Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

”Vi ska komplettera varandra” GA om Framtidens utbildning och CBH:s projekt

GA och vice GA på CBH-skolan
Mats NIlsson, GA på CBH-skolan, flankerad av vice GA Torbjörn Gräslund och Karin Odelius. Foto: Jon Lindhe, KTH
Publicerad 2023-05-31

KTH:s utbildningar ska vara relevanta även i framtiden – det är vad programmet Framtidens utbildning går ut på.
– Att saker fungerar bra i dag betyder inte att de fungerar bra om tio eller tjugo år. Det säger CBH-skolans grundutbildningsansvarig (GA) Mats Nilsson.

Målet med programmet är att utveckla utbildningsutbudet, undervisningen och examinationsmetoderna för att helt enkelt anpassa KTH till framtida studenters behov. I det arbetet har man sneglat på lärosäten både i Sverige och utomlands.

– Det är ett proaktivt arbete som i ett första skede ska pågå fram till 2027, när man gör en större översyn och ser vilka resultat man har fått. Men programmet slutar förstås inte där, säger Mats Nilsson.

Framtidens utbildning utgår från 13 principer som beslutades av dåvarande rektor Sigbritt Karlsson den 1 juli 2022. De 13 principerna är samlade i fem områden: studenternas förmågor, pedagogiska förutsättningar, stödjande förutsättningar, utbildningskultur för kvalitet samt omvärldens krav och samhällets behov. Projektet leds centralt av programledaren Joakim Lilliesköld (EECS) och programkoordinator Per Fagrell. Tillsammans med de vice programledarna Gunnar Tibert (SCI) och Anna Jerbrant (ITM) samt kommunikatören Sofie Kim, leder och samordnar de alla projekt som genomförs på skolorna – de bildar vad som kallas ”programkontoret”.

Fyra projekt på CBH

Programkontoret har i sin tur bett de fem skolorna att komma med förslag kring vilka frågor de vill jobba med, utifrån de 13 principerna. På CBH-skolan har GA Mats Nilsson, vice GA Karin Odelius och Torbjörn Gräslund samt skolchef Amelie Eriksson Karlström bildat en projektgrupp och kontaktat prefekterna för att ta in förslag och idéer. Resultatet blev till sist fyra projekt som man i ett första skede ska jobba vidare med:

  1. Digital och kontinuerlig examination​
  2. Breddad rekrytering till industrirelevanta masterprogram​
  3. Ökad genomströmning
  4. Utveckling av programstrukturer på avancerad nivå

Skolövergripande samarbete

Men skolornas arbetsgrupper har inte bara suttit på sin kammare och jobbat, man har också träffats regelbundet i workshops tillsammans med representanter från alla skolor. Det har lett till att CBH-skolan nu samarbetar med ITM och EECS.

– Vi kommer bland annat att, tillsammans med EECS, se över hur våra högskoleingenjörsutbildningar i Elektroteknik och Datateknik är planerade, säger Mats Nilsson och fortsätter:

– Det finns en poäng i att utbildningarna finns på olika campus – både i Flemingsberg och Kista. Däremot behöver vi titta på hur de utvecklas på de olika campusen och samarbeta mer. Vi ska komplettera varandra, inte konkurrera.

Även när det gäller Tekniskt basår finns ett samarbete, då med ITM-skolan, som ansvarar för basåret i Södertälje.

– Under pandemin fick vi snabbt ta fram ett distansbasår. Nu vill vi i lugn och ro sätta oss ner och tillsammans titta på hur vi kan skapa ett bra distansbasår utifrån våra erfarenheter och pedagogisk forskning.

I Framtidens utbildning ingår även arbetet med Livslångt lärande och att kunna erbjuda relevanta fristående kurser för yrkesverksamma.

Här är CBH-skolans fyra projekt

Digital och kontinuerlig examination
Examinera grundläggande biokemi och kemikurser digitalt för att underlätta lärarnas insatser vid rättning och träna studenterna i bland annat användning av digitala formelverktyg. 

Breddad rekrytering till industrirelevanta masterprogram
Utveckla ett pilotprojekt som andra program sedan enkelt kan utnyttja för att öka antalet sökande till masterprogram. Kommunicera särskild behörighet så att sökande är behöriga. 

Ökad genomströmning
Undersöka orsakerna till den låga genomströmningen på ingenjörsprogrammen inom kemiteknik genom att titta på data och intervjua studenterna om deras upplevelser och utmaningar, samt föreslå åtgärder som kan förbättra den.  

Utveckling av programstrukturer på avancerad nivå  
Det här bygger på att det i dagsläget finns så många kurser att det ibland blir alltför få studenter på varje kurs. Man behöver hitta en eller flera programstrukturer med kopplade kursutbud som möjliggör en kombination av valfrihet och ämnesdjup, samtidigt som man ser över kursutbudet och hur det struktureras.