Path Dependence and Path Shaping
Unearthing institutional dynamics in large-scale project organizing
Tid: Må 2021-06-14 kl 09.00
Plats: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_HX89lcpdSq2OAV5CI7nH7Q, Stockholm (English)
Ämnesområde: Industriell ekonomi och organisation
Respondent: Ermal Hetemi , Management & Teknologi
Opponent: Assoc. Professor Sofia Pemsel, Copenhagen Business School
Handledare: Cali Nuur, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Industriell ekonomi och organisation; Associate Professor Anna Jerbrant, Management & Teknologi
Abstract
Sammanfattning
Under de senaste två decennierna har storskaliga projekt, med fokus på att leverera omfattande infrastruktur och en komplex produkt som kan sträcka sig över årtionden och branscher, blivit normen för många samhällsnyttiga verksamheter, exempelvis transport, energi, vatten och mat. Engagemanger att organisera allt större projekt visar inga tecken på att minska, tvärtom med tanke på de stora utmaningar samhället står inför. Betydande policyperspektiv och rådande trender indikerar fler storskaliga projekt, som i kontrast till den tidiga industriella eran i USA och Europa, bör inkludera insatser som innebär minimerad påverkan på omgivande samhälle. Dessutom tenderar dagens moderna infrastrukturprojekt att involvera ett mer komplext nätverk av organisationer - ”globala” organisationer - vilket bidrar med en dynamisk komponent till projektorganisationen.
Dessa slags storskaliga projekt är komplexa insatser inbäddade i mycket institutionaliserade sociala strukturer och teknologier, inklusive offentliga och privata aktörer med olika rationalitet, samarbetsformer och projektledningskompetenser. Dessa projekt utvecklas, genom att uppstå som inneboende samhällsfrågor för att sedan övergå till tekniska problem och vice versa, vilket introducerar tröghet, organisatoriskt beroende av vägval och inlåsningseffekter. Således utgör storskaliga projekt enorma temporära organiseringsutmaningar under institutionell komplexitet, vilket skapar krävande problem för ledningen. Därför har frågor om hur dessa storskaliga projekt, som interorganisatoriska samarbeten, utvecklas och hur de kan organiseras, trots dessa utmaningar, blivit avgörande för både teoribildningen och praktiken.
Akademiker från olika discipliner har tagit upp dessa frågor om organisatoriska och teknologiska frågor gällande organisering av storskaliga infrastrukturprojekt och därmed bidragit med värdefulla insikter. Genom utforskande och utarbetade fallstudier bidrar denna avhandling till debatten om organisering av storskaliga projekt med ett institutionellt perspektiv. I linje med det övergripande målet med forskningen och forskningens konceptuella inramning så har forskningen en kvalitativ karaktär och förlitar sig på en processtrategi. Avhandlingen bygger på fördjupade fallstudier av projektbaserade processer inom divisionen Adif, den spanska administratören för järnvägsinfrastruktur, och ProRail, Adifs motsvarighet i Nederländerna, bland andra huvudentreprenörer och inblandade leverantörer. Avhandlingen beskriver en rik empirisk undersökning som visar att det, för att förstå organisering av storskaliga projekt, finns behov av att ändra de ontologiska prioriteringar som ligger till grund för befintlig litteratur om beteendestudier i projektledning. Avhandlingen utvecklar framväxande teorier om hur den tillfälliga och permanenta (inter-) organisatoriska karaktären hos stora projekt i närvaro av institutioner beskriver framväxten av processer, t.ex. på grund av vägval och beslutsfattande. En konceptualisering av inlåsnings- och projektaktörernas vägval som överbryggar klyftan mellan insatserna inom organisationerna och institutionell nivå främjas.
De forskningsmässiga konsekvenserna av denna avhandling är flertaliga. För det första presenterar de bifogade artiklarna användbara ramar och processmodeller. Dessa beskriver relevanta idéer eftersom de lägger grunden för projektledare att utöka sina ansträngningar utöver mikrohantering av uppgifter. I synnerhet utvecklar Paper A lock-in processmodellen som kan vara användbar för projektledare. För det andra ger avhandlingen flertalet råd och beskrivning av konsekvenser för ledningsnivån. Det viktigaste är övervägande av heterogenitet i storskaliga projektsammanhang i multiorganisationsmiljön och deras ömsesidiga beroende i omfattande projektnätverk. De representerar källorna till variation i de önskade resultaten. Följaktligen föreslår papper B att uppmärksamhet måste riktas mot förståelsen av branschen - som fältnivåinstitutionen och dess (inter-) organisatoriska komponenter i sammanhanget som ett väsentligt inslag i projektledningspraxis. Med andra ord antyder denna avhandling att inbäddning i stora infrastrukturprojekt är av avgörande betydelse. För detta ändamål föreslår Paper C och D medel för en lyhörd och aktiv projektägareorganisation, som är väsentliga för att effektivt kunna interagera med andra aktörer, och för att välja och hantera både avtals- och förtroendebaserade mekanismer effektivt. Sammanfattningsvis betonar avhandlingen att projektledares institutionella kunskap i storskaliga projektorganisationer är lika viktigt, om inte mer, än den ekonomiska eller tekniska expertisen.