Energy Systems Modelling at the Interface of Science, Education, and Decision-Making
An Open-Source Toolkit for Europe
Tid: Må 2024-09-23 kl 09.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/64037744979
Språk: Engelska
Ämnesområde: Energiteknik
Respondent: Hauke T. J. Henke , Energisystem
Opponent: Associate Professor Madeleine McPherson, University of Victoria
Handledare: Professor Viktoria Martin, Energisystem; Dr Francesco Gardumi, Energisystem; Professor Mark Howells, Loughborough University
Abstract
I början av 2024 informerade National Aeronautics and Space Administration (NASA) att 2023 hade varit det hittills varmaste året någonsin, med globala medeltemperaturer på 1,2 grader Celsius över baslinjen. För att begränsa ytterligare ökningar av den globala temperaturen krävs en kraftig minskning av utsläppen av växthusgaser. 70 procent av de antropogena utsläppen av växthusgaser orsakas av olika sorters energianvändning. Detta innebär att en minskning av antropogena växthusgaser kräver en radikal förändring av hur vi använder vår energi. Forskning visar att den nödvändiga teknologin för att minska koldioxidutsläppen i energisystemet finns tillgänglig. Det är därför upp till olika samhällen att genomföra omställningen. Detta kan vara komplicerat att genomföra, och kräver effektiv planering för snabb utsläppsminskning där negativa sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser minimeras. Energimodeller är brett använda verktyg för planering av energisystem i den vetenskapliga litteraturen och i politiska beslutsprocesser. Energimodeller är dock komplexa verktyg som kräver utbildning och expertis för att kunna användas på ett meningsfullt sätt. För planering av energiomställningen är det därför viktigt att systemanalytiker kan kommunicera utformning av, och resultat från energimodeller med beslutsfattare och samhället i stort. Samtidigt ökar komplexiteten i energisektorn till följd av sektorsamverkan samt fler alternativ på produktionssidan, t ex via förnybara alternativ som sol och vind. Detta leder till större utmaningar för att kommunicera resultaten av energimodeller.
Denna avhandling presenterar metodologiska framsteg och energimodelleringsinfrastruktur för att överbrygga klyftan mellan energianalytiker som arbetar med modeller, beslutsfattare och intressenter. Avhandlingen undersöker på en exempelmodell hur energisystemmodeller kan sättas upp för att underlätta användningen för oerfarna modellerare och på ett kollaborativt sätt. Denna modell jämförs sedan med en rad etablerade modeller inom området för att bedöma dess funktion. I ett nästa steg utforskas konsekvenserna av olika framtidsperspektiv i långsiktiga planeringsmodeller och förmågan att modellera disruptiva händelser. Detta gör det möjligt att fånga utmaningar i policyutformningen så att uppnå långsiktiga mål. Slutligen undersöker avhandlingen möjligheten för aktörer utan rörande modellen kan utforska dynamiken i energimodeller via ett spel kopplat till en energimodell.
Sammanfattningsvis identifierar avhandlingen olika alternativ för att överbrygga klyftan mellan energimodellering och politik för att på så vis underlätta förståelsen av energimodellerna och deras dynamik. Detta kan främja diskussionen kring evidensbaserad politik med hjälp av energimodellering.