Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Kvantifiering av gångens egenskaper och neurologisk funktionens effekt hos personer med ryggmärgsskada med hjälp av datadrivna metoder

Tid: Ti 2024-03-12 kl 10.00

Plats: E3, Osquars Backe 14

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/7691643418

Språk: Engelska

Ämnesområde: Teknisk mekanik

Licentiand: Minh Truong , Farkostteknik och Solidmekanik, KTH MoveAbility

Granskare: Associate Professor Peter Christian Raffalt, Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen, Denmark

Huvudhandledare: Professor Elena Gutierrez-Farewik, KTH MoveAbility; Assistant Professor Ruoli Wang, KTH MoveAbility; Dr. Emelie Butler Forslund, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Professor Åke Seiger, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Exportera till kalender

QC 20240221

Abstract

Skador på ryggmärgen, oavsett om de är traumatiska eller icke-traumatiska, kan helt eller delvis skada sensoriska och motoriska banor mellan hjärnan och kroppen, vilket påverkar gången i varierande grad. Rörelsenedsättningen beror också på andra faktorer såsom ålder, vikt, tid sedan skadan uppstod, smärta och gånghjälpmedel. ASIA-skalan används för att klassificera ryggmärgsskadans svårighetsgrad, men är inte utformad för att karaktärisera individens gångförmåga. Andra standardiserade tester baserade på subjektiva eller tids och avståndsbedömningar har också begränsad möjlighet att beskriva individuell kapacitet. Datadrivna metoder är kraftfulla och kan ge ytterligare perspektiv på gångens komplexitet och prestation. Studierna i denna avhandling syftar till att analysera komplexa relationer mellan gång, motoriska samt sensoriska funktion efter ryggmärgsskada med hjälp av datadrivna metoder.

Syftet med den första studien är att karaktärisera de heterogena gångmönster hos personer med inkomplett ryggmärgsskada. Multivariat dynamisk tidsförvrägning (eng: Multivariate dynamic time warping) användes för att kvantifiera gångskillnader i studiepopulationen. Hierarkisk agglomerativ klusteranalys (eng: hierarchical agglomerative clustering) delade upp gång i sex distinkta kluster, varav fyra hade lägre hastighet än kontroller. Med hjälp av förklarbara AI (eng: explainable AI) identifierades det att fotledsvinkeln i svingfasen hade störst påverkan om vilken kluster som gångmönstret hamnat i. Genom att kombinera klinisk undersökning med datadrivna metoder kunde vi beskriva en omfattande bild av de sex gångklustren.

Syftet med den andra manuskriptet är att kvantifiera sensoriska och motoriska faktorerans påverkan på gångförmåga efter ryggmärgsskada. Med hjälp av två Gaussian process-regressionsmodeller identiferades sambanden mellan 11 beskrivande faktorer och 2 gång prestationsmått, nämligen gångavstånd på 6 minuter samt metabola energiåtgång. Med hjälp av förklarbar AI påvisades det stora påverkan av muskelstyrka på både gångsträckan och energiåtgång. Gånghjälpmedlet samt kardiovaskulär kapaciteten hade också betydande påverkan på gångprestation. Enskilda analyser gav insiktsfull information om varje individ.

Resultaten från dessa studier visar på potentiella tillämpningar av avancerad maskininlärning och AI metoder för att analysera komplexa relationer mellan funktion och motorisk prestation efter ryggmärgsskada.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-343577