Organising the academic career: Organisational inconsistencies as problems and solutions

Abstract

Arbetet med denna avhandling bottnar i en fråga som jag ställde i mitt arbete vid en stiftelse för finansiering av forskning och utbildning; hur kan den akademiska karriären vara så problematisk? Svårigheter rörande den akademiska karriären i Sverige har diskuterats under lång tid med flera problem som återkommer över tid. Bland dessa svårigheter återfinns avsaknaden av ett sammanhållet karriärsystem, för många tidsbegränsade anställningar och tidskrävande rekryteringsprocesser. I avhandlingen studeras och konceptualiseras pluralismen av ideal och system i universitetsorganisationen illustrerat genom den akademiska karriären. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur manifesteras och hanteras spänningar i organiseringen av den akademiska karriären? Det empiriska materialet presenteras i fyra artiklar som utforskar organiseringen av den akademiska karriären i Sverige. Forskningen är kvalitativ med intervjuer och dokument som källor.

Genom att applicera perspektivet institutionella logiker beskriver avhandlingens resultat den akademiska karriären som placerad i en härva av olika ideal och system som skapar spänningar. Sex olika ideal och system, institutionella logiker, identifieras: stat, akademisk, linjeorganisation, marknad, gruppgemenskap och familj. Logikerna reflekteras i strukturer och processer kring den akademiska karriären och används av olika aktörer för att motivera sina handlingar. Betydelsen av den akademiska logiken och gruppgemenskap, med meritokrati, elitism och att ta hand om sin grupp som ideal, understryks trots de senaste decenniernas ökade fokus på linjestyrning och marknadsanpassning. Ett ramverk för hur institutionella logiker i den akademiska karriären kan studeras har utvecklats och lyfts fram som det främsta teoretiska bidraget för avhandlingen. Ramverket kan användas och utvecklas i framtida studier och fungera som en inspiration för hur institutionell komplexitet på universitet kan studeras samt för att diskutera den akademiska karriären med praktiker. Resultaten fördjupar också förståelsen för hur universitet hanterar spänningar genom att inkorporera motstridigheter i organiseringen av den akademiska karriären. Detta genom att inkludera motsägande parter i beslutsprocesser, främja en pluralism av ideal och separera det som sägs från det som görs, så kallat organiserat hyckleri. Dessa organisatoriska motstridigheter beskrivs här som både problem (för att de kan medföra tröghet i relation till förändring och förändringsinitiativ kan skapa oavsiktliga konsekvenser) och lösningar (för att fortsätta generera stöd och resurser från olika aktörer). Ytterligare ett sätt som spänningarna hanteras på är att aktörer förenar dem genom diskussion och samarbete på mikronivå.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-325975