På väg mot en genomgripande elektrifiering som ett medel att uppnå FN:s klimatmål

Betty Malmberg, riksdagsledamot och ordförande för Rifo, inledde seminariet ”En betydande elektrifiering för klimatmålen – så kan vi förverkliga det på bästa sätt” med att lyfta behovet av en trygg framtida energiförsörjning. En brännande aktuell fråga där det är viktigt att forskare och experter bidrar med kunskap till det politiska arbetet. Hon hoppades att seminariet även skulle ge inspel i det pågående arbetet med regeringens nationella elektrifieringstrategi.

Moderator var Lina Bertling Tjernberg, vice ordförande för Rifo, professor i elkraftnät, KTH, som berättade att den digitala formen av seminariet hade öppnat för hundratalet deltagare från hela landet.

Sverige har flest laddbara lätta fordon

Inledde seminariet gjorde Anders Nordelöf, forskare och temaledare inom Swedish Electromobility Centre, Chalmers tekniska högskola. Han gav en nulägesbild av elektrifieringen av transportsektorn och pekade även på utmaningar och möjligheter.

Just nu har Sverige den högsta andelen laddbara lätta fordon inom EU, men ledande i vår del av världen är Norge och Island. Andelen nyregistrerade elbilar var i Sverige 2020 nio procent, medan pluginhybriderna stod för 22 procent av registreringarna. 

Ökningen av elektriska lastbilar är inte lika hög men däremot ökar eldriften inom busstrafiken kraftigt. Till exempel är 39 procent av alla busslinjer inom Västtrafik elektrifierade.

Anders Nordelöf betonade hur elektrifieringen inom flyg och fartyg tidigare ansågs omöjlig, men att det i dag pågår utveckling inom både områden. Här finns exempel av elflygplan som ska tas i drift innan 2030 med en kapacitet på cirka 20-40 passagerare.

En av trenderna inom området är framväxten av nya mobilitetslösningar, som olika delningstjänster med nya affärsmodeller.

Behovet är tydligt av ett landstäckande nätverk för snabbladdning, menade han. Uppskattningsvis behövs en snabbladdare per 80-130 laddningsbara fordon, vilket skulle betyda cirka 55 000 snabbladdare för batterielektriska personbilar.

Nordelöf gav även en inblick i alternativa lösningar till batteriladdning som elvägar och den starka utvecklingen inom vätgas och bränsleceller. Sverige ett föregångsland vad gäller elvägar med flera pilotanläggningar.

I framtiden kan nya former av laddhybrider se dagens ljus, menade Nordelöf, med olika kombinationer av bränsleceller och andra generationens biobränslen.

Mer forskning ger bättre effektivitet

Kristina Edström, professor och forskningsledare för Ångström Advanced Battery Center (ÅABC), Uppsala universitet. Edström leder den europeiska forskningssatsningen Battery 2030+ med syftet att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier.

Hon betonade behovet av fortsatt forskning för att göra både batteriteknik och vätgas så effektiv som möjligt med låga energiförluster. Inom batteritekniken är det främst elkraftskomponenterna som orsakar dagens energiförluster.

Litiumtekniken kommer att vara regerande inom batterier ett antal år framåt. Men på lång sikt ställs behovet mot tillgången av råmaterial till batterierna. Något som kan öppna för att utveckla skilda batteritekniker för olika ändamål.

Edström menade att framtiden rymmer en kombination av flera batteritekniker och vätgaslösningar. Nya tekniker är under utveckling med ett landskap av olika kemilösningar. Men området kräver även i fortsättningen en stark grundforskning för att nå vidare, betonade hon. Här har Sverige en fördel här med tillgången till forskningsmiljöerna Max IV och kommande ESS.  

I ljuset av råmaterialutmaningen ställer sig många frågan om inte Europa bör vara mer aktiva inom gruvnäringen då vår förbrukningen av kritiska material är närmare tio gånger så hög som utvinningen. Dessutom betonar det ytterligare behovet av mer hållbara batterimaterial som även är återvinningsbara.

Avslutningsvis pekade Kristina Edström på sektorns stora kompetensbehov där Sverige kan bidra med viktiga insatser.

Möjlighet att bidra till klimatmålen

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH, tog vid och betonade elektrifieringens möjlighet att bidra till FN:s klimatmål för hållbar utveckling, såväl för transportsektorn som industrin.

Hon inledde med en orientering kring det svenska elnätet och en blixtbelysning av den pågående elproduktionen. I dag pågår en förändring av landets elportfölj till förmån för förnyelsebara energikällor, primärt vind- och solkraft. Detta skapar flera utmaningar, bland annat i form av ett större behov av ökad flexibilitet för att motverka kapacitetsbrist.

För att skapa ett elsystem för ett uthålligt samhälle krävs insatser inom tre områden, menade Lina Bertling Tjernberg.

Det första är mer intelligenta och anpassningsbara nät där digitala verktyg ger möjlighet till bättre styrning, övervakning och säkerhet. Detta öppnar även för nya aktörer och marknadslösningar, till exempel när konsumenter även blir elproducenter med hjälp av lokal elproduktion från vind eller sol.

Som andra område lyfte hon en flexibel nätinfrastruktur med ny kraftelektronik som gör det enklare att integrera förnybara energikällor, lokal produktion och elfordon.

Det tredje området rymmer förbättrade komponenter och miljövänliga lösningar i form av nya tekniker för transformatorer, kablar och kopplingskomponenter.

Redan i dag finns exempel på pilotprojekt där ny teknik används för att öka kapaciteten med hjälp av vind- och solkraft, bland annat på Gotland.

Hon avslutade med att lyfta behovet av en nationell strategi inom energi, där elektrifieringen är en viktig komponent. En uttalad strategi att göra Sverige till ett exportland av el kan bana vägen för fler investeringar från nya aktörer.

Lina Bertling Tjernberg avslutande med att betona behovet av nya kunskap i det stora teknikskiftet som pågår där landets lärosäten kan bidra på fler sätt.

Cirka 200 nät och kopplingsstationer, samt cirka 16 internationella överföringar.

Flexibla elmarknader en lösning

Nästa person i programmet var Thomas Tangerås, chef för elmarknadsprogrammet inom Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han betonade att en tillförlitlig och resurseffektiv elförsörjning kräver tillräcklig elproduktion på varje plats och vid varje tidpunkt. Något som i dag är omöjligt på grund av flaskhalsar i systemet.

Dessutom kommer obalanserna att bli fler i näten i framtiden, menade han. Här behövs en stark utbyggnad av elnäten – vilket också pågår, men utbyggnaden tar tid. 

Lösningen kan vara nya och mycket lokala elprisområden, ned på stadsdelsnivå i större städer. Här behöver elen kunna prisförändras nära realtid, menade Tangerås.

Liknande så kallade fleximarknader finns redan i pilotfas på flera platser i landet, bland annat Stockholm, Uppsala och Malmö. Dessa möter dock utmaningar, bland annat i form av intergrationen med marknadsplatsen Nord Pool. Tangerås menade dock att den största utmaningen med fleximarknader är politisk i form av införandet av stora, lokala prisvariationer runt om i landet.

Han menade dock att nya marknadsmodeller har potentialen att skapa en bättre balans mellan elproduktion och förbrukning i framtiden.

Tolv punkter för elektrifiering

Truls Borgström, samordnare Sveriges nationella elektrifieringsstrategi, Infrastrukturdepartementet, gav sedan en inblick i arbetet med den nationella elektrifieringsstrategin.

Borgström gav en orientering av de tolv punkter för en framgångsrik elektrifiering som presenterades i mars av Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. ( Läs de tolv punkterna beskrivna på regeringen.se )

Han flaggade för ett mycket högre elbehov i framtiden när industrin följer i spåren av transportsektorns elektrifiering. Och utmaningarna för en starkare elektrifiering skiljer sig över landet, betonade han.

Elektrifieringen kommer att kräva mycket stora insatser av ett stort antal parter och här ska strategin vara vägledande för en lyckad process. Här krävs ett stort mått av samverkan både mellan nätägare på olika regionala nivåer och mellan industrins olika parter.

Kunskapen behöver öka om vad omställningen kommer att innebära och det behövs även mer kompetens till sektorn inför framtiden, betonade han.

Paneldebatt flaggade för nytt samarbete

Avslutade seminariet gjorde en panel av rikstadsledamöter i form av Helena Gellerman (L), Lars Hjälmered (M), Lorentz Tovatt (Mp) and Patrik Engström (S). 

Paneldeltagarna hade tidigare under dagen deltagit i en riksdagsdebatt om elflyg. Nu breddades deras perspektiv till att omfatta hela samhället.

Deltagarna lyfte allt från ett större fokus på uppbyggnaden av laddinfrastruktur till bättre kontroll av energisystemets helhetskostnad till Sveriges möjligheten att bidra i produktionen av material kritiska för framtidens batteritillverkning. Även kompetensförsörjningen inom sektorn lyftes som en viktig politisk fråga.

Avslutningsvis ställer moderatorn en fråga till paneldeltagarna om de kunde tänka sig ett nytt partiövergripande samarbete kring energifrågan. Liknande den tidigare energiöverenskommelsen som ingicks 2016 mellan fem av riksdagens partier. 

Samtliga paneldeltagare höll med om att det fanns ett behov av större samverkan. 

Vägen dit kan gå genom ett större fokus på sakfrågor och en öppenhet för att inkludera fler områden inom energisektorn, menade några av deltagarna.

Inspelning från seminariet kommer publiceras vid KTH energiplattformens hemsidor. Tidigare artikel från seminarium kan läsas här: Här fyller politiker på med kunskap från energiforskare och industri | KTH

Text av: Magnus Trogen Pahlén

Programmet

Se webbinariet i efterhand