Mainstreaming Sustainable Consumption
Practices, Perspectives, and the Case of Food
Tid: Fr 2025-09-26 kl 14.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/62231942246
Språk: Engelska
Ämnesområde: Hållbarhetsstudier
Respondent: Vishal Parekh , Strategiska hållbarhetsstudier
Opponent: Professor Anna Davies, Trinity College Dublin, Ireland
Handledare: Docent Åsa Svenfelt, Strategiska hållbarhetsstudier, CKS, Linköpings universitet; Docent Greger Henriksson, Strategiska hållbarhetsstudier
QC 20250630
Abstract
Många av de allvarliga hoten mot livet på jorden kan knytas till den ohållbara konsumtionen av resurser bland världens rikare delar. Sverige är inte bara ett rikt land, utan anses även vara ett föregångsland när det gäller hållbarhet. Men svenska privathushålls resurskonsumtion per capita är i grunden ohållbar, inte minst när det kommer till nyckelområdet livsmedelskonsumtion.
För att uppnå en hållbar konsumtion i Sverige måste det ske en drastisk förändring av sättet som de flesta av oss lever på idag, särskilt med avseende på hur och vad vi äter. Med andra ord måste hållbara sätt att göra saker och ting på – ”hållbara konsumtionspraktiker” – bli det nya normala, ett nytt ”mainstream”.
Mot bakgrund av detta syftar den här avhandlingen till att utforska olika samhällsaktörers potentiella roller och perspektiv i omställningsprocesser som syftar till att göra hållbara praktiker till mainstream i Sverige, särskilt när det gäller matpraktiker. Utgångspunkten ligger i att en hållbar konsumtion bör tillgodose allas behov utan att överskrida ekologiska gränser, och det teoretiska angreppssättet är grundat i social praktikteori och teoretiska begrepp som makt och erkännande. De huvudsakliga metoder som används är intervjuer, en interventionsstudie, workshops samt frågeformulär.
Avhandlingen består av denna så kallade kappa samt fem bifogade vetenskapliga artiklar. Utforskandet av olika perspektiv på vad hållbar konsumtion är och kan vara i framtiden ägnas särskilt stor uppmärksamhet i Artikel A och B. I Artikel A får olika socioekonomiska grupper föreställa sig en framtid med hållbar konsumtion, och i Artikel B undersöks olika typer av hållbara praktiker.
Artikel C, D och E inriktar sig på matkonsumtionen och fokuserar främst på olika aktörers roller i att göra hållbara matpraktiker till mainstream. I Artikel C undersöks hushållens möjligheter att ställa om till en hållbar matkonsumtion, samt vad de anser att andra aktörer i samhället bör göra för att möjliggöra en sådan omställning. I Artikel D och E undersöks sedan rollerna och perspektiven hos två sådana typer av aktörer: civilsamhällesorganisationer respektive företag inom livsmedelsförsörjningen.
Medan Artikel A och B visar att det finns perspektiv på och sätt att tänka kring hållbar konsumtion som utmanar dominerande synsätt, visar Artikel D och E att många strategier ändå brukar utformas på dessa dominerande och konventionella sätt och därmed förlitar sig på åtgärder som riktar sig mot individers attityder, beteenden och val. Samtidigt visar Artikel C att sådana åtgärder saknar god effekt och är otillräckliga, eftersom de kräver stora ansträngningar även från hushåll som har relativt goda förutsättningar när det kommer till ekonomi, kunskap och engagemang med mera.
En allmän slutsats är därför att erkännande och makt måste uppmärksammas noga när det kommer till hur hållbar konsumtion föreställs och framställs. Detta är för att dominerande berättelser om vad hållbar konsumtion är och bör vara i framtiden ska kunna utmanas. Dessutom behöver aktörer i civilsamhället och i privat och offentlig sektor samordnas i högre utsträckning för att hållbara praktiker ska kunna bli mainstream, särskilt när det gäller matpraktiker. Hushållen är inte maktlösa i den här processen, men de strukturella faktorer som begränsar omställningen till hållbar konsumtion påverkas främst av större aktörer.