När, var och vem: rörelsemönster och handelns urbana utveckling
Det huvudsakliga temat i ansökan är att koppla rörelsemönster till förändringar i den byggda miljön, och att kvantifiera de långsiktiga “ringar på vattnet” när dessa mönster förändras till exempel som en konsekvens av distansarbete, men även andra typer av förändringar i rörelsemönster på lokal nivå, när ny infrastruktur byggs och pendlingsmönster ändras, eller när nya bostäder eller kontor leder till nya flöden av människor i termer av både tid och plats.
Projektnamn: När, var och vem: rörelsemönster och handelns urbana utveckling
Projektansvarig: Herman Donner, Tekn.Dr. Universitetslektor, Kungliga Tekniska Högskolan
Deltagane parter: Cecilia Hermansson, Ek. Dr., Docent, Forskare, Kungliga Tekniska Högskolan, Mårten Lindberg, Fil.Dr., Grundare, Marknadschef, Infostat
Projektperiod: 2024-09-01 - 2025-09-01
Finansiär: Handelsrådet
Nedan sammanfattar vi den bakomliggande teorin för detta projekt, där vi vill dels illustrera hur en initial strukturförändring leder till en kedja av reaktioner som på sikt leder till en ny struktur på staden i termer av var och när värdeskapande och transaktioner sker. Vår målsättning är att skapa nya mått på aktiviteter i städer som kan användas i olika sammanhang och av olika aktörer.
Kan vi identifiera var människor befinner sig vid olika tidpunkter och deras grundläggande karaktäristika kan vi identifiera när värdeskapande sker. Distansarbete bör leda till ett skifte av värdeskapande från stadskärnor till bostadsområden, och att handel och restaurangbesök inte sker före och efter arbetstid, i anslutning till arbetsplatsen i samma utsträckning som tidigare. Konsumtion skiftar däremot till helger, och eventuellt vid andra geografier än tidigare. Denna typ av insikter kan generera granulär statistik i termer av både tid och plats, när vi idag är begränsade till långt mer aggregerad data (till exempel på ekonomiskt aktivitet på nationell eller regional nivå, och över långa tidsperioder).
När rörelsemönster förändras är en initial konsekvens att omsättning i butiker förändras; till exempel att kaffekedjan på väg till jobbet förlorar en transaktion, men restaurangen nära hemmet vinner en ytterligare transaktion. Aggregerat påverkar dessa trender både attraktivitet och hyror för olika områden, vilket i sin tur leder till förändrade fastighetsvärden.
Illustrativa exempel på dessa trender är de amerikanska städer där distansarbete efter CovidCovid-19 pandemin lett till lägre fottrafik i stadskärnor, med färre verksamheter, lägre hyror och fastighetsvärden som konsekvens. Detta samtidigt som handel i bostadsområden ökar med nyetableringar som följd. Vi tror att motsvarande mekanismer kan observeras i olika geografier, även om omfattningen av hemarbete är mindre, och andra faktorer som påverkar ekonomisk aktivitet skiljer sig.1 Ramani och Bloom (2022) definierade detta skifte som en "donut-effekt" när ekonomisk aktivitet förflyttas från stadskärnorna. Likt andra städer, har det i Stockholm observerats att rörelseflöden i centrala affärslägen minskat samtidigt som rörelseflöden i relativt sett mer perifera lägen ökat.2 De kausala sambanden som initieras av ett skifte i rörelsemönster och som sedan påverkar både handel och stad sammanfattas kort nedan:
Dessa strukturella skiften sker sannolikt inte samtidigt vilket gör att de långsiktiga konsekvenserna är svåra att observera både i termer av geografi, men också i magnitud. Men, om vi kan identifiera effekterna mellan de olika “stegen” av förändringar som beskrivs ovan, så kan vi också prognostisera på längre sikt. Detta görs möjligt av data som sträcker sig över längre tidsperioder; rörelseflöden, hyror, och fastighetsvärden.
