To Catch Fear In A Bottle

Research funders: Stockholm Senseable Lab, Stockholm Chamber of Cimmerce, Newsec, Digital Futures

QC 20250627

Abstract

Städer är komplexa, dynamiska och ständigt föränderliga system, formade av en mängd olika faktorer som i sin tur har en betydande inverkan på vår individuella trygghet. Dessa faktorer är inbäddade i allt från den fysiska utformningen av urbana miljöer till de sociala interaktioner och aktiviteter som äger rum inom dem. Jämfört med andra urbana utmaningar såsom brottslighet är upplevd trygghet och rädsla mer abstrakta och subjektiva fenomen som är mycket svårare att definiera, förstå och inte minst att förebygga. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur upplevd trygghet kan konceptualiseras samt mätas i urbana miljöer för att förbättra träffsäkerheten och omfattningen av trygghetsdiagnostik i städer. Angreppssätten i de inkluderade studierna omfattar både mer traditionella metoder såsom enkäter, regressionsmodeller och geografiska analyser, men även nyare metoder från de senaste decennierna såsom djupinlärningsmodeller (deep learning-modeller) och datainsamling via mobilapplikationer. Studierna inkluderar analyser av trygghet på flera nivåer, från meso- till mikronivå, jämförelser mellan boende och icke-boende, samt intersektionella analyser av kön, ålder, etnicitet och inkomst. Avhandlingens resultat belyser hur olika konceptualiseringar av upplevd trygghet och de metoder som används för att mäta dem ger upphov till olika förståelser. Lokala och globala mått på rädsla visade omvända samband för marginaliserade män i Sverige, vilka uttrycker – i motsats till rådande uppfattningar – liknande nivåer av otrygghet i sina bostadsområden som kvinnor i stort. Geografiska och konceptuella kontraster identifierades mellan enkätbaserade mått på trygghet i bostadsområden, objektiva säkerhetsmått såsom brottsstatistik, samt trygghetspoäng genererade av djupinlärningsmodeller. En enkät baserad på PPGIS (Participatory Public Geographic Information System) visade på den modererande effekten av platsbekantskap och platsrelaterad stigma, där små skillnader i kännedom om området hade stor påverkan på trygghetsuppfattningen. Datainsamling med hjälp av en mobilapplikation visade också potential att fånga in mycket detaljrik rumslig och tidsmässig data om upplevd trygghet, samtidigt som den möjliggör insamling av personliga berättelser och känslomässiga band till platsen. Avhandlingen avslutas med en reflektion kring implikationer och praktiska insikter av resultaten för forskare, stadsplanerare och beslutsfattare, med en uppmaning till strategier för mer heltäckande trygghetsdiagnostik.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-364197