Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Deliberating value

On the theory and practice of valuation of nature from neoclassical to ecological economics

Tid: Fr 2021-10-01 kl 09.00

Plats: Videolänk https://kth-se.zoom.us/j/64139515979, Du som saknar dator /datorvana kontakta Cecilia Håkansson cecilia.hakansson@abe.kth.se / Use the e-mail address if you need technical assistance, Stockholm (English)

Ämnesområde: Miljöstrategisk analys

Respondent: Lina Isacs , Hållbarhet, utvärdering och styrning

Opponent: Professor Neil Ravenscroft, Royal Agricultural University, Cirencester, Gloucestershire, United Kingdom

Handledare: Associate Professor Cecilia Håkansson, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; PhD, Senior Lecturer in Deliberative Ecological Economics Jasper Kenter, University of York, Department of Environment and Geography, United Kingdom and Ecologos Research and Consultancy, United Kingdom; PhD, Researcher Therese Lindahl, The Beijer Institute of Ecological Economics, The Royal Academy of Science, Stockholm; Docent Ulrika Gunnarsson-Östling, Hållbarhet, utvärdering och styrning

Exportera till kalender

Abstract

Den här avhandlingen handlar om huruvida det är en bra idé att sätta pengavärden på naturen. Att värdera naturen i pengar, “monetarisera” den, föreslås av ekonomisk forskning för att förändra det faktum att vi behandlar den som om den inte har något särskilt stort värde för oss människor, trots att den uppenbarligen har det. Avhandlingen utgår ifrån fem forskningsartiklar som kan sägas positionera sig på motsatta sidor i debatten om monetarisering av naturen. De två första artiklarna är författade med utgångspunkt i neoklassisk miljöekonomi och tillämpar den värdeteori och värderingsmetodik från normativ neoklassisk välfärdsteori som monetarisering av naturen bygger på. De tre sista artiklarna granskar med en stigande grad av kritik just denna värdeteori och särskilt idén att värde kan härledas från människors val och beteende, så kallade ”avslöjade preferenser”, som är ett centralt antagande bakom teorin. 

Avhandlingens kappa är skriven som en “reflexiv berättelse” om den resa det inneburit att kritiskt tänka på och förstå neoklassisk miljöekonomi på nya sätt i takt med att jag, avhandlingens författare, lärt mig reflektera över mitt arbete som forskare ur ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv och med perspektiv på ämnet värde och värdering från det som blivit min nya teoretiska hemvist, ekologisk ekonomi. Den behandlar meta-teoretiska frågor kring ontologi, alltså uppfattningar i en vetenskaplig disciplin om hur saker och ting egentligen ligger till (hur det är), och epistemologi, idéer om hur forskare kan leverera relevant kunskap om verkligheten. Liksom inom många andra ämnen är sådana idéer oftast förgivettagna inom neoklassisk ekonomisk analys och hur de påverkar analysen och dess slutsatser verkar inte sällan oreflekterat. 

Undersökningen går från att förklara varför den neoklassiska miljöekonomin förespråkar monetarisering och prissättning av naturen som en viktig lösning på miljöproblem, via exempel från de första artiklarna på hur detta faller ut i praktiken i forskningsprojekt som ska tjäna som stöd till politiska beslut, till att utforska och förtydliga ett alternativ, en värdeteori och värderingmetodik från ekologisk ekonomi som bygger på värdepluralism och så kallad deliberativ värdering. I en avslutande diskussion skriver jag att det finns anledning att vara skeptisk till att mätandet av naturens värde i pengar är rätt väg för att förändra vår ohållbara relation till naturen till något mer hållbart och för att, om möjligt, försöka avvärja de allvarliga ekologiska kriser vi står inför. Jag visar bland annat att monetarisering av naturen i praktiken kräver att man förhåller sig väldigt pragmatisk till teorin bakom den, eftersom tillämpningen ligger långt ifrån teorins idealiserade anspråk på att kunna fånga faktiska, hela värden. Jag visar också att teorins beskrivande (så kallade positiva) del och dess normativa del överlappar på ett sätt som gör det svårt att tala om en “objektiv” vetenskap inom miljöekonomin. Neoklassisk teori har istället en etisk och ideologisk snedvridning som gynnar individens valfrihet och marknadslösningar på bekostnad av kollektivt beslutsfattande och diskussioner om det som inte går att mäta – trots att det finns ett välkänt erkännande inom disciplinen av att miljöproblemen är “marknadsmisslyckanden”. 

Avhandlingens viktigaste bidrag är att den tydliggör en central idé i teorin bakom miljöekonomisk analys, och konsekvenserna av denna, nämligen idén om värden som kommensurabla, det vill säga mätbara i en och samma enhet. Denna idé hänger i sin tur ihop med den felaktiga idén om människors val som “trade-offs”, alltså att val är medvetna överväganden av värdet av de olika saker vi i varje stund står inför, och att val kan betraktas som ett konstant utbytande av värden med resultatet att saker och ting blir bättre (eller åtminstone inte sämre). Med utgångspunkt i avhandlingens femte och sista artikel föreslår jag att människor snarare undviker trade-offs, särskilt när det gäller svåra val som de kring naturens egentliga värde för oss. Detta beror på att svåra val innebär värdekonflikter som i praktiken inte kan ge oss de rationella, effektiva eller så kallade optimala lösningar som neoklassisk teori och retorik – och i synnerhet monetarisering – verkar utlova som möjliga. Miljövärdering är helt enkelt politisk och något som måste göras tillsammans med andra genom medvetna överväganden, i “deliberation”, där människors faktiska upplevelser av de etiska dilemman vi står inför får utrymme att diskuteras, och där konflikten mellan våra olika värderingar – inom oss och mellan oss – kan brytas mot varandra innan vi fattar ett beslut. Det gör beslutsfattande mer komplext, men som alternativ till monetarisering är denna realism inte nödvändigtvis orealistisk. Tvärtom skulle man kunna se det faktum att komplexiteten i socialt beslutsfattande har en reell motsvarighet i konflikterna inom oss själva som en potential. Människor behöver “deliberera värden” snarare än “konsumera” dem och förutsättas uttrycka alla sorters värden genom pengar. 

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300759