Utbyte med Tokyo universitet för ökat forskningssamarbete
KTH satsar på ökat samarbete med Tokyo universitet i Japan. Bland annat uppmuntras forskningsvistelser vid universitetet under en till fyra månader. Yngre personer i fakulteten är högst prioriterade inom det här utbytet för att långsiktigt utveckla forskningssamarbete.
KTH öppnar därför nu en femte utlysning som stöd för unga forskare inom KTH att vara gästforskare eller gästföreläsare vid Tokyo universitet. Utlysningen syftar till utbyte under läsåret 2023/24.
Per Lundqvist är professor på KTH och akademisk kontaktperson för partnerskapet med Tokyo universitet.
Varför satsar KTH på just Tokyo universitet?
– Vi har liknande uppdrag och position nationellt både när det gäller att utbilda ingenjörer och för att driva forskning i framkant. Vi har i Japan och Sverige också en liknande situation när det gäller sociala förutsättningar och utmaningar.
Förutom likheten när det gäller det politiska systemet och en utvecklad ekonomi med en stark tekniksektor så delar vi problematiken kring den åldrande befolkningen och höga målsättningar för miljö- och säkerhetsfrågor. Att samarbeta med Tokyo universitet som är ett av de främsta universiteten i världen ger också KTH goodwill i universitetsvärlden.
Vilka är målen och vilka gemensamma utmaningar finns?
– Framförallt vill vi nå en större omfattning av gemensamt och långsiktigt forskningssamarbete. För att nå dit behöver vi dels öka kontaktytorna och dels lära oss hur vi kan samfinansiera forskningsprojekt.
Två forskare på KTH om att vistas på Tokyo universitet
Xi-Lillian Pang är forskare vid institutionen för SEED på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Hon var gästforskare vid Tokyo universitet i tre månader under hösten 2022.
Det var en mycket trevlig och givande vistelse. Vi arbetade med ett projekt om maskininlärning för förutsägelse av rödlistad artutbredelse och skrev ett manuskript för en forskningsuppsats som kommer att skickas för publicering. Jag blev också inbjuden till att delta på en forskningskonferens, anordnad av värdinstitutionen för att presentera vårt arbete.
Dessutom genomförde jag ett forskningsseminarium för deras forskare och studenter om att använda fjärranalys för miljö- och biologisk mångfaldsbedömning. Och så var jag med på deras veckoseminarier för att lära känna deras forskning. Min doktorand Sigvard Bast kom även på ett kort besök och gav då ett mycket trevligt seminarium för forskargruppen.
Under vistelsen introducerade jag ”svensk fika” för gruppen och vi diskuterade de böcker om Stockholm och Sverige som jag hade tagit med mig. Varje dag hade vi en kvarts avslappnad paus, vilket forskarna där inte var vana vid.
Forskningsvistelsen var inte bara till för att skapa forskningssamarbeten, utan syftade också till att förstå skillnaderna mellan våra forskningskulturer. Doktorander vid Tokyo universitet måste vara väldigt självgående i sin forskning och har bara tre år på sig att genomföra sin doktorsexamen. Därför jobbar de väldigt hårt.
Under min vistelse fick forskarna där veta lite om mångfalden av forskning inom KTH och om olika sätt att bedriva forskning på här hos oss, i samarbete inom och mellan grupper.
Förutom olika forskningsaktiviteter gjorde vi en gruppresa till bergsområdet och de höll både välkomst- och avskedsmiddag för mig. De är verkligen vänliga.
Två studenter från Tokyo universitet är intresserade av att besöka oss på KTH. Jag är glad att kunna vara deras värd och har skrivit ett inbjudningsbrev till dem. De kommer sannolikt till KTH efter sommaren.
Andreas Archenti är professor på KTH och forskar på systems driftsäkerhet och prestanda och är verksam vid Skolan för industriell teknik och management. Han och två doktorander har ett pågående utbyte.
Tokyo universitet är känt för sin spetsforskning bland annat inom robotik och robotbaserade medicinska tillämpningar. Min forskargrupp på KTH studerar systems prestanda och driftsäkerhet och syftet med utbytet är att tillsammans med kollegorna i Tokyo utveckla nya analys- och kompenseringsmetoder som möjliggör högre precision och säkerhet jämfört med öppen kirurgisk teknik.
Som ett första steg i samarbetet besöket doktoranderna Monica Katherine Gonzalez, Theodor Laspas och jag Tokyo universitet och Harada Labbet under några dagar i november 2022. Vi studerade bland annat operationsutrusningen och de robotar som ingår i studien och bestämde förutsättningarna för kommande experimentella tester. Det var spännande att visas runt i labbet och att se pågående forskning inom teleopererad kirurgi med flera robotbaserade system. Vi fick även prova på att teleoperera några av systemen.
Vårt första besök var kort men intensivt. Förutom att se och ”känna” på all spännande utrusning var det extra kul att träffa forskargruppen som vi tidigare enbart träffat via Zoom. Pandemin gjorde det omöjligt att ses tidigare. Vi passade också på att tillsammans med kollegorna besöka andra forskningsinstitut verksamma inom området.
Andra steget i utbytet var att två forskare från Tokyo besökte Sverige och KTH i februari i år. Förutom att slutföra förstudien och planera nästa steg i projektet passade vi på att visa Stockholm och besöka sevärdheter, bland annat Stockholms stadshus. En av besökarna hade aldrig upplevt snö och tyckte det var magiskt. Tredje steget i samarbetet är att Katherine och Theodor besöker Tokyo i maj.
Forskningskulturen mellan Japan och Sverige skiljer sig något åt. I Japan är verksamheten ofta uppbyggd kring ett labb som ansvarar för ett specifikt forskningsområde. Labbet har en professor, en lektor och en biträdande lektor. På KTH kan flera professorer vara del av samma enhet och labb. Min erfarenhet är dock att forskningens språk är universellt och oberoende av arbetssätt och kulturella skillnader. Genom samarbete går det alltid att hitta nya intressanta forskningsfrågor att besvara.
Berättat för Marianne Norén