Första undervisningstillfället

Som student vid KTH ställer jag upp på följande punkter:

• Jag beaktar alla människors lika värde. Samtliga studenter och anställda vid KTH har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
• Lika villkor vid KTH innebär en respektfull och inkluderande arbetsmiljö och studiemiljö fri från trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande beteenden. Jag själv, liksom varje student och anställd, har ett eget ansvar att i alla möten behandla andra med respekt samt att främja en trygg och fördomsfri studiemiljö och arbetsmiljö.
• Jag föregår alltid med gott exempel och har ett professionellt bemötande i möten och i min kommunikation. Jag behandlar alla studenter, anställda och övriga samverksanspartner med respekt och hänsyn oavsett social bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
• Jag är medveten om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling samt brott mot KTH:s värdegrund och KTH:s riktlinjer kan medföra disciplinära åtgärder.

Förhållningsregler sätter ramar för vad som är önskvärt beteende. Att gemensamt komma överens om förhållningsregler tydliggör förväntningar från både lärare och andra studenter. Förhållningsregler underlättar för att skapa en trygg lärandemiljö, där hänsyn tas till olika behov och önskemål i gruppen och där alla vet att deras idéer och synpunkter kommer att respekteras. Förhållningsregler förebygger också kränkningar och konflikter, och kan fungera som ett kontrakt som kan hänvisas till om förhållningsreglerna bryts.

Att reflektera över innan

• Vilka förhållningsegler är inte förhandlingsbara för dig som lärare?
• Hur vill du att förhållningsreglerna ska bestämmas, ska det vara fritt inspel från studenterna eller vill presentera ett förslag att komma överens om men ge studenterna möjlighet att ändra i det?
• Hur kan du underlätta samtal kring förhållningsreglerna?

Förslag på form

• Kom överens om förhållningsregler i början av kursen, programmet och/eller terminen.
• Låt studenterna först reflektera för sig själva och/eller i mindre grupper över tidigare erfarenheter av lärandemiljöer. Vilka lärandemiljöer var positiva och fungerade bra? Vilka var kännetecknen för den lärandemiljön? Vilka lärandemiljöer har inte fungerat? Vilka var kännetecknen för den lärandemiljön?
• Låt studenterna, utifrån deras reflektioner, skriva ett utkast till önskemål om förhållningsregler för gruppen. Ta del av deras förslag genom att låta dem berätta för hela gruppen och skriv upp på en tavla som är synlig för alla.
• Utgå från det som kommit upp på tavlan och kom överens med studenterna om ni kan bestämma att dessa förhållningsregler gäller.
• Gå igenom förhållningsreglerna i början av varje undervisningstillfälle under hela kursen, särskilt om undervisningen handlar om ett ämne som kan väcka känslor, alternativt regelbundet under terminen för att stämma av med studenterna att förhållningsreglerna fortfarande fungerar. Be studenterna om feedback och gör justeringar tillsammans efter behov.
• Inför grupparbete, låt grupperna sätta egna förhållningsregler och komma med sina egna förväntningar.

Förslag på förhållningsregler

• att handuppräckning gäller för att få ordet
• att ingen får avbryta någon annan
• att alla respekterar talarlistan
• att respons av olika slag framförs på ett respektfullt och konstruktivt sätt
• att alla kommer förberedda på det vis som gäller för kursen eller kursmomentet
• ...

Referenser

Carstensen, Gunilla (2006). Könsmedveten pedagogik: konkreta tips och övningar för lärare. Uppsala: Avdelningen för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande (UPI), Uppsala universitet

Lättsamma aktiviteter

Isbrytare är lättsamma aktiviteter som bjuder in studenterna att vara med att forma kulturen i gruppen. Det kan också vara ett sätt att introducera kursinnehåll på ett inspirerande sätt. Tanken är att skapa en trygg lärandemiljö där alla känner sig fria att delta fullt ut och dela med sig av sina tankar och idéer. Att hjälpa studenter och lärare att lära känna varandra, främja gemenskap och en avslappnad miljö, kan också vara ett sätt att förbereda studenterna för kommande grupparbeten.

Att reflektera över innan du utformar en aktivitet

• Vad vill du uppnå? Är det att sätta tonen för lärandemiljön, är det att börja arbeta med kursinnehåll på ett engagerande sätt?
• Hur ser studentgruppen ut? T.ex. hur stor är gruppen och hur ser sammansättningen ut, i vilken utsträckning känner de redan varandra, vad är anledningen till att de är där, osv. Större grupper kan t.ex. behöva en enkel aktivitet och nya grupper en lättsam aktivitet.
• Hur ser förutsättningarna ut? Räcker det utrymme du har? Har du allt nödvändigt material? Behöver ni komma överens om att det som sägs eller görs stannar i rummet? Passar aktiviteten studenters olika förutsättningar?
• Våga, även om det inte alltid går som planerat! Flexibilitet och en vilja att utvecklas är en del av att skapa en positiv och öppen lärandemiljö.

Förslag på form

Om det är en större grupp

• Presentera aktiviteten för gruppen och förklara syftet.
• Var tydlig med formen och ramarna för aktiviteten, t.ex. hur lång tid den tar, att du kommer att visa att aktiviteten är över och när det är dags att byta roller genom att klappa händer (IRL), skicka meddelande till break out rooms (Zoom) eller på annat sätt, osv.
• Hjälp studenterna att hitta en partner. Vissa studenter är mer blyga än andra, vissa kanske är mer motvilliga än andra eller det kan helt enkelt vara ett udda antal i gruppen.
• Ange vem som börjar först. Till exempel den student som sitter till vänster, eller den student vars namn börjar på en bokstav som är före den andras namns första bokstav i alfabetet, den som är född längst söderut, etc.
• Meddela när halva tiden har gått och att det är dags att byta roller. På så sätt får alla prata lika länge.
• Avsluta genom att be några par att dela med sig till gruppen om vad de lärde sig om sin partner, eller något de upptäckte att de har gemensamt med varandra.
• Tacka alla för att de har delat med sig.

Om det är en mindre grupp

• Presentera aktiviteten och förklara syftet.
• Var tydlig med formen och ramarna för aktiviteten, och hur du kommer att styra processen t.ex. genom att fördela tiden
• Om möjligt, möblera så att alla kan se och höra varandra, t.ex. genom att placera stolarna i en ring vända mot varandra
• Låt var och en i den ordning som de sitter få reflektera över något utifrån ett förvalt tema, eller om det passar bättre, låt den som vill börja prata, och sedan nästa som vill, osv tills alla har fått höras.
• Se till att alla får prata, att alla får prata till punkt, att alla pratar utifrån sig själva utan att kommentera andras inlägg eller ställa följdfrågor.
• Beroende på ämne och syfte, skriv eventuelt upp på en tavla.
• Tacka alla för att de har delat med sig.

Förslag på tema

FFF

• Presentera aktiviteten och förklara syftet.
• Var tydlig med formen och ramarna för aktiviteten, t.ex. hur lång tid den tar, att du kommer att visa att aktiviteten är över genom att klappa händer (IRL), skicka meddelande till break out rooms (Zoom) eller på annat sätt, osv.
• Dela in studenterna i grupper om tre.
• Be studenterna dela förväntningar, förhoppningar och farhågor (FFF) om kursen i smågrupper.
• När tiden är ute för smågrupperna, skriv "Förväntningar", "Förhoppningar" och "Farhågor" som rubriker (spaltform) på en tavla/power point/GoogleDocs eller annat format som alla studenterna kan se eller ta del av.
• Be grupperna i turordning att dela med sig om deras FFF till den större gruppen.
• Skriv ned det de delar under respektive rubrik.
• Tacka alla för att de har delat med sig.
• Stanna upp lite vid varje FFF

Ofarlig presentation

• Något personligt men "ofarligt", t.ex. mitt namn plus om jag vet varför jag heter det jag hetar eller vad mitt namn betyder, något udda som jag tycker om att göra, något jag är bra på, osv.

Referenser

Chlup, D. T., & Collins, T. E. (2010). Breaking the ice: Using icebreakers and re-energizers with adult learners. Adult Learning, 21(3-4), 34-39.

Eggleston, T., & Smith, G. (2004). Building community in the classroom through ice-breakers and parting ways. Office of Teaching Resources in Psychology Online. Retrieved from http://teachpsych.org/resources/Documents/otrp/resources/eggleston04.pdf

West, E. (1999). The big book of icebreakers: Quick, fun activities for energizing meetings and workshops. New York, NY: McGraw-Hill.