Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Frågor och svar för lärare och personal

SCI börjar inte på ruta ett. Vi hämtar aktivt in erfarenheter från makermiljöer vid KTH, i Sverige och internationellt och anpassar dem till SCI:s utbildningar. Svaren nedan beskriver inriktningen. Där något ännu inte är beslutat står det i svaret, och detaljerade rutiner publiceras när de är fastställda.

Fakta i korthet

Plats Teknikringen 8, KTH Campus
Invigning Enligt plan i slutet av september 2027
För vem Alla vid KTH, med tyngdpunkt i SCI:s utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Öppettider Inte fastställda – publiceras inför invigningen
Kostnad för kurser Inte fastställd – se fråga 20
Läget nu Under uppbyggnad – rutiner publiceras när de är fastställda
Kontakt Föreståndare [namn, e-post]

Är du student? Läs frågor och svar för studenter .  

Planerar du ett kursmoment? Börja med frågorna 17 (kom igång, med checklista), 18 (kapacitet), 19 (handledning), 20 (kostnader) och 32 (stöd för lärare).

Teman

  • Grunderna
  • Studenterna
  • Att bygga in SCI MakerSpace i en kurs
  • Lokaler och utrustning
  • Pedagogik, lärarstöd och progression
  • Säkerhet och ansvar
  • Nytta och uppföljning
  • Samverkan, forskning och rättigheter
  • Praktiskt och kontakt
  • Tekniker och verksamhetsstöd
  • Begrepp
  • Grunderna

    1. Vad är ett makerspace – och är det inte bara en verkstad?

    Status: Vägledning

    Det är mer än en verkstad. Ett makerspace är en gemensam lärmiljö där studenter utvecklar idéer, bygger, testar och lär tillsammans. Utrustning, arbetsytor och handledning stödjer både kursmoment och studenters egna projekt, på grundnivå och avancerad nivå. Tyngdpunkten ligger på studenternas eget skapande och lärande, inte på att tillverka åt andra. Miljön rymmer konstruktion och tillverkning, men också analys, programmering, diskussion och återkoppling. Den är dessutom en mötesplats över program-, årskurs- och ämnesgränser.

    Läs mer: KTH: Makermiljöer – ett pedagogiskt verktyg · Exempel från andra lärosäten: Georgia Tech: artikel om Invention Studio (PDF, 2014)

    2. Är en makermiljö samma sak som en laboration i fysik eller mekanik?

    Status: Vägledning

    Nej. En makermiljö är en plats för lärande, medan en laboration är ett sätt att undervisa – styrt eller öppet. Laborationer utvecklar bland annat experimentell förmåga, mätmetodik, modellförståelse och analys. I CDIO-aktiviteter kopplas ämneskunskaper till att utveckla, bygga, testa och använda lösningar utifrån ett behov. Båda kan vara lärarstyrda, och laborationer kan innehålla konstruktion. Skillnaden ligger främst i lärandemål och sammanhang, inte i graden av frihet eller i rummet. SCI MakerSpace ersätter inte laborationerna; de har ett eget värde, fristående eller som ett steg i en CDIO-kedja från idé till färdig lösning.

    Begrepp
    CDIO står för Conceive, Design, Implement, Operate – att gå från behov och idé till utveckling, genomförande och användning.

    Fördjupning: typiska tyngdpunkter i laborationer och CDIO-aktiviteter
    Aspekt Laboration – typisk tyngdpunkt CDIO-aktivitet – typisk tyngdpunkt
    Lärandemål Experimentellt kunnande, förståelse av modeller och fenomen Ämneskunskap omsatt i en lösning utifrån ett behov
    Typiskt resultat Mätdata, analys och slutsatser Prototyp, produkt, process eller system som prövas mot krav
    Styrning Från styrd till öppen Från styrd till öppen
    Kan också innehålla Egen experimentdesign och konstruktion Experiment, mätningar och givna deluppgifter

    Forskningsstöd: Holmes och Wieman: Introductory physics labs (2018) · Läs mer: CDIO-standarderna på svenska (PDF)

    3. Hur kan en vanlig aktivitet i en makermiljö se ut?

    Status: Vägledning

    Ett illustrativt exempel: en studentgrupp ska ta fram ett mätsystem för ett verkligt behov. Gruppen formulerar krav, väljer mätprincip och kan använda AI för att få förslag på kod eller lösningar. Förslagen diskuteras i gruppen och med handledare innan gruppen bygger en prototyp och prövar den mot uppmätta data. I samma lokal räknar en annan grupp på en modell, medan en tredje felsöker elektronik. Grupperna visar sina lösningar och ger varandra återkoppling. Hur handledning och examination utformas bestäms i respektive kurs.

    Läs mer: KTH Flemingsberg: Spaces · Forskningsstöd: OsloMet: maker-centrerat lärande i flera ämnen (2026)

    4. Är SCI först med det här – börjar vi från noll?

    Status: Fakta och beslut

    Nej. KTH var år 2000 med och grundade CDIO-initiativet tillsammans med MIT, Chalmers och Linköpings universitet. CDIO är ett utbildningsramverk, inte en makermiljö, men det sätter design, byggande och test i centrum för ingenjörsutbildningen. KTH:s pilot var Farkostteknik, i dag en del av SCI. Makermiljöer vid universitet har sedan dess blivit vanliga: Aalto Design Factory öppnade 2008, Georgia Techs Invention Studio 2009 och DTU Skylab startade 2013. Inom KTH har Spaces i Flemingsberg funnits sedan 2019. SCI bygger vidare på den samlade erfarenheten vid KTH, nationellt och internationellt.

    Läs mer: CDIO-initiativet (PDF) · Exempel från andra lärosäten: Aalto Design Factory

    5. Varför ett eget SCI MakerSpace när KTH bygger ett centralt?

    Status: Fakta och beslut

    För att KTH bygger ett nätverk: det centrala navet ger bredd, och SCI MakerSpace kan knytas närmare SCI:s kurser, laborationer och forskningsmiljöer. KTH Central Makerspace i KTH Biblioteket blir ett gemensamt nav, och skolorna utvecklar miljöer med inriktning mot sina utbildningar och forskningsområden. Navet ger också gemensamma resurser och möten över skolgränser. KTH Makerspace Network samordnar bland annat säkerhetsarbete och introduktionsmaterial. En liknande nätverksmodell finns på MIT, där många makermiljöer samordnas i ett gemensamt system.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: MIT Project Manus

    6. Vad skiljer SCI MakerSpace från andra miljöer på KTH – och vart vänder jag mig om något saknas?

    Status: Vägledning

    SCI MakerSpace är den miljö i KTH:s nätverk som är knuten till SCI:s kurser och program. Saknas något kan en annan miljö i nätverket kanske hjälpa till, efter överenskommelse. De andra är KTH Central Makerspace i KTH Biblioteket, ett öppet nav för alla vid KTH som planeras öppna våren 2027, andra skolors makerspaces, verkstäder och avdelningarnas labb. Verkstäder, som EECS verkstad som bland andra Flyg- och rymdteknik använder, är inriktade på tillverkning och bearbetning men stödjer också kurser och projekt. Avdelningarnas labb används för forskning och laborationer och har egna säkerhetsregler. Varje miljö kan kräva egen säkerhetsutbildning, så börja i god tid.

    Fördjupning: KTH:s miljöer i jämförelse
    Miljö Typisk inriktning Vem kan använda den
    SCI MakerSpace, Teknikringen 8 Design–bygg-moment i kurser, främst inom SCI:s utbildning, samt egna projekt och studentföreningar; invigs enligt plan i slutet av september 2027 Alla vid KTH efter introduktion och säkerhetsutbildning, med tyngdpunkt i SCI:s utbildning
    KTH Central Makerspace, KTH Biblioteket Öppet nav utan bokning, bredd och möten över skolgränser; öppnar enligt plan våren 2027 Studenter och medarbetare vid KTH
    Andra skolors makerspaces, till exempel Spaces i Flemingsberg och Middla (EECS) Elektronik, prototyper och mjukvara kopplade till skolans program; i Flemingsberg finns även KTH Innovation Enligt respektive miljös regler
    Verkstäder, till exempel EECS verkstad, AlbaNovas verkstad och KTH Prototype Center Tillverkning och bearbetning, ofta med stöd av verkstadspersonal; används även i kurser och projekt Enligt verkstadens regler, ofta efter säkerhetsutbildning
    Avdelningarnas labb Forskning och laborationer i kurser Enligt labbets säkerhetsregler – inte fritt öppna

    Läs mer: Utforska KTH:s makermiljöer · KTH Makerspace Network

    7. Räcker det inte att SCI MakerSpace finns tillgängligt för den som vill?

    Status: Vägledning

    Nej, inte om alla studenter ska få möjligheten. Enligt KTH:s verksamhetsplan 2026–2028 ska alla studenter ha tillgång till experimentella lärmiljöer. Flera KTH-program beskriver att frivillig användning främst når de redan intresserade, och en studie visar att studenter som måste använda ett makerspace i en kurs oftare började använda det på egen hand. Ett kursmoment når alla, om alla får introduktion och själva får öva. Det betyder inte att varje kurs ska använda just SCI MakerSpace; experimentellt lärande kan också vara digitalt eller ske i ämnets egna labb, se fråga 13. Frivillig användning finns kvar som komplement; se fråga 11.

    Forskningsstöd: Hilton m.fl. (2018): varför studenter engagerar sig · Läs mer: KTH: Makermiljöer – ett pedagogiskt verktyg

    8. Vilken roll har AI i SCI MakerSpace i praktiken?

    Status: Under planering

    AI är ett av huvudskälen till satsningen, och SCI MakerSpace planeras med GPU-stationer – kraftfulla datorer för maskininlärning – där studenter kan koppla AI till fysiska system. AI blir då både ett verktyg och en del av kursinnehållet. Studenter kan till exempel träna en modell på data från en egen mätuppställning, eller låta AI föreslå kod och konstruktioner som sedan prövas i verkligheten. Andra makermiljöer vid universitet bygger redan in generativ AI. Vem som får använda GPU-stationerna, hur de bokas och om de räcker för hela kursgrupper är ännu inte fastställt; för större beräkningar kan KTH Cloud vara lämpligare. Se även frågorna 24 och 40.

    Läs mer: Lokaler och utrustning · Exempel från andra lärosäten: ASEE 2025: AI i akademiska makerspaces

    9. Vad planeras inför invigningen och vad utvecklas över tid?

    Status: Under planering

    Inför invigningen planeras säkerhet, introduktion, tillgång, kapacitet, bemanning och kursintegration; resten byggs ut efter lärares och studenters behov och erfarenheter. Det som en aktivitet kräver ska vara klart innan den genomförs, och rutiner kommuniceras när de är fastställda. Så har etablerade makermiljöer vuxit: DTU Skylab startade 2013 som ett mindre pilotinitiativ och har byggts ut i flera omgångar, och Sheffields iForge byggdes ut efter studenternas efterfrågan.

    Exempel från andra lärosäten: DTU Skylab: om Skylab och utbyggnaden · Sheffield iForge: utbyggnad efter efterfrågan

    Studenterna

    10. Har studenterna varit med i arbetet?

    Status: Fakta och beslut

    Ja, från start. Studentrepresentanter har deltagit i workshops, och flera studentföreningar – bland andra Formula Student, AESIR, ÄGIR, Aero Design Team och AI Student Society – har varit involverade sedan arbetet inleddes. Deras erfarenheter och behov är en del av underlaget för planeringen. Studentmedverkan är etablerad praxis vid andra lärosäten: Georgia Techs Invention Studio bemannas av studentinstruktörer, och Sheffields iForge grundades av studenter och personal tillsammans.

    Exempel från andra lärosäten: Georgia Tech: Invention Studio · Sheffield iForge

    11. Kan studenter använda SCI MakerSpace utanför ordinarie kurser?

    Status: Under planering

    Ja, egna projekt och studentföreningar ingår i inriktningen – men tillgång, öppettider och prioritering är ännu inte fastställda. Inriktningen omfattar också kursverksamhet som projektkurser och examensarbeten, och reglerna kommuniceras när de är fastställda. Kombinationen av kursaktiviteter och studenters egna initiativ finns vid flera etablerade makermiljöer, till exempel ETH Zürichs Student Project House och Chalmers Fuse.

    Exempel från andra lärosäten: ETH Student Project House · Chalmers Fuse

    Att bygga in SCI MakerSpace i en kurs

    12. Hur länge finns SCI MakerSpace – kan jag bygga om min kurs utan att satsningen försvinner?

    Status: Under planering

    Hur länge och på vilket sätt SCI MakerSpace finansieras är ännu inte fastställt, men du kan begränsa risken för din kurs. Miljön byggs i egna lokaler på Teknikringen 8 och ingår i KTH:s beslut att skolornas makermiljöer ska integreras i utbildningen. Börja med ett avgränsat moment som bygger på lärandemålen och vanlig makerutrustning, inte på en viss maskin. Då är momentet lättare att flytta, även om det måste avtalas med den andra miljön. Även DTU Skylab började 2013 i liten skala och har sedan byggts ut.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: DTU Skylab: om Skylab och utbyggnaden

    13. Är SCI MakerSpace relevant för mitt program om vi inte bygger hårdvara?

    Status: Vägledning

    Ja, det kan det vara, eftersom experimentellt arbete inte bara handlar om hårdvara – men kursens lärandemål avgör, och alla program behöver inte använda miljön lika mycket. Det kan vara numeriska experiment, programvarutestning och analys av verkliga data. Flera program har redan beräkningsmiljöer, simulatorer eller egna labb som passar vissa mål bättre. Fråga dig därför vad SCI MakerSpace tillför: arbetsytor, tekniskt stöd eller möjligheten att koppla en modell till mätningar. I matematik kan studenter jämföra en simulering med ett enkelt experiment. I kärnenergiteknik kan ett moment gälla mätsystem och datainsamling, medan strålkällor hör hemma i ordinarie labb. Tillför momentet inget, avstå.

    Läs mer: KTH: Makermiljöer – ett pedagogiskt verktyg · Exempel från andra lärosäten: TU Delft (Delta, 2020): laborationskurser och makerspace i teknisk fysik

    14. Tar SCI MakerSpace resurser från de ordinarie kurserna och labben?

    Status: Under planering

    Det går inte att säga ännu, eftersom finansieringen på sikt inte är fastställd (se fråga 12) – men avsikten är inte att flytta ämnesspecifik utrustning från institutionerna. Tanken är att samla sådant som många kurser behöver – arbetsytor, handverktyg, 3D-skrivare och laserskärare – på ett ställe med gemensam drift, i stället för att varje institution bekostar det. Flera program efterfrågar det, och en liknande tanke ligger bakom MIT:s nätverk av makermiljöer. SCI MakerSpace ersätter inte heller utbildningens laborationer; se frågorna 2 och 27. Kostnader för kursmoment behandlas i fråga 20.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: MIT Project Manus

    15. Kan jag använda SCI MakerSpace i min kurs – även om den är teoretisk?

    Status: Vägledning

    Ja, om det stödjer kursens lärandemål. Du behöver inte göra om hela kursen – ett avgränsat moment räcker som start. Det kan vara en kort prototypövning, en designuppgift som bygger vidare på en laboration eller ett större projektmoment. I en teoretisk kurs kan studenter till exempel själva konstruera ett enkelt mätinstrument i stället för att använda en färdig uppställning. TU Delft byggde 2020 ett makerspace för teknisk fysik, och pedagogiska piloter pågår på alla KTH:s skolor.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: TU Delft (Delta, 2020): laborationskurser och makerspace i teknisk fysik

    16. Det finns inget utrymme i programmet – var ska högskolepoängen komma ifrån?

    Status: Vägledning

    Oftast genom att ersätta, inte lägga till. Ett moment i SCI MakerSpace kan byta ut en befintlig uppgift, laboration eller redovisning med samma lärandemål. Öppen ingång har till exempel föreslagit ett projekt på cirka 1,5 hp i SA1007 som skulle ersätta en muntlig slutpresentation och en skrivuppgift om teknikhistoria; se fråga 22. Ett väl utformat moment kan också träna flera programmål samtidigt, till exempel ämneskunskap, hållbarhet, jämställdhet, mångfald och likabehandling, samarbete och ansvarsfull AI-användning. Programmets målmatris visar vilka mål momentet kan examinera; CDIO kallar detta en integrerad läroplan. Befintliga projektkurser är ofta enklast att börja i. Se även fråga 35.

    Läs mer: CDIO-standarderna på svenska (PDF) · Exempel från andra lärosäten: DTU: artikel om CDIO-projekt i högskoleingenjörsprogrammen (PDF)

    17. Hur kommer jag igång – vem kontaktar jag, och hur lång framförhållning krävs?

    Status: Vägledning

    Kontakta föreståndaren för SCI MakerSpace, [namn och e-post], gärna redan när du planerar nästa kursomgång. Du behöver varken en färdig idé eller egen erfarenhet. Hur lång framförhållning som krävs är ännu inte fastställt, men tider, introduktion, handledning och material behöver stämmas av innan schemat läggs. Utgå från kursens lärandemål och börja med ett hanterbart moment. Checklistan nedan visar vad som är bra att ha funderat på inför samtalet; den är ett stöd, inte en fastställd rutin. Rutiner för bokning publiceras på sidan Tillgång och introduktion. Programansvariga som vill planera för hela programmet tar samma väg.

    Fördjupning: checklista inför samtalet om ett kursmoment
    • Vilka lärandemål ska momentet stödja?
    • Hur många studenter och grupper, i vilken kursperiod och på vilka tider?
    • Vilka aktiviteter, vilken utrustning och vilket material behövs?
    • Vilken introduktion och säkerhetsutbildning (körkort) behöver studenterna och de som handleder?
    • Vad bidrar personalen i SCI MakerSpace med, och vilken handledning står kursen för?
    • Vilka kostnader uppstår, och vem står för dem?
    • Hur kan alla delta, oavsett förkunskaper och behov?
    • Vad är reservlösningen om lokal eller utrustning inte är tillgänglig?

    Allt behöver inte vara klart vid första samtalet. Det som momentet kräver – tider, introduktion, bemanning och handledning, material, säkerhet och kostnader – ska dock vara bekräftat innan momentet genomförs.

    Exempel från andra lärosäten: Lawrence University: makerspace-pedagogik – hur och varför (blogg, 2019) · DTU Skylab: kursavtal (PDF)

    18. Kommer alla aktiviteter att få plats – och hur många studenter klarar miljön samtidigt?

    Status: Under planering

    Det är ännu inte fastställt hur många studenter miljön kan ta emot samtidigt, eller hur tiden ska fördelas mellan kurser och egna projekt. Kapaciteten beror på arbetsplatser, maskintid, introduktioner, handledning, risknivå och schema. Möjliga lösningar för 80–200 studenter är att grupperna turas om i schemalagda pass, gör datorarbete som CAD och analys på andra platser och bokar korta maskinpass; vid TU Delft bokade studenterna till exempel korta pass 2020. Stäm av upplägget med föreståndaren innan kursen schemaläggs, och kom överens om bemanning, kostnader och reservlösning. Kurser kan behöva företräde vissa tider. Kapacitet och bokningsvillkor publiceras när de är fastställda.

    Exempel från andra lärosäten: DTU Skylab: kursavtal (PDF) · TU Delft (Delta, 2020): laborationskurser och makerspace i teknisk fysik

    19. Vem handleder – vad står personalen för, och vad måste kursen bemanna själv?

    Status: Under planering

    Utgångspunkten i planeringen är att personalen står för tekniken och kursen för ämnet. Personalen sköter då introduktion, säkerhetsutbildning, behörigheter, tekniskt stöd och underhåll. Kursen står för ämneshandledning och examination, normalt med egna lärare eller amanuenser på plats. Så arbetar många etablerade makermiljöer. Personalens närvaro per pass är ännu inte fastställd, och antalet handledare beror på gruppstorlek och risknivå. Behöver momentet fler handledare än kursen har, är det en resursfråga för planeringen, inte något den enskilda läraren ska lösa. Amanuenser som handleder bör gå samma introduktion som studenterna. Se även fråga 38.

    Exempel från andra lärosäten: Stanford: making@stanford · Georgia Tech: Invention Studio

    20. Vad kostar det min kurs – och vem betalar lokal, drift, material och handledning?

    Status: Under planering

    Det är ännu inte fastställt vad ett kursmoment kostar eller vem som betalar vad. Inför ett kursmoment behöver du därför stämma av fem kostnadsposter: lokal och grundutrustning, drift och underhåll, förbrukningsmaterial, personal i SCI MakerSpace samt kursens egen handledning. Att du får tillgång till miljön säger inget om vad materialet kostar, och att KTH Central Makerspace planeras vara kostnadsfritt betyder inte att samma villkor gäller i SCI MakerSpace. Kontakta föreståndaren under kursplaneringen, innan du bygger om kursen, för besked om vad som är beslutat och vad som återstår.

    Läs mer: KTH Central Makerspace · Exempel från andra lärosäten: LTH X-Lab: FAQ

    21. Jag har ingen tid för kursutveckling – vilket stöd finns?

    Status: Under planering

    Stöd från personalen i SCI MakerSpace vid ditt första moment ingår i planeringen, men vilket stöd SCI ger för själva kursutvecklingen – till exempel tid, amanuenser eller projektmedel – är ännu inte fastställt. Tid är en av de begränsningar som programanalyserna oftast tar upp; se även fråga 32. Flera program har anställt amanuenser eller drivit projekt inom Framtidens utbildning för att ta fram nya moment, och University of North Carolina ger lärare kursutvecklingsbidrag. Börja gärna med ett litet moment som kan återanvändas – men ett enkelt upplägg ersätter inte tid och resurser för att ta fram det; se fråga 22.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: University of North Carolina: stöd till lärare

    22. Finns det exempel på uppgifter, tidsåtgång och examination av öppna projekt?

    Status: Vägledning

    Det finns förslag till format och några KTH-exempel, men ännu ingen samlad exempelbank. De flesta moment passar i någon av tre storlekar: en kort prototypövning, ett design–bygg-moment inom en kurs eller en hel projektkurs. Fördjupningen visar minst ett KTH-exempel för varje storlek och anger om det är genomfört eller planerat. Tidsuppgifterna är planeringsstöd, inte prövade normer för SCI MakerSpace; 1,5 hp motsvarar till exempel ungefär 40 timmars studentarbete. Räkna också med förberedelsetid, särskilt första gången. Öppna projekt kan bedömas utifrån process och förståelse, inte bara resultat; se frågorna 23 och 31.

    Fördjupning: tre storlekar med KTH-exempel
    Storlek Tidsåtgång KTH-exempel Möjlig examination
    Kort prototypövning Några timmar, ett pass MF2114 (ITM): efter en förmiddags övning bygger studenterna modeller i full skala av tänkta produkter på en timme. Ges i dag. Demonstration och kort reflektion
    Design–bygg-moment i en kurs Några veckor; 1,5 hp är ungefär 40 timmar per student SA1007 (Öppen ingång): projekt om cirka 1,5 hp för 80–100 studenter. Förslag: upplägget tas fram våren 2027 och införs våren 2028. SH1015 (Teknisk fysik): ett 15-tal studenter byggde i grupper en myondetektor och utformade egna mätningar. Genomfört hösten 2023–hösten 2024, med stor lärarinsats. Rapport, poster och seminariebaserad reflektion (enligt SA1007-förslaget)
    Projektkurs En period eller längre EH1010 (EECS): studenterna bygger en robot som löser ett vardagligt problem; förebild för SA1007-förslaget. Ges i dag. Krav- och testrapport, slutredovisning och individuell examination

    Källa: KTH:s programanalyser 2026 (SCI och ITM). Examinationsformerna för MF2114 och EH1010 är exempel på hur examinationen kan se ut.

    Läs mer: CDIO-standarderna på svenska (PDF) · Exempel från andra lärosäten: TU Delft (Delta, 2020): laborationskurser och makerspace i teknisk fysik

    23. Hur säkerställs den akademiska nivån – och hur bedöms ett projekt som inte fungerar?

    Status: Vägledning

    Lärandemålen och examinationen styr, precis som i andra kursmoment – och ett projekt som inte fungerar kan ändå visa gott lärande. Det förutsätter att studenten kan förklara varför och dra välgrundade slutsatser. Omvänt är ett fungerande föremål inget bevis för förståelse. Bedömningen kan därför gälla modellering, metodval, mätningar, analys, dokumentation och individuell förståelse – inte bara om prototypen fungerar. CDIO-standard 11 beskriver bedömning av både ämneskunskaper och ingenjörsfärdigheter.

    Forskningsstöd: Feisel och Rosa (2005): mål för laborationer, bland annat att lära av misslyckanden (sammanfattning) · Läs mer: CDIO-standarderna på svenska (PDF)

    24. Hur examinerar jag när studenterna kan låta AI skriva kod och rapporter?

    Status: Vägledning

    Bedöm varje students egen förståelse, inte bara den färdiga koden eller rapporten. Kombinera till exempel kod, modeller, rapporter eller prototyper med individuella frågor om metodval, testresultat och begränsningar. Bestäm i förväg hur AI får användas och redovisas, och lägg in återkommande avstämningar och en individuell muntlig del. Upplägget spelar roll: i en studie på gymnasienivå gav fri AI-hjälp under övningar sämre resultat på prov utan AI, medan en AI-handledare som gav ledtrådar i stället för svar mildrade effekten. Kursplanen och examinators beslut gäller; se frågorna 23 och 31.

    Forskningsstöd: ASEE 2024: muntliga prov i teamprojekt · Bastani m.fl. (2025): AI utan stödstruktur

    Lokaler och utrustning

    25. Vilken utrustning kommer det att finnas i SCI MakerSpace?

    Status: Under planering

    Enligt nuvarande plan ska SCI MakerSpace från start ha de maskiner och verktyg som är typiska för en makermiljö. Det gäller 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare och en CNC-maskin i bänkformat, fullt utrustade elektronikbord för lödning och test, en bänk för textilarbete, handverktyg och batterimaskiner för metall och trä, personlig skyddsutrustning samt enklare mätinstrument. Vid inköpen prioriteras det som de första kurserna behöver, och sedan köps mer in efter behov. Saknas något för ditt kursmoment kan andra miljöer i KTH:s nätverk kanske komplettera efter överenskommelse; se fråga 6.

    Läs mer: Lokaler och utrustning · Utforska KTH:s makermiljöer

    26. Vilka funktioner planeras i SCI MakerSpace?

    Status: Under planering

    En flexibel lokal med sex huvudfunktioner, som kan planeras om efter framtida behov. Enligt nuvarande plan är de: en grupp- och projektyta med elektronik- och textilbord; ett tyngre tillverkningsrum för bullrigare maskiner, med högre krav på utbildning; en entréyta för grupparbeten, studieplatser, introduktion och enklare experimentkit; studentprojektrum för studentdrivna CDIO-projekt; en 3D-studio; samt GPU-stationer (kraftfulla datorer) för maskininlärning och AI.

    Läs mer: Lokaler och utrustning

    27. Påverkas befintliga laborationer, verkstäder och forskningslabb?

    Status: Under planering

    Avsikten är att komplettera dem, inte ersätta dem – men vissa moment kan flyttas till eller kopplas till SCI MakerSpace, i samråd med kursansvariga och berörda institutioner. Det kan till exempel gälla byggdelen i en projektkurs eller en laboration som blir mer öppen. Laborationer, verkstäder och forskningslabb har ett eget värde, och SCI MakerSpace kan också avlasta verkstäder och labbingenjörer genom att ta hand om introduktion och säkerhetsutbildning och låta studenterna själva göra enklare tillverkning där. Om tekniker och forskningsingenjörer, se frågorna 48 och 49.

    Läs mer: Utforska KTH:s makermiljöer · KTH Makerspace Network

    Pedagogik, lärarstöd och progression

    28. Vilken pedagogik bygger undervisningen i en makermiljö på – och hur förändras min roll som lärare?

    Status: Vägledning

    Aktivt, projekt- och problembaserat lärande – och läraren blir mer handledare än förmedlare. Studenterna lär sig genom att formulera problem, pröva lösningar och reflektera, och läraren ställer frågor som driver lärandet framåt. Rollen är ovan för många, och det är normalt att behöva tid och stöd. En nyckel är rätt grad av struktur: för styrda uppgifter begränsar lärandet, medan helt öppna uppgifter utan stöd lämnar studenterna ensamma; se frågorna 29 och 30. Aalborgs universitet har arbetat så sedan 1970-talet och beskriver läraren som handledare.

    Forskningsstöd: Edström och Kolmos (2014): PBL och CDIO · Exempel från andra lärosäten: Aalborgs universitet: lärarens roll i PBL

    29. Betyder satsningen att vi ska överge ”teori först”?

    Status: Vägledning

    Nej. Frågan är var ett utforskande moment ger mest – före eller efter teorin – inte om teorin ska bort. KTH:s underlag för programanalyserna beskriver en rörelse från teori först mot en hybridmodell, där även en utmaning kan väcka behovet av kunskap. I vissa ämnen är teori först ändå ett medvetet val, till exempel när experiment utan förkunskaper vore riskabla eller när det skulle ta orimligt lång tid att upptäcka teorin själv. Hållbar produktionsutveckling vid ITM har lagt mer teori först i några svåra kurser, med bättre resultat enligt återkopplingen. Se även fråga 28.

    Forskningsstöd: Edström och Kolmos (2014): PBL och CDIO

    30. Hur kan jag göra en befintlig laboration mer öppen?

    Status: Vägledning

    Börja med att öppna ett steg i taget, inte hela laborationen. Behåll en styrd första del där studenterna lär sig utrustning och metod, och lägg till en öppen del där de själva väljer frågeställning, mätupplägg eller analys. Stegen kan vara: först bekräfta ett känt resultat, sedan upptäcka med vägledning och till sist undersöka på egen hand. Låt studenterna motivera sina val innan de börjar, och bedöm motiveringar och slutsatser, inte bara att mätvärdena blev rätt. Forskning om fysiklaborationer förordar laborationer som tränar experimentella färdigheter, där studenterna själva fattar beslut och jämför data med modeller. Säkerhetskraven gäller som vanligt.

    Forskningsstöd: Holmes och Wieman: Introductory physics labs (2018) · Läs mer: Carnegie Mellon: laborationsstilar

    31. Hur säkerställer jag att varje student når lärandemålen när de arbetar i grupp?

    Status: Vägledning

    Gruppen är lärmiljön, men bedömningen gäller individen. Utgå från lärandemålen och välj underlag som visar vad varje student kan: korta individuella reflektioner eller loggböcker, återkommande avstämningar under projektet, kamrat- och självbedömning samt individuella muntliga redovisningar. KTH:s kursplaner anger redan att alla i en grupp ansvarar för gruppens arbete och att varje student vid muntlig examination ska kunna redogöra för hela uppgiften och lösningen. Erfarenheter från Chalmers och från amerikanska konstruktionskurser visar att kamratbedömning och korta muntliga prov kan synliggöra den enskildes bidrag och förståelse. Se även fråga 23.

    Läs mer: KTH: LH221V om examination, bland annat av grupparbeten · Forskningsstöd: ASEE 2024: muntliga prov i teamprojekt

    32. Hur lär jag mig själv miljön – och får jag stöd första gången jag kör?

    Status: Under planering

    Introduktion och stöd för lärare ingår i planeringen, men omfattning och tider är ännu inte fastställda. Ett möjligt upplägg är hjälp till självhjälp: först prövar du studenternas uppgift med stöd, sedan genomför du momentet tillsammans med personalen och därefter tar du ett större eget ansvar. Vilket stöd som behövs beror på aktiviteten och din erfarenhet, och kraven på säkerhet och bemanning gäller även när du kan miljön. Gå gärna säkerhetsutbildningen först. Vill du bekanta dig med en makermiljö före invigningen kan du pröva KTH Central Makerspace, som planeras öppna våren 2027 och ska vara öppet även för medarbetare. Se även fråga 33.

    Läs mer: KTH Central Makerspace · Exempel från andra lärosäten: Lawrence University: makerspace-pedagogik – hur och varför (blogg, 2019)

    33. Vilket pedagogiskt stöd och vilka kurser finns för mig som lärare?

    Status: Under planering

    KTH:s högskolepedagogiska kurser finns redan, och KTH Central Makerspace tar fram ett utbildningspaket för lärare som vill föra in praktiska projektmoment i sina kurser. KTH Makerspace Network delar dessutom erfarenheter från de pedagogiska piloterna. Kurserna ger fördjupning: LH233V om projektbaserad och utmaningsdriven undervisning och LH221V om examination, bland annat av grupparbeten. Introduktion till utrustningen och stöd i SCI MakerSpace behandlas i fråga 32. Amanuenser och doktorander som handleder bör få samma introduktion och en genomgång av handledarrollen; Stanford utbildar till exempel särskilda studentassistenter för makerkurser. Aalborgs universitet erbjuder en öppen kurs i PBL-handledning.

    Läs mer: KTH Central Makerspace: projektbeskrivning · Exempel från andra lärosäten: Stanford: making@stanford

    34. Hur utvecklas studenternas färdigheter från första året till examensarbetet?

    Status: Vägledning

    Studenterna tar gradvis större eget ansvar: från avgränsade uppgifter med grundläggande verktyg tidigt, till integrerade projekt och på avancerad nivå forskningsnära projekt och examensarbeten. Ansvaret gäller problemformulering, metodval, modellering, test och analys – inte bara fler maskiner. Progression kan också vara en svårare men mer avgränsad uppgift. Behörigheter för utrustning byggs upp parallellt. Masterstudenter med kandidatexamen från ett annat lärosäte kan sakna de tidiga momenten och behöver en introduktion som utgår från deras förkunskaper. CDIO-standard 5 anger minst ett enklare och ett mer avancerat design–bygg-moment i utbildningen.

    Läs mer: CDIO-standarderna på svenska (PDF) · Exempel från andra lärosäten: TU Delft (Delta, 2020): laborationskurser och makerspace i teknisk fysik

    35. Hur hänger momenten ihop över ett helt program – och vem planerar progressionen?

    Status: Vägledning

    Progressionen planeras på programnivå, av programansvariga tillsammans med kursansvariga, med utgångspunkt i det programmet redan gör. Flera program har redan kedjor av laborationer och projekt, till exempel Fordonsteknik, Kärnenergiteknik, Datalogi och Elektroteknik. Programansvariga och kursansvariga kan kartlägga var studenterna tränar design, byggande, test och projektarbete, och sedan fylla luckor och undvika upprepningar. Ibland räcker ett avgränsat moment; i andra program behövs en större förändring. Gör också progressionen synlig för studenterna, till exempel i programmets information och i kursernas introduktioner. DTU och Linköpings universitet har program med en följd av design–bygg-projekt.

    Exempel från andra lärosäten: DTU: artikel om CDIO-projekt i högskoleingenjörsprogrammen (PDF) · Linköpings universitet: kursplan för en CDIO-projektkurs i teknisk fysik (PDF, på engelska)

    Säkerhet och ansvar

    36. Har ni tänkt på säkerheten?

    Status: Under planering

    Ja, säkerheten är en grundförutsättning när lokaler, utrustning, introduktion, behörigheter och bemanning planeras. SCI utgår från erfarenheter från etablerade makermiljöer och KTH:s gemensamma säkerhetsarbete och anpassar dem till riskerna i SCI:s lokaler, utrustning och aktiviteter. En välkomnande miljö innebär inte att all utrustning får användas utan utbildning. Förutsättningar och ansvar ska vara tydliga innan aktiviteter genomförs. Ansvaret vilar inte på den enskilda läraren ensam, utan följer KTH:s ordinarie ordning; se frågorna 38 och 51.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · KTH Prototype Center: nyhet om tillgång för betalande studenter (på engelska)

    37. Får studenterna experimentera fritt i SCI MakerSpace – även med kemikalier, biologiskt material eller högspänning?

    Status: Vägledning

    Nej. Öppenhet handlar om öppna frågeställningar och bred tillgänglighet, inte om fritt tillträde till all utrustning. Studenterna kan få formulera problem och välja metod, medan tillgången till utrustning och material ska vara strikt styrd. Arbete med farliga kemikalier, biologiskt material, strålkällor eller högspänning hör normalt hemma i ämnets egna labb, med handledning och riskbedömning. Vilka verksamheter SCI MakerSpace kan rymma är ännu inte fastställt och avgörs av den lokala riskbedömningen; se fråga 51. Makerpedagogiken kan ändå användas i labben, och i SCI MakerSpace kan studenterna bygga mätuppställningar och hållare som sedan används där.

    Läs mer: KTH: riktlinje om arbetsmiljö (PDF) · Exempel från andra lärosäten: USC: behörighet i nivåer

    38. Vilken kompetens behöver jag som lärare – och vem ansvarar för vad?

    Status: Vägledning

    Du behöver inte vara expert på all utrustning för att använda SCI MakerSpace i undervisningen. Behovet av introduktion, tekniskt stöd och handledning beror på aktiviteten. Ansvaret följer kursplanen och KTH:s vanliga ordning: examinator ansvarar för examinationen, och utgångspunkten är att personalen i SCI MakerSpace står för tekniken och kursen för ämnet; se fråga 19. Vem som gör vad – även för säkerhet och tillbud – ska vara klart innan momentet genomförs. Bemanning, stöd och lärarnas arbetsinsats ingår i planeringen och stäms av för varje aktivitet. Studenter vid KTH omfattas av en personskadeförsäkring i KTH:s lokaler, utom under mottagningsveckorna.

    Läs mer: KTH: riktlinje om kursplan, betygssystem och examination (PDF) · KTH: personskadeförsäkring för studenter · Exempel från andra lärosäten: DTU Skylab: kursavtal (PDF)

    Nytta och uppföljning

    39. Finns det belägg för att makermiljöer gör skillnad?

    Status: Vägledning

    Ja, studier rapporterar positiva samband, men flera bygger på observationer som inte visar orsak. Hilton och medförfattare fann vid tre universitet samband mellan engagemang i makermiljöer och tilltro till den egna förmågan i ingenjörsdesign. Ett randomiserat fältförsök i en fysikkurs visade att fysisk erfarenhet av ett fenomen förbättrade studenternas resultat (Kontra m.fl. 2015). Det stöder fysiskt arbete i allmänhet, även laborationer, men visar inte att en makermiljö ger mer än andra lärmiljöer. Resultaten ger skäl att utveckla och utvärdera sådana miljöer, men är ingen garanti för samma utfall vid SCI. Uppföljning ingår därför i planeringen.

    Forskningsstöd: Hilton m.fl. (2020): tre universitet · Kontra m.fl. (2015): fysisk erfarenhet och lärande

    40. Vad menas med att SCI MakerSpace kan vara en motvikt mot AI?

    Status: Vägledning

    Att SCI MakerSpace kan värna mänskliga möten, samarbete och eget praktiskt kunnande – inte att miljön är emot AI. AI kan stödja idéarbete, beräkningar och programmering. Men när AI kan fungera både som samtalspartner och lärare finns en risk att studenter möter varandra och lärare mer sällan. I SCI MakerSpace kan studenter och lärare bygga, pröva idéer – även AI:s förslag – och lära tillsammans. KTH Makerspace Network är kopplat till principen Livfullt campus inom Framtidens utbildning. Studier rapporterar positiva resultat för tillhörighet och tilltro, men de studier vi har gått igenom visar inte att makerspaces minskar social isolering kopplad till AI.

    Forskningsstöd: Andrews m.fl. (2021): tillhörighet och tilltro · Läs mer: KTH Makerspace Network och Livfullt campus

    41. Hur vet vi att det fungerar – följs verksamheten upp?

    Status: Under planering

    Ja, uppföljning ingår i planeringen. KTH Makerspace Network har mål om ökad användning, mer praktiskt och experimentellt lärande och fler tvärvetenskapliga samarbeten, och erfarenheter från pedagogiska piloter delas mellan skolorna. SCI:s egen uppföljning kan omfatta lärande, användning och lärares och studenters erfarenheter. Antal besök eller tillverkade prototyper är användbara verksamhetsmått men visar inte ensamma någon utbildningseffekt. Synpunkter från lärare och studenter är välkomna hela tiden.

    Läs mer: KTH Makerspace Network: mål · Exempel från andra lärosäten: HEMI: nätverk för bästa praxis

    Samverkan, forskning och rättigheter

    42. Kan studenterna arbeta med öppna problem, riktiga uppdragsgivare och hållbarhet?

    Status: Vägledning

    Ja, det är en av styrkorna med en makermiljö. Öppna problem, där svaret inte är givet, tränar studenterna att formulera krav, välja metod och hantera osäkerhet. Ett omedgörligt problem går längre: intressenter har olika behov och målen står i konflikt, till exempel låg kostnad, liten miljöpåverkan, reparerbarhet och god tillgänglighet. Låt studenterna motivera sina avvägningar och diskutera vad prototypen eller modellen inte kan avgöra. Uppdragsgivare kan vara företag, forskargrupper, myndigheter eller organisationer, och KTH förmedlar redan sådana samarbeten via sina makermiljöer, liksom Aalto Design Factory. KTH Central Makerspace planerar dessutom ett levande labb för hållbarhet. Se även fråga 43.

    Läs mer: KTH: verkliga utmaningar med KTH-studenter · Exempel från andra lärosäten: Aalto Design Factory

    43. Hur kopplas företag och start-ups till SCI MakerSpace?

    Status: Under planering

    Främst via kurser och projekt; formerna för SCI MakerSpace är ännu inte fastställda och utgår från utbildningsuppdraget. Företag och start-ups kan bidra med verkliga problem, teknisk kompetens, återkoppling och kontakter, till exempel genom utmaningar i kurser, buildathons (intensiva byggevenemang), gästföreläsningar och presentationer. KTH erbjuder redan sådana samarbeten via sina makermiljöer. DTU Skylab och Aalto Design Factory är exempel där studenter, lärare och företag möts i samma miljö. Studenter som vill starta företag får stöd av KTH Innovation.

    Läs mer: KTH: verkliga utmaningar med KTH-studenter · Exempel från andra lärosäten: DTU Skylab: om Skylab och utbyggnaden

    44. Hur går studenter vidare från SCI MakerSpace till forskningslabb?

    Status: Vägledning

    SCI MakerSpace kan vara en brygga till forskningen, men inte en genväg in i labben. Forskningslabb har egna säkerhetsregler och utrustning som kräver särskild behörighet, och kan därför inte öppnas fritt för studenter. Vägen dit går via kurser med forskningsnära projekt, examensarbeten, sommarjobb och kontakt med forskargrupper. I SCI MakerSpace kan studenter bygga prototyper, testriggar och mätuppställningar för forskningsnära projekt. Doktorander och forskare kan också använda SCI MakerSpace, till exempel för att bygga testriggar; i Spaces i Flemingsberg arbetar studenter, doktorander och forskare sida vid sida.

    Läs mer: KTH Flemingsberg: Spaces

    45. Vem äger idéer och prototyper som tas fram i SCI MakerSpace?

    Status: Fakta och beslut

    Samma regler gäller som annars på KTH. Frågor om immateriella rättigheter, fysiska prototyper och sekretess hanteras utifrån KTH:s regler och de avtal som gäller för projektet. Studentprojekt, anställdas arbete och företagssamarbeten kan ha olika förutsättningar, och ägandet av en fysisk prototyp är en annan fråga än rätten till en idé. Projekt med sekretess kan inte alltid genomföras i en öppen, gemensam miljö. KTH Innovation ger stöd om idéutveckling, skydd och avtal.

    Läs mer: KTH Innovation: vanliga frågor om avtal och patent

    Praktiskt och kontakt

    46. Vem får använda SCI MakerSpace, och hur får man tillgång?

    Status: Under planering

    Alla vid KTH ska kunna använda den efter introduktion och säkerhetsutbildning, enligt KTH:s beslut om skolornas makermiljöer; de närmare villkoren tas fram nu. Tyngdpunkten ligger i SCI:s utbildning, och planen är att SCI:s kurser kan få företräde under överenskomna tider. Studenter från andra skolor, utbytesstudenter och masterstudenter som antagits till KTH från ett annat lärosäte omfattas på samma sätt som andra KTH-studenter. Vad som gäller för gäster från andra lärosäten, till exempel examensarbetare, är ännu inte fastställt. Företag deltar främst via kurser och projekt; se fråga 43. Studenter med funktionsnedsättning kan få stöd via KTH:s Funka.

    Läs mer: KTH Biblioteket (nyhet): makermiljöer för alla vid KTH · Tillgång och introduktion

    47. När invigs SCI MakerSpace, när är det öppet och vem kontaktar jag?

    Status: Under planering

    SCI MakerSpace vid Teknikringen 8 invigs enligt nuvarande plan i slutet av september 2027, och öppettiderna fastställs inför invigningen. Både bemannade tider och tider för fri användning publiceras då. Kontakt: föreståndare [namn, e-post]. Kostnader behandlas i fråga 20. Mer om satsningen, utbildningsaktiviteterna och lokalerna finns under Om SCI MakerSpace, I utbildning och projekt och Lokaler och utrustning.

    Läs mer: Utforska KTH:s makermiljöer

    Tekniker och verksamhetsstöd

    48. Hur påverkas min roll som tekniker eller forskningsingenjör?

    Status: Under planering

    Hur rollerna utformas är ännu inte fastställt, men avsikten är att SCI MakerSpace ska komplettera verkstäder och labb, inte ersätta dem; se fråga 27. I etablerade makermiljöer handlar arbetet ofta mer om att introducera, handleda och stötta studenter än om att tillverka åt andra. Det kan vara en ny uppgift som kräver tid och stöd. Tekniker och forskningsingenjörer är centrala för att miljön ska fungera, och hur befintlig kompetens kan användas och utvecklas ingår i planeringen. Förändringar i arbetsuppgifter hanteras enligt KTH:s ordinarie former för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.

    Exempel från andra lärosäten: Stanford: making@stanford · Georgia Tech: Invention Studio

    49. Vem ansvarar för underhåll, service och inköp av utrustning?

    Status: Under planering

    Ansvar för drift, underhåll, service och inköp ingår i planeringen och fastställs innan verksamheten startar. Etablerade makermiljöer har ofta tydliga rutiner för felanmälan, förebyggande underhåll och ansvar per maskin. KTH Central Makerspace ska dela modeller och rutiner som skolornas miljöer kan anpassa, och KTH Makerspace Network lyfter standardiserad utrustning som kan delas av större studentgrupper. För kursmoment som är beroende av en viss maskin bör det finnas en reservlösning.

    Läs mer: KTH Central Makerspace: projektbeskrivning · KTH Makerspace Network

    50. Vilken kompetensutveckling finns för tekniker och annan personal?

    Status: Under planering

    Ett eget upplägg för SCI MakerSpace är ännu inte fastställt, men KTH:s gemensamma satsningar och de ordinarie medarbetarsamtalen ger en grund. Personalen behöver både teknisk kompetens och förmåga att introducera och handleda studenter. KTH Makerspace Network tar fram gemensamt introduktionsmaterial för studenter, lärare och forskare, och KTH Central Makerspace ska vara en resurs för utbildning av användare. Internationellt kombineras ofta utbildning i utrustning med pedagogik; vid Stanford sköter särskild personal drift och underhåll, så att handledare och studentassistenter kan ägna sig åt undervisning. Behov av kompetensutveckling stäms av i medarbetarsamtalen.

    Läs mer: KTH Makerspace Network · Exempel från andra lärosäten: Stanford: making@stanford

    51. Vem ansvarar för arbetsmiljön, och hur görs riskbedömningarna?

    Status: Fakta och beslut

    Som i resten av KTH: arbetsmiljöansvaret följer den vanliga fördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Studenter likställs i stora delar med arbetstagare enligt arbetsmiljölagen, och KTH:s arbetsmiljöpolicy omfattar även studenter. Riskbedömningar för lokaler, utrustning och aktiviteter tas fram inför start och följs upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Buller, damm, ventilation och kemikaliehantering ingår i riskbedömningarna. KTH Makerspace Network utvecklar en gemensam modell för säkerhetsarbete, medan varje miljö har egna specifika krav. Skyddsombud och arbetsmiljöfunktion är naturliga samtalspartner i planeringen.

    Läs mer: KTH: riktlinje om arbetsmiljö (PDF) · KTH Makerspace Network

    52. Vad gäller för ensamarbete och tillträde på kvällar och helger?

    Status: Under planering

    Regler för öppettider, tillträde utanför bemannad tid och ensamarbete är ännu inte fastställda; de bestäms utifrån riskbedömningarna. Vanlig praxis är att undvika ensamarbete och att utrustning med högre risk bara används när utbildad personal finns på plats. Tills reglerna för SCI MakerSpace är beslutade gäller KTH:s befintliga regler för lokaler och laboratorier.

    Läs mer: KTH Central Makerspace · Exempel från andra lärosäten: USC: behörighet i nivåer

    53. Hur bokas SCI MakerSpace i schemat, och hur fördelas kostnader för material?

    Status: Under planering

    Det är ännu inte fastställt hur bokningen kopplas till schemaläggningen eller hur materialkostnader fördelas mellan kurs, institution och SCI MakerSpace. Stäm därför av med föreståndaren innan schemat läggs, så att tider, handledning och material kan planeras; se frågorna 17 och 20. Inom KTH:s satsning nämns ett gemensamt bokningssystem som en möjlig gemensam funktion för skolornas makermiljöer.

    Läs mer: KTH Central Makerspace: projektbeskrivning

    54. Hur informerar jag studenter om SCI MakerSpace – och hur hanteras personuppgifter?

    Status: Vägledning

    Hänvisa studenterna till KTH:s makermiljöer på studentwebben och till student-FAQ:n för SCI MakerSpace, på svenska och engelska. KTH Makerspace Network planerar gemensam kommunikation till studenter, från webben till aktiviteter under mottagningen. Personuppgifter som behövs för tillträde, säkerhetsutbildning och bokning hanteras enligt KTH:s regler för personuppgifter. KTH:s makermiljöer planerar att bekräfta genomförd säkerhetsutbildning via en gemensam Canvas-kurs.

    Läs mer: Utforska KTH:s makermiljöer · KTH Makerspace Network · Frågor och svar för studenter

    Begrepp

    • Makerspace och makermiljö: används i texten som synonymer för en lärmiljö där studenter designar, bygger och testar. SCI MakerSpace avser SCI:s miljö på Teknikringen 8.
    • KTH Central Makerspace: KTH:s gemensamma makermiljö i KTH Biblioteket, som planeras öppna våren 2027.
    • KTH Makerspace Network: KTH:s projekt för samverkan mellan skolornas makermiljöer och den centrala miljön.
    • CDIO: Conceive, Design, Implement, Operate; ett internationellt ramverk för ingenjörsutbildning som KTH var med och grundade år 2000.
    • PBL: problem- och projektbaserat lärande, där studenter lär sig genom att arbeta med verkliga problem.
    • Design–bygg-moment: ett kursmoment där studenter utformar, bygger och testar en lösning.
    • Behörighet: rätten att använda viss utrustning efter genomförd introduktion och utbildning.
    • Körkort: samlingsnamn för den säkerhetsutbildning och de behörigheter som krävs för att använda utrustningen i en makermiljö.
    • Kursansvarig och examinator: kursansvarig leder kursens genomförande; examinator ansvarar för examinationens utformning och betygssättning.
    • Riskbedömning: en genomgång av risker i lokaler, utrustning och aktiviteter, med åtgärder.
    • Statusmarkering: Fakta och beslut för beslutade förhållanden, Under planering för det som tas fram nu och kan ändras och Vägledning för råd och erfarenheter.

    Senast sakgranskad: [datum]