KTH Live-In Lab – 300 studentlägenheter som samtidigt är labb för hållbart boende – bjuder in forskare som vill delta i de unika testmiljöerna. Inflyttning och forskningsstart sker hösten 2017.

• KTH-forskare löser framtidsfrågor om hållbara städer

  Idag är det dags för AIMday "Sustainable Solutions for Cities" på KTH. AIMday-Konceptet går ut på att forskare under en dag diskuterar lösningar på konkreta problem som näringsliv och organisationer står inför. Ämnet denna gång är hållbara lösningar för städer.

• Ökad återvinning avgörande för hållbar framtid

  I en tid när våra samhällen – och själva naturen – hotas av klimatförändringar, verkar det rimligt att fråga sig: Har återvinning fortfarande någon betydelse? Två svenska forskare menar att det har det.

• KTH:s lunchmat blir miljövänlig energi

  Lunchresterna du lämnat på din tallrik förvandlas just nu till biogas vid en försöksanläggning i skogsbrynet vid Brinellvägen på Campus KTH. Experimentet kan bli ett första steg till att låta matavfallet från restauranger och kök vid KTH bli både elektricitet och värme.

• Forskare undersöker framtid utan tillväxt

  Vad händer om den nuvarande BNP-tillväxten inte fortsätter? Hur ser ett sådant samhälle ut? Vad skulle det innebära för vår livskvalitet och för vår välfärd? Det är frågor som ställs i ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om framtiden som leds av KTH. Forskningsrådet Formas delar i dagarna ut 22,8 miljoner till projektet.

• Odla hemma på riktigt - grönt kök utformas på KTH

  Skörda lite grönsaker och fånga in middagsfisken – direkt från ditt egna kök. Det kan bli framtiden om forskningen om Det gröna köket vid KTH i Haninge blir verklighet. Då handlar det om närodlat på riktigt.

• Robyn redo för framtiden

  Hallå där, Robyn, som tilldelats KTH:s stora pris. Hur känns det inför pompan i Stadshuset då du ska få ta emot ditt pris på promotionshögtiden? – Det ska bli roligt att se hur det går till och hur KTH-andan manifesteras vid en sån här prisutdelning. Jag har hört att det kommer ta väldigt lång tid, men jag tror det blir stämningsfullt. Det ska också bli spännande att se min fästman i frack för första gången.

• ”Dags att höja KTH:s miljöprofil”

  KTH:s profil när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor ska höjas. Och då räcker det inte med att byta glödlampor, påpekar Sverker Sörlin som leder arbetet med att revidera KTH:s policy och handlingsplan för hållbar utveckling.

• KTH:s största miljösatsning någonsin

  KTH rycker åt sig initiativet i miljöfrågan. En ny vicerektor för hållbar utveckling, en ny miljöchef och 8 miljoner kronor är de första stegen som ska ta KTH till fronten bland Europas tekniska universitet inom miljöområdet.

• Rekordsatsning för biobränsle

  KTH är med som ett av tre nordiska universitet i en storsatsning på hållbarhetsforskning. Tillsammans med Danmarks Tekniska högskola och Chalmers ska man bygga ett forskningscentrum med fokus på bioenergi och förnybara resurser.

• Miljoner till KTH för forskning inom transportinfrastruktur

  Nu står det klart att KTH får ansvaret för att koordinera det strategiska innovationsprogrammet Infrasweden2030. Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar gemensamt 430 miljoner kronor på fem strategiska innovationsprogram där Infrasweden2030 alltså är ett av dessa. Detta är det första innovationsprogrammet i Vinnovas strategiska satsning som KTH koordinerar.

• ”Tänk mer på de som använder energitekniken”

  Klimatforskaren Semida Silveira vill att samhällsnyttan ska få större plats inom energiforskningen på KTH. Janne Wallenius, reaktorfysiker, planerar att starta en testreaktor i Sverige för fjärde generationens kärnkraft. Det är några av de idéer som tas upp på Energidagen på KTH.

• Morgondagens hållbarhetsfrågor avhandlas idag

  Den 18 och 19 november går konferensen Stockholm Futures Conference av stapeln. Tillställningen vänder sig i första hand till forskare, beslutsfattare och tjänstemän, och bland de ämnen som avhandlas återfinns framtidens skogsbruk, transporter och matkonsumtion.

• Miljö och transport flyttar ihop

  KTH:s miljö- och transportforskare flyttar samman i en ny byggnad som ska stå färdig om två år. Byggstarten för det fem våningar höga huset är i juni.

• Fyra framgångsrika forskningsår

  Nu knyter Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH ihop säcken och blickar framåt. Det innebär både att den viktigaste forskningen som bedrivits på skolan mellan åren 2008 och 2011 kommer att redovisas offentligt.

• Så vann KTH kampen om Barack Obama

  KTH med professor Mikael Lindström i spetsen drog det längsta strået när det avgjordes vilken miljöteknisk institution som Barack Obama skulle besöka i Sverige. Det var den effektiva kommunikationen med presidentens stab och några forskningsnyheter på KTH:s webb som gjorde att Obama till slut valde KTH, menar Mikael Lindström, dekan på Kemiskolan.

• Sopsortering och miljöteknik räcker inte

  Att vara miljöforskare medför också ett ansvar att ge sig in i samhällsdebatten. Det hävdar Karin Bradley som forskar om hur våra livsstilar påverkar miljön. – Nuvarande politik gynnar en konsumtionskultur som motverkar utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger hon.

• Största miljösatsningen i KTH:s historia

  Flera nya tunga tillsättningar, bland annat en vicerektor för hållbar utveckling och ny miljöchef. Och så en budget på 8 miljoner kronor. Nu ska KTH blir en spelare att räkna med när det gäller miljöfrågor.

• Nytt vindkraftscentrum vid KTH och Uppsala Universitet

  KTH och Uppsala universitet bildar nu ett nytt centrum med inriktning mot vindkraft. Centret invigs torsdagen den 28 augusti.

• Konferens om politisk ekologi

  I politisk ekologi undersöks relationen mellan samhälle och natur samt hur olika naturresurser är tilldelade. Dessa frågeställningar betraktas från många olika synvinklar, bland annat från en global synvinkel och en lokal. Nu arrangeras en konferens på KTH där deltagarna ska diskutera ämnesområdet bortanför de displinära gränser som finns.

• De ser miljöpåverkan från alla håll

  Forskning som tittar på den totala miljöpåverkan från tjänster och produkter efterfrågas allt mer. Nu startar KTH:s miljöforskare ett nätverk för att öka styrkan inom så kallad livscykelanalys.

• Miljonprogrammets stora miljöutmaning

  Mellan 1950 och 1975 uppfördes över en miljon bostäder i Sverige. De utgör det som i folkmun kallas miljonprogrammet. Nu är det hög tid att renovera en stor del av husen – ett gigantiskt projekt rent ekomiskt men också miljömässigt. KTH-forskaren Tove Malmqvist ska hjälpa bostadsföretag att styra renoveringsprojekt på ett miljömässigt hållbart sätt.

• Kartlägger miljöhusets påverkan på de boende

  Greenhouse heter det nya klimatsmarta huset i ekostaden Augustenborg i Malmö. De första hyresgästerna flyttar in i början av januari nästa år. De boende deltar samtidigt i en studie där forskare från KTH kommer att ta reda på hur miljöhuset påverkar hyresgästernas konsumtion och beteende.

• KTH:s miljöteknik i Obamas blickfång

  Vid 17-tiden på onsdagen stod KTH:s campus i världens mediala blickfång när den amerikanske presidenten träffade rektor och några av KTH:s forskare inom bränslecellsteknik. – Det här var verkligen ”once in a lifetime”. Men jag hoppas ändå få möjligheten att träffa Obama flera gånger, säger Göran Lindbergh, en av tre KTH-forskare som fick möta den amerikanske presidenten.

• Miljöfrågan ska in i alla utbildningar

  KTH gör nu en extra satsning på utbildningar om miljö- och hållbar utveckling. Bland annat kommer datateknologerna kunna läsa en ny kurs i hållbar utveckling om hur datateknik kan användas för att lösa miljöproblem.

• Hållbar ingenjör med bredd

  Utmaningarna är många för en nybliven miljöingenjör. Malin Lindstaf, först ut att examineras från KTH:s energi- och miljöprogram, hoppas framför allt att fler människor väljer att konsumera miljövänligt.

• Kom och titta på bondgård i stadsmiljö

  Den 29 maj presenteras femtio avgångsarbeten på KTH Arkitekturskolan. Bland dem finns bland annat en moské i Roslagen och en bondgård i stadsmiljö.

• KTH med i storsatsning på bioteknik

  Ett av de största enskilda forskningsanslagen i Skandinavien någonsin, enligt Mathias Uhlén, en av tre ansvariga. Nu skapas ett nordiskt forskningscentrum med nästan en miljard kronor i budget.

• KTH:s miljöprofil ska stärkas

  Arbetet med miljö och hållbar utveckling på KTH kan förbättras avsevärt. Det gäller såväl det dagliga arbetet på campus som KTH:s hållbarhetsprofil inom forskning, utbildning och samverkan. Det konstateras i en färsk utvärderingsrapport där också en rad åtgärder förslås, bland annat ett nytt organ: KTH Sustainability.

• USA:s president kommer till KTH

  USA:s president Barack Obama kommer till KTH på onsdag nästa vecka. Han ska tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt få ett smakprov på KTH:s forskning inom förnyelsebar energi.

• ”Det är lönsamt att satsa på miljön”

  Stärkt varumärke, stolta medarbetare och sparade pengar. Att satsa på miljö och hållbarhet är lönsamt för företagen. Men det behövs säkrare metoder för att värdera miljö- och hållbarhetsinsatserna rätt, säger Magnus Enell, adjungerad professor på Industriell ekologi.

• Besöket som ska stärka utbildningen på hemmaplan

  I tisdags anlände Omans utbildningsministerium till Sverige och KTH. Besöket blev kontrastrisk då ministrarna från sultanatet Oman jobbar med att stärka sitt förhållandevis unga universitetssystem medan KTH snart kan lägga två århundranden av framgångsrik utbildning och forskning bakom sig.

• Nätmobb hånade fritänkare i miljöteknik

  Hur fritt får man tänka och uttrycka sig om ny forskning? Politikern Peter Pedersen vet. När han ställde en öppen fråga till en forskarpanel om vinddrivna fordon och laddningsbara batterier, ledde det till enorma trakasserier på nätet. I själva verket tangerade hans tankar flera nydanande lösningar för miljövänliga transporter.

• Ingenjörsutbildning för hållbar miljö

  Om framtidens ingenjör ska kunna lösa miljöproblemen måste teknikkunskaperna kombineras med annan kompetens. Hur detta ska realiseras står i fokus på EESD, den internationella konferensen om ingenjörsutbildning för hållbar utveckling.

• Minskade utsläpp fortsatt höga

  Interna miljöskatter och en diskussion om vilka forskare och lärare som behöver resa är några förslag för att minska KTH:s miljöbelastning. Även om utsläppen från personalens resor minskat, är de ändå höga i ett nationellt och globalt perspektiv.

• Brinner för hållbar utveckling

  Lärares engagemang smittar av sig på studenterna. Lyckas det inte får man byta undervisningsmetod, menar Emma Strömberg som får KTH:s pedagogiska pris i år.

• Odling inspirerar för grönare framtid

  Odlingslådor på takterrassen och pilotprojekt för KTH:s källsortering. Skolan för teknik och hälsa i Flemingsberg tar flera steg för att bli mer miljövänlig och hållbar.

• Internationellt pris till studentbostäder på KTH Campus

  Einar Mattssons 305 plusenergibostäder för studenter på KTH Campus vann priset "Best Property Innovation and Sustainability Award 2018" vid den europeiska konferensen ”The Class” i Lissabon.

• Internationellt pris till KTH:s campus

  KTH har fått priset International Sustainable Campus Network Award för sin campusplan. Planen visar riktningen för hur campus ska utvecklas de närmaste fyra-fem åren – med fokus på hållbarhet och på att skapa ett levande campus.

• Forskare vill minska matsvinn på KTH

  Ta hand om matavfallet men se först till att inte så mycket mat går till spillo. Forskarna Greger Henriksson och Annika Carlsson Kanyama har många idéer för hur KTH kan förbättra sitt miljöarbete. Följ med till ett mönstersoprum och ett med förbättringspotential.

• Gott betyg för hållbar utveckling i utbildning

  KTH tar sig väl ut i UKÄ:s utvärdering av hur arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen ser ut på Sveriges universitet och högskolor. – Det är självklart roligt och välförtjänt. Vi har bedrivit ett systematiskt arbete på vetenskaplig grund, och har även mycket forskning på området samt en ledningsperson dedikerad till detta arbete, säger Sigbritt Karlsson, rektor på KTH.

• Fokus på hållbara lösningar för Afrika

  KTH:s Global Development Hub ger chansen att samarbeta med universitet i Afrika. Målet är att ta fram hållbara lösningar på samhällsproblem. Anders Rosén, vice föreståndare för GDH, vill få fler lärare och studenter att delta.

• KTH-forskare hjälper piloter fatta bättre beslut

  En pilot som manövrerar ett stridsflygplan ställs hela tiden inför nya beslut. En del av dem är livsavgörande. Lägg sedan till en konfliktsituation med många vänner och fiender uppe i luften och du inser snart att antalet snabba och viktiga val blir många. Men vad är rätt och fel, och vad leder  exempelvis fram till att en pilot blir nedskjuten? KTH-forskare jobbar med att visualisera delar av luftstrider och förvandla dem till diskussionsunderlag.

• Elvägars framtid ser ut så här

  En av Sveriges mest kunniga inom området elvägar heter Stefan Tongur och han har forskat om ämnet på KTH i åtta år. Som en del av sin doktorsavhandling lägger han nu fram två olika scenarier. Ett där elvägar kommer att bli en succé, och ett där konceptet glöms bort och försvinner.

• Så ska bil- och byggbransch bli mer hållbar

  Ett stort EU-projekt som involverar bland annat KTH, den italienska biltillverkaren Fiat och spanska byggföretaget Acciona träder nu in i en ny fas. Den forskning som sker inom ramen för projektet går ut på att tillverka bland annat hållbara bilinredningar av restprodukter från majs. Behovet är stort: varje år skrotas åtta miljoner bilar bara i Europa där samtliga inredningar består av plast baserad på olja.

• Kopierar naturen för att skapa miljövänligt bränsle

  Bioetanol som framställs av växtavfall är en listig idé då detta är en mer hållbar utgångspunkt för bränsleframställning än de råvaror som också kan användas för livsmedelsproduktion. Bioetanol är en miljövänligare variant av bränsle - upp till 90 procent mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen – men även bättre än etanol baserad på traditionella råmaterial som är lättare att bryta ned än växtavfall. Men det var just det. Bioetanol är svårare att framställa. Nu har KTH-forskare tagit ett steg närmare ett enklare sätt att framställa denna etanol, ett arbete som precis uppmärksammats i Nature Communications.

• När hållbart blir det nya normala

  Hur kan det som några av oss gör redan i dag – äta vegetariskt, slopa flygresor, dela, reparera eller köpa begagnat i stället för nytt – bli det vanliga sättet att konsumera? Frågan ska få svar i ett nytt forskningsprojekt.

• Rigorös säkerhet vid Obamas KTH-besök

  Säkerhetspådraget när Barack Obama kommer på onsdag är det största någonsin i KTH:s historia. Centrala delar av Campus KTH spärrades av redan på måndagskvällen för att förbereda ankomsten av den amerikanska presidenten och hans följe.

• Ny miljöchef tror att fler kan göra mer

  Från kursplaner som bidrar till hållbar utveckling, till bättre källsortering och resfria möten – KTH:s nya miljöchef Kristina von Oelreich vill ta ett helhetsgrepp på miljö och hållbarhet.

• KTH-studenter har ritat framtidens städer

  Sveriges regering har pekat ut nio nya möjliga städer och stadsdelar där 100 000 nya bostäder ska byggas de närmaste åren. I samband med detta har 25 arkitektstudenter från KTH under hösten 2017 arbetat med frågan hur nuvarande landsbygd i Hemfosa, Haninge kommun, ska kunna förvandlas till stad. I morgon, den 19 januari, redovisas resultatet.

• Vad gör tekniken med oss på sikt?

  Hur kan framtidens ingenjörer ta större socialt ansvar? På Maskinteknik reflekterar studenter över hur samhällslivet påverkas av nya produkter och tekniska lösningar. Kursen Social hållbarhet gav mersmak.

• Med känsla för energisnålare liv

  Vill du få dig en tankeställare och brottas med dina egna invanda miljömönster och tankegångar? Ta en tur till KTH Entré och se på utställningen Sensing Energy.

• Rädda maten på KTH

  Vill du bidra till att mindre mat slängs? KTH:s campus skulle kunna bli världsbäst på att minska matsvinn. En grupp forskare ledda av Annika Carlsson Kanyama har fått pengar för att ta fram en app som ska rädda maten från soptunnan.

• Forskare sätter klimatfrågan överst

  En effektivare klimatpolitik står högt upp på agendan när forskare vid KTH rankar valets viktigaste frågor. Om klimatmålen ska nås behövs en skarpare politik, menar de.

• Brasiliansk regnskog kan förlora sitt skydd

  Upp till femton miljoner hektar regnskog i Amazonas riskerar att förlora sitt lagliga skydd visar en ny studie där forskare från KTH och Chalmers har samarbetat med forskare vid universitetet i Sao Paulo, Brasilien. Siffran motsvarar mer än hälften av Sveriges sammanlagda skogsareal, och är den mängd regnskog som nu alltså riskerar att bli avverkad.

• KTHs tjänsteresor största miljöboven

  Personalens tjänsteresor är den största boven i KTHs miljöpåverkan. Detta blir de anställda på ITM-skolan varse när de går kursen Miljö och hållbar utveckling, som visar hur mycket lärare, forskare och administratörer bidrar till koldioxidutsläppet.

• Nu får KTH hemlighus på campusområdet

  Med spännande namn som Rågsvedsslottet och Krabban håller 25 arkitekturstudenter vid KTH på för fullt med att bygga sex utedass på universitets campusområde vid Valhallavägen mitt i Stockholm. 

• KTH-forskning presenteras vid FN:s klimatkonferens

  I samband med FN:s extrainsatta klimatmöte Climate Action Summit den 23 september talar KTH-professorn Mark Howells i New York. Anledningen är den forskningsinsats för att elektrifiera utvecklingsländer som han och hans kollegor genomfört.

• Ny upptäckt kan ge effektivare solceller

  Nu har forskare vid KTH tillsammans med kollegor från bland andra Siberian Federal University i Ryssland noga undersökt ett material som baseras på palladium. Resultatet visar att materialet har stor potential att kunna göra solceller mer effektiva. Arbetet har resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Physical Review.

• Digital konferens sparar hundratals ton utsläpp

  Hallå där, Daniel Vare. Du är en av projektledarna bakom en tre dagars internationell konferens om hållbar konsumtion. Berätta mer om det heldigitala arrangemanget som KTH och Mistra Sustainable Consumption anordnar mellan den tionde och tolfte juni.

• Svensk mjukvara skickas till rymden

  På torsdag morgon 05:38 svensk tid skickas ett teleskop upp i rymden. I den finns svenskutvecklad mjukvara, och bakom koden står forskaren Christer Fuglesang och forskarstuderande Francesca Capel vid KTH.

• Forskning och utveckling vid Industriell ekologi

• Programutbildning

  Intresserad av samhällsbyggnad, stadsbyggnad och stadsplanering, frågor som rör design i den offentliga sfären eller miljöteknik och hållbar infrastruktur? Avdelningen för Urbana och regionala studier är involverad i några av KTH:s utbildningsprogram.

• Kämpar för rätten att få reparera

  Det är inte hållbart att skrota vitvaror eller hemelektronik när de går sönder något år efter att produktgarantin gått ut. Nu börjar det komma krav på att producenter ska göra prylarna enklare att reparera. Hållbarhetsforskaren Karin Bradley på KTH forskar i ämnet och är nyligen hemkommen från forskningsarbete i Tyskland.

• Segelfartygens chans att ta revansch

  I ett forskningssamarbete mellan KTH, rederiet Wallenius och marinteknikföretaget SSPA har den vinddrivna fraktbåten Oceanbird skapats. I våras började en mindre version i skala 1:30 att byggas, och nu har detta fartyg provseglats i Stockholms skärgård. Utmaningar finns, men om allt går enligt plan är förhoppningen att det första fullskaliga fartyget ska segla redan om fyra-fem år.

• KTH topprankat för klimatarbete

  Organisationen Klimatstudenterna har släppt sin årliga rankinglista över hur svenska universitet och lärosäten sköter sina klimatarbete. KTH innehar förstaplatsen.