Från A till B - och bortom

Abstract

Denna licentiatuppsats behandlar hur grundskoleelever uttrycker förståelse av tekniska system inom teknikundervisningen, med fokus på spillvattensystemet. I uppsatsen analyseras hur elever i årskurs 6 och årskurs 9 uttrycker förståelse av systemstruktur, funktion och samband, med huvudsakligt fokus på deras muntliga beskrivningar.

Licentiatuppsatsen bygger på två empiriska studier som presenteras i separata artiklar. I den första studien undersöks hur elever i årskurs 6 beskriver och modellerar ett spillvattensystem genom egenritade systemmodeller och muntliga redogörelser. I den andra studien undersöks hur elever i årskurs 9 uttrycker förståelse av samma system, med särskild uppmärksamhet på aspekter som är mindre synliga i vardagsanvändning, såsom styrning och systemgränser. För att möjliggöra en jämförande analys analyserades elevernas beskrivningar från båda studierna med stöd av samma analytiska ramverk.

Den jämförande analysen utgår från en klassifikationsmodell (Hallström et al., 2022) i kombination med SOLO-taxonomin (Biggs & Collis, 1982), vilket möjliggör analys av både vilka aspekter av systemet som eleverna uttrycker och hur dessa aspekter integreras i deras beskrivningar. Resultaten visar att elever i årskurs 9 generellt använder fler och mer ämnesspecifika begrepp än elever i årskurs 6, samt uttrycker sina beskrivningar med större språklig precision. Samtidigt framträder ingen entydig koppling mellan ökad begreppsanvändning och ett mer relationellt sätt att uttrycka systemförståelse, där samband mellan delar och helhet tydliggörs.

I båda årskurserna förekommer elevuttryck som sträcker sig från fragmenterade och linjära beskrivningar till mer relationella beskrivningar där aspekter av systemet sätts i relation till varandra. Variationen i systemförståelse är större inom respektive årskurs än mellan årskurserna. Vissa elever i årskurs 6 uttrycker beskrivningar som motsvarar relationella nivåer av förståelse, medan vissa elever i årskurs 9, trots ett mer utvecklat språkbruk, ger uttryck för en begränsad förståelse av systemets helhet.

Resultaten visar att uttrycken för systemförståelse inte följer ett linjärt mönster kopplat till skolår. Användningen av begrepp och sätt att uttrycka samband mellan delar och helhet framträder som delvis skilda aspekter i materialet. Användningen av begrepp är inte alltid ett uttryck för en integrerad systemförståelse. Resultaten understryker behovet av undervisning som explicit stödjer elever i att använda begrepp för att resonera om relationer, struktur, funktion och systemgränser i tekniska system.

Nyckelordteknikundervisning, systemtänkande, tekniska system, grundskolan

Link to DiVA