Speaking up or staying silent
Exploring openness in the work environment
Tid: On 2025-03-26 kl 13.00
Plats: T2 (Jacobssonsalen), Hälsovägen 11C, Huddinge
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/64394864876
Språk: Engelska
Ämnesområde: Teknik och hälsa
Licentiand: Carin Hellström , Ergonomi, KTH Ergonomi och hälsa
Granskare: Universitetslektor Sandra Jönsson, Lunds universitet
Huvudhandledare: Universitetslektor Catherine M. Trask, Ergonomi; Professor Andrea Eriksson, Ergonomi; Universitetslektor Sara Andersson, Högskolan Väst
QC 2025-03-04
Abstract
Inledning: Trots att Sverige vanligtvis anses ha en god och säker arbetsmiljö har nyligen genomförda studier visat på problem med tystnadskultur och tystade röster på arbetsplatsen. Denna licentiatavhandling undersöker arbetsmiljön i två studier och i två separata studiepopulationer. Utifrån perspektiven hos personer med transerfarenheter och första linjens chefer undersöker denna avhandling olika sätt att hantera öppenhet på arbetsplatsen när det gäller könsidentitet och ”medarbetareröst”. I avhandlingen beaktas olika faktorer och förhållanden i arbetsmiljön utifrån teoretiska ramverk som heteronormativitet, genusteori, ”medarbetareröst”, ”inkluderande ledarskap” och psykosocialt säkerhetsklimat.
Syfte: Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling var att undersöka öppenhet på arbetsplatsen, i termer av könsidentitet och medarbetareröst, och hur öppenhet påverkades av olika faktorer och förhållanden.
Metod: Denna licentiatavhandling har en kvalitativ ansats och omfattar två intervjustudier och 55 intervjupersoner. Studie I undersökte hur personer med transerfarenhet motiverade hur de hanterade öppenhet om könsidentitet och transerfarenhet på arbetet. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket ”doing gender” och heteronormativitet genomfördes en tematisk analys inspirerad av Braun och Clarke. Studie II undersökte första linjens chefer och deras syn på hur man skapar ett inkluderande kommunikationsklimat för ”medarbetarnas röst” på arbetsplatsen. Analysen gjordes med hjälp av Grounded Theory inspirerad av Charmaz med ett induktivt tillvägagångssätt, som i ett senare skedeutvecklades till en empiriskt baserad modell som
förklarar resultaten av denna studie. Resultaten jämfördes och diskuterades med befintliga teoretiska modeller som ”inkluderande ledarskap”, ”medarbetareröst” och psykosocialt säkerhetsklimat.
Resultat: Studie I, som undersökte transpersoners arbetsmiljö, visade på tre sätt att hantera öppenhet: att vara öppen, att smyga och att vara privat. Strategierna bakom dessa sätt att hantera öppenhet grupperades i fyra motiv: att vara en förebild, en strävan efter att bli accepterad, rädsla för diskriminering och mikroaggressioner samt organisatoriska och sociala förutsättningar som underlättar. Det fanns ett samspel mellan arbetsliv och sociala sammanhang. För att kunna vara öppen visade resultaten att det fanns ett behov av att säkerställa förutsättningar som en trygg organisatorisk och social arbetsmiljö. I studie II, som undersökte arbetsmiljön för första linjens chefer, presenterades en modell som förklarade hur olika förutsättningar kunde leda till olika sätt att hantera öppenhet i termer av ”medarbetarröst”. När första linjens chefer upplevde en psykosocial säkerhetskultur ökade möjligheten och förtroendet att vara öppen.
Slutsats: Denna licentiatuppsats bidrar till förståelsen av hur olika faktorer och förhållanden påverkar studiedeltagarna inom arbetsmiljön när det gäller öppenhet i fråga om könsidentitet och medarbetarinflytande. Resultaten av denna licentiatuppsats tyder på att ett omfattande policyramverk, kommunicerat av en stödjande ledning på alla nivåer, skulle kunna underlätta en arbetsmiljö som inbjuder till inflytande och öppenhet kring känsliga ämnen.