KTH Energiplattform värd för fransk-svenska forskningsdagar om framtidens kärnenergi

Det var för 26:e gången som de Fransk-svenska forskningsdagarna gick av stapeln den 9-10 oktober – i år inom ramen för KTH Energiplattform. Årets forskningsdagar skedde i samarbete mellan Franska Institutet – Frankrikes ambassad, Commissariat à l'Energie Atomique (CEA) och KTH.

Den första dagen öppnades av KTH:s rektor Anders Söderholm och den franska ambassadören Etienne de Gonneville.

– Ämnet för dagens dialog ligger mycket rätt i tiden. Kärnkraften föreslås bli en ännu viktigare komponent i framtidens fossilfritt energisystem. Flera politiska initiativ håller på att tas för att bana väg för framtida investeringar i morgondagens kärnteknik, säger Anders Söderholm, rektor för KTH.

Han lyfte sedan betydelsen av att KTH har landets enda masterprogram i kärnenergiteknik och en växande forskning och utveckling inom området. Något som kommer bli betydelsefullt, inte minst med tanke på det ökande kompetensbehovet.

– I en värld av samhällsförändringar behöver vi mer samarbete över ämnesgränserna, men också över nationsgränserna. Så vi ser fram emot att ytterligare stärka det med franska universitet och franska forskare, för att bygga en hållbar framtid tillsammans. 

Ambassadör Etienne de Gonneville betonade det nära samarbetet som ska inledas mellan Sverige och Frankrike kring utvecklingen av kärnkraft.

– Vi ska stärka vårt samarbete, särskilt när det gäller kärnsäkerhet och licensiering, kompetens, finansiering, säkerhet och forskning. Och skapa en ram för framtida utbyten, säger Etienne de Gonneville.

Han betonade även betydelsen av Fransk-svenska innovationspartnerskapet som är ett ett strategiskt partnerskap för innovation, digital omvandling och gröna lösningar.

– Nu måste vi tillsammans ta itu med de tekniska, forskningsbaserade och samhälleliga utmaningar som kommer från dessa höjda ambitioner inom kärnkraft. Samt de kompetensmässiga utmaningar som uppstår. Och här hoppas jag att denna tvådagarskonferens kommer att ge ett bidrag genom att ge olika aktörer möjligheten att lära känna varandra bättre och bygga nätverk. Allt för att ta vår franska-svenska gemenskap ett steg längre, säger Etienne de Gonneville.

Ny kunskap inom SMR

Därefter tog första sessionen för dagen fart under rubriken ”Uppförande av nya kärnreaktorer”. Först ut var en presentation av forskningscentrumet ANItA av KTH:s professor Mats Jonsson. Centrumets hela namn är Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning, och syftar till att skapa en kunskaps- och kompetensbas för nya kärnkraftsteknologier tillgänglig för beslutsfattare.

Projekten inom ANItA har startat under 2023 och fokuserar på olika aspekter av SMR-tekniken (små modulära reaktorer). Centrumet leds av Uppsala universitet med både KTH och Chalmers som partners.

Sedan tog Olivier Godon, EDF Engineering & New Nuclear Division, vid för att presentera tekniken och utvecklingen av reaktorn EPR2, samt Nuward. EPR-tekniken bygger på drygt 60-års erfarenheter av utveckling och drift av kärnreaktorer både i Frankrike och flera andra länder.

Nyligen beslutades att Frankrike ska uppföra ytterligare sex reaktorer med EPR-teknik, med option på ytterligare åtta. Samtidigt pågår utvecklingen av SMR-tekniken Nuward med sikte främst på den europeiska marknaden, betonade Olivier Godon.

Såväl Godon som Jonsson fick sedan svara på en rad frågor från deltagarna om allt från planeringshorisonten för SMR-reaktorerna, till avfallshantering och den förväntade livslängden på nya reaktorer.

Långa tidshorisonter

Efter en kort kaffepaus följde så nästa session under rubriken ”Förlängning av kärnkraftverkens livslängd/Åldrande infrastruktur”. Här inledde de två industrirepresentanterna Martin Luthander, Vattenfall, och Udo Wildner, från franska Framatome.

Martin Luthander berättade att Vattenfalls planeringshorisont ligger 80 år framåt vilket kräver en mycket holistisk syn på allt från teknik till affärsfrågor. Före årsskiftet ska företaget dock ge besked om sina planer på att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Även Udo Wildner betonade långsiktigheten när det gäller satsningar på kärnenergi. Han lyfte behovet av att förlänga livslängden på majoriteten av företagets reaktorer som ett sätt att hantera klimatkrisen. Här krävs mycket arbete då varje anläggning är unik och kräver sina egna insatser vad gäller utbyte av teknik och komponenter.

Därefter gav Ludovic Vincent, från CEA, en teknisk inblick i forskningen kring åldring av olika material i dagens kärnkraftverk. Han betonade möjligheten att öka kunskapen genom att ta del av material från de kärnkraftverk som i dag tagits ur bruk och monteras ned.

Nästa talare var Per Seltborg, forskningschef för Strålskyddsmyndigheten som gav en inblick i myndighetens arbete och ansvarsområden. Han lyfte särskilt behovet av en nationell strategi för att öka kompetensen inom området i ljuset av de planerade satsningarna på ny svensk kärnenergi.

Efter honom tog den franska motsvarigheter till Strålskyddsmyndigheten vid: Jean-Christophe Niel, generaldirektör, L'IRSN, l'Institut français de radioprotection et de sûreté nucléaire. Han delade med sig av några av de tekniska utmaningarna inför att ge de franska reaktorerna en längre livslängd. Niel tog även upp möjligheterna med en starkare digitalisering av kärnenergisektorn, bland annat i form av så kallade digitala tvillingar.

Paneldiskussion lyfte kompetensbehoven

Sist ut den första dagen av tvådagarskonferensen var ett rundabordssamtal kring kompetensbehovet inom framtidens kärnkraftsenergi. Här delades scenen av Karen Daifuku, Executive Director of the I2EN, Hervé Maillart, permanent delegate for the nuclear industry (CSFN), Elina Charatsidou, doktorand vid KTH, samt Jan Dufek, universitetslektor vid KTH. Panelen modererades av Valérie Lemarquand, vetenskaplig attaché vid franska ambassaden. 

Karen Daifuku inledde med en överblick av arbetet inom I2EN med att bygga upp program och utbildningar för att möta det stora kompetensbehovet. Ett behov som är så stort att det är utmanande att hitta tillräcklig mängd lärare och utbildningsplatser. Samtidigt välkomnar studenter från hela världen då utbildningarna i de flesta fall är på engelska.

Hervé Maillart betonade att kompetensbehovet är ett globalt problem där det bara i Frankrike behövs tiotusentals ytterligare personer per år fram till år 2025. Utbildningsresurserna finns, menade han, men intresset är för lågt i dag. Därför tar man EU till hjälp för att bredda framtida kompetenssatningar till att inkludera hela Europa.

Elina Charatsidou driver en mycket populär Youtube-kanal med drygt 70 000 följare där hon förklarar kärnteknik och utvecklingen av nya kärnreaktorer. Hon betonade vikten av att synas utanför akademi och industrin för att locka fler till sektorn. Och vikten av att vända sig till rätt åldersgrupper för att tidigt kunna påverka deras val av yrkesbana.

Karen Daifuku lyfte behovet av god planering av nya kompetenssatsningar för att fylla rätt behov i rätt tid. Samt att fylla på med kompetens i alla led, där behovet är störst bland morgondagens operatörer och drifttekniker.

Jan Dufek gav en inblick i KTH:s masterprogram i kärnenergiteknik som i dag rymmer ett rekordantal studenter men begränsas av tillgången till utbildningslokaler. Till diskussionen bidrog även Pär Olsson, professor och samordnare för forskningscentrumet Sunrise, med en appell till regeringen om en mer långsiktig finansiering till landets lärosäten inom forskning och utbildning inom kärnenergi.

Dagen avslutades med en mottagning på den franska ambassaden.

– Med detta evenemang lyckades vi sammanföra franska och svenska forskare, akademiker, samt representanter från industrin och offentliga myndigheter. Denna framgång visar att det finns en stark vilja att arbeta tillsammans i frågor som rör kärnenergi. De diskussioner som ägde rum under den två dagar långa konferensen banade väg för ytterligare samarbeten mellan franska och svenska partner, säger Valérie Lemarquand, vetenskaplig attaché vid franska ambassaden.

Fransk-svenska forskningsdagarna lockade mer än 120 deltagare från Sverige och Frankrike.

– Vi har inte mycket tid på oss att agera, och därför bör vi skynda på utfasningen av fossila bränslen. Vi kan definitivt åstadkomma en rad saker på egen hand, men tillsammans kan vi göra mer och blir snabbare. I dag samlade vi experter, myndighets- och industrirepresentanter från både Sverige och Frankrike. Alla vill vi arbeta vidare tillsammans på den här resan. Det känns tryggt att se så många människor här som lägger sin kraft och energi för att bygga vänskap och samarbete, säger Christophe Duwig, vice föreståndare för Energiplattformen.

Här kan du läsa programmet för de två dagarna

Text: Magnus Trogen Pahlén