Global competence education in practice

Abstract

Globala ekonomiska, sociala, miljömässiga och tekniska förändringar under 2000-talet har lett till nya krav på ingenjörer. För att möta dessa och förbereda studenter för framtida yrkesverksamhet måste lärosäten anpassa innehållet i sina utbildningar. Såväl industri som forskning har i denna kontext länge betonat vikten av utbildning i global kompetens, men implementering av sådan undervisning har visat sig vara svårt, delvis på grund av begreppets komplexa natur. Trots en ökad förekomst inom utbildningsvetenskaplig litteratur befinner sig begreppet fortfarande i ett relativt tidigt skede, kopplat till en brist på praktisk erfarenhet och empiriska data som grund för väl underbyggda beslut. Eftersom global kompetens dessutom fortfarande kan uppfattas som främmande för traditionell teknisk och naturvetenskaplig utbildning finns också en risk att välmenande försök inte leder till önskade lärandemål. Detta är bakgrunden till det forskningsprojekt som presenteras här och som undersöker utbildning i global kompetens för ingenjörsstudenter med syfte att bidra till att utveckla en empirisk bas för att främja praktiskt institutionellt engagemang i frågan. Med beaktande av behovet av en stark konceptuell grund fokuserar projektet på tre kärnteman inom global kompetensutbildning för ingenjörer: kärnkompetenser för ingenjörer, samt utveckling och bedömning av dessa.

Fem delstudier tar sig an temana från olika håll: en granskning av praktiska insatser inom ingenjörsutbildningar, en jämförelse av olika kompetensramverk, utvärderingar från intressenter om värdet av olika kompetenser, samt erfarenheter och perspektiv från ingenjörsstudenter och lärare. Genom att förena insikter från dessa studier närmar sig avhandlingen begreppet global kompetens och dess innehåll genom en fördjupad analys av begreppets innehåll, inklusive en definition och identifiering av centrala kompetenser, samt en undersökning av vad det innebär att vara globalt kompetent. Vidare behandlas frågan om hur global kompetens kan utvecklas inom ramen för ingenjörsutbildningar och ett förslag till en institutionell strategi för sådant utvecklingsarbete presenteras, baserat på empiriska insikter om lärosätens kompetensinitiativ och olika intressenters erfarenheter och uppfattningar. Genom att avhandlingens empiriska analys på så sätt kompletteras med mer tillämpade bidrag kan den utgöra en potentiellt betydelsefull grund för fortsatt teoretisk och praktisk utveckling av utbildning för global kompetens.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-363503