Brett anslag kring energi inom ABE-skolan
Skolbesök, Energiplattformen, ABE
Inom ABE-skolan ryms en rad forskningsprojekt inom energiområdet. Under Energiplattformens besök lyftes bland annat frågor kring betong vid vattenkraftsanläggningar, industrisamarbeten och den globala hanteringen av energifrågor.
Energiplattformens besök vid ABE-skolan sammanföll med KTH:s årliga konferens om hållbar utveckling inom forskning: . Besöket blev en orientering kring pågående forskningen om byggvetenskap och teknikhistoria.
Anders Ansell, professor i betongbyggnad, berättade om pågående samarbeten med industrin, bland annat med syfte att dela labblokaler.
– Vi arbetar relativt mycket med infrastruktur för energiproduktion och distribution.
Forskarna arbetar främst med tyngre infrastruktur, som dammar och kraftverk.
Erik Nordström är adjungerad professor vid ABE-skolan och delar sin tid mellan KTH och Vattenfall. Här ligger huvudfokus på att vidareutveckla dagens infrastruktur för en framtid med en större energimix.
– Vi arbetar med att anpassa anläggningarna för framtiden. Och jag arbetar huvudsakligen med strukturer som stödjer energiproduktion men även materialfrågor.
Samarbeten finns bland annat med Svenskt vattenkraftscentrum genom ett kompetenscentrum för konstruktionsteknik och infrastruktur med administrativ lokalisering vid Luleå tekniska högskola.
Under besöket deltog också Per Högselius, professor i teknikhistoria vid avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö. Han berättade bland annat om pågående forskning kring kärnkraftens globala utveckling med fokus dess vattenberoende, samt den globala hanteringen av energifrågor.
– Bland projektet finns en jämförande studie av vindkraftens utveckling i olika länder, bland annat utifrån frågan varför Sverige kom igång så sent inom detta område.
Forskningen har ett sociotekniskt förhållningssätt där människan sätts i centrum. Här finns även pågående forskning om den svenska avregleringen av energisektorn utifrån frågan vem som hade makten.
– Överlag lyfter vi den mänskliga aspekten av energisystemets utveckling, säger Per Högselius.
Även pågående forskningen kring ekosystemtjänster och energiskog lyftes under besöket. Samt ett forskningsarbete kring att planera och analysera platser för nya vindkraftsanläggningar.
Under besöket väcktes intresse för den doktorandskola som arrangeras inom ramen för Energiplattformen. Nästa år är KTH värd för skolan där doktoranderna ges multidisciplinära färdigheter inom bland annat systemteknik, teamarbete, presentationsteknik, design-thinking och peer learning.
Energiplattformen representerades av föreståndare Lina Bertling Tjernberg, vice föreståndare Christophe Duwig, samt Rajeev Thottappillil och Ilya Sychugov, medlemmar i plattformens referensgrupp.
Text: Magnus Trogen Pahlén
Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö