Innovation, Technical Change and the Labour Market

Abstract

Denna doktorsavhandling består av fyra uppsatser. De två första är inriktade mot finansiell ekonomi och de två senare mot arbetsmarknadsekonomi. Samtliga fyra uppsatser bygger på mikroekonomiska analyser av individer och företag, där de två första utgår från ett företags­perspektiv och de två senare från ett individperspektiv. Dessutom understryker alla fyra uppsatser innovationens betydelse för produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt.

I den första uppsatsen använder vi den tyska Community Innovation Survey för att identifiera finansiellt begränsade företag. Till skillnad från tidigare studier finner vi att sambandet mellan finansiella begränsningar och företagsstorlek har en inverterad U-form och att gruppen med medelstora företag har de största finansieringsgapen. Detta förklaras av att dessa företag har hög innovationskapacitet men samtidigt möter höga kapitalkostnader. Vidare prövar vi om finansiella begränsningar påverkar företagens produktivitetstillväxt. Vi finner negativa effekter av finansieringsgap på produktiviteten, men endast för investeringar i materiellt kapital inte för innovationsinvesteringar.

Den andra uppsatsen undersöker om produktivitet och finansieringsmixen hos innovativa små och medelstora företag (SME) har förändrats efter skärpta bankregleringar. Våra resultat visar att sannolikheten att använda banklån som finansieringskälla inte har förändrats vare sig för innovationsinvesteringar eller för materiella investeringar efter att strängare kapitalregler aviserats. Däremot har finansieringskällor såsom bidrag ökat till följd av program som infördes i efterdyningarna av den senaste finanskrisen. Vidare har SME:s produktivitet inte förändrats efter de skärpta bankreglerna. Sammantaget är effekten av olika finansieringskällor på produktiviteten relativt begränsad.

Den tredje uppsatsen analyserar företagsbildning bland migranter med STEM-bakgrund. Resultaten visar att inrikes födda STEM-arbetstagare har högre sannolikhet att starta företag än migranter. En ytterligare uppdelning av migrantgruppen visar dock att flyktingar är mer benägna att bli entreprenörer än EU-arbetskraftsinvandrare. Överlag har entreprenöriella migranter lika hög eller högre förväntad inkomst jämfört med inrikes födda STEM-entreprenörer.

Den fjärde uppsatsen analyserar löneeffekter av förändrade arbetsuppgifter med en uppgiftsbaserad ansats, där arbetstagare placeras i en tvådimensionell modell utifrån kognitivt respektive rutinmässigt arbetsuppgiftsinnehåll. Resultaten visar tydliga tecken på lönepolarisering. Ett skifte från rutin- och manuella uppgifter till icke-rutinmässiga kognitiva uppgifter ger en genomsnittlig lönepremie på cirka 2–6 %. Medan lönegapet låg på 1–5 % i början av perioden ökade det till 10–13 % mot slutet. Resultaten tyder på att ny produktionsteknik och innovationer som kompletterar analytiska färdigheter har högre och stigande marginalproduktivitet jämfört med teknik som syftar till att ersätta eller komplettera rutinerade och manuella arbetsuppgifter. Studieperioden sammanfaller med flera så kallade genombrottsteknologier såsom datorisering, robotisering, digitalisering och informations­teknikens genomslag.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-367240