KTH Makerspace Network – etablering och samverkan
Projektet innebär att etablera ett sammanhängande ekosystem av öppna, experimentella och tillgängliga makermiljöer på KTH. Projektet förväntas också bidra till ökad synlighet för KTH:s arbete med studentcentrerat och experimentellt lärande, innovation och interdisciplinär utbildningsutveckling.
Projektkontext
Utifrån beslutet om specialiserade makermiljöer vid KTH, projekt Strategisk inriktning för experimentella miljöer (maker-miljöer) på KTH (2408-KTH) , pågår redan omfattande utvecklingsarbete på skolorna och vid KTH Central Makerspace (2525-KTH) .
KTH etablerar - genom detta projekt inom ramen för Framtidens utbildning - ett sammanhängande ekosystem av öppna, experimentella och tillgängliga makermiljöer. Projektet förväntas också bidra till ökad synlighet för KTH:s arbete med studentcentrerat lärande, innovation och interdisciplinär utbildningsutveckling.
Ekosystemet består för det första av ett distribuerat nätverk av specialiserade makermiljöer vid skolorna, där varje skola utvecklar profiler anpassade till sina utbildnings- och forskningsområden. För det andra ingår KTH Central Makerspace, som utgör ett synligt och välkomnande nav för maker-gemenskapen och tillhandahåller gemensamma funktioner. Alla makermiljöerna i ekosystemet utgör en fysisk och socialt inkluderande infrastruktur som stödjer pedagogiska praktiska pilotaktiviteter. Varje skola har redan också ett antal best practices från befintliga experimentella miljöer som kan delas.
En central utgångspunkt är att göra makermiljöerna lättillgängliga för alla KTH:s studenter och anställda genom flera tydliga ingångar till verksamheten, gemensamma system och en inkluderande studentkultur.
Syfte och Effektmål (outcome)
Projektets syfte är att bidra till KTH:s långsiktiga utveckling av framtidens utbildningsmiljöer genom att skapa ett sammanhängande ekosystem av öppna, experimentella och tillgängliga makermiljöer. Effektmålen är:
- förbättrad tillgång till avancerade lärmiljöer,
- ökande studentanvändning av makermiljöerna,
- stärkt praktiskt och experimentellt lärande,
- ökad progression av maker-aktiviteter och -förmågor utan inlåsning vid viss skola/program,
- ökad interdisciplinär samverkan mellan studenter och skolor,
- ökad studentaktivitet och studentdriven innovation,
- en mer levande och inkluderande campusmiljö.
- ökad synlighet för KTH:s arbete med studentcentrerat lärande, innovation och interdisciplinär utbildningsutveckling.
Projektresultat (output)
Eftersom makerspace-satsningen innebär att projektverksamhet pågår på alla KTH:s skolor samt vid KTH Central Makerspace, är det viktigt att minska redundans mellan (minska bördan på) de enskilda projekten. Den output som kan tas fram gemensamt och delas är viktig i detta syfte. Ytterligare en fördel är att sådan gemensamt utformad output upplevs som mera enhetlig av makermiljö-användarna, även om dess sakinnehåll skiljer sig åt mellan skolorna. Ekosystemet som helhet upplevs då som öppnare. En annan möjlighet är att öka skalbarheten i användningen genom att ha standardiserad utrustning som kan samanvändas av större studentgrupper.
1. Gemensamt framtagen och delad output: Listan över gemensam output måste definieras i samråd med skolornas makermiljö-projekt, men en rekommendation är följande element:
- En kommunikationsplattform (webbsida/portal) som möjliggör:
- Synliggörande (publikt) av alla makermiljöer
- Intern kommunikation mellan alla makermiljöerna – kan ses som ett digitalt samarbetsverktyg för kunskapsdelning och gemensam utveckling mellan alla makermiljöer
- Gemensamt genomförda kommunikationsaktiviteter till:
- studenter (alltifrån studentinformation på webbplatsen, via riktade nyheter, till studentaktiviteter under mottagningen).
- KTH-anställda (presentationer, studiebesök etc)
- Gemensamt framtagen* modell för säkerhetshanteringen
- Gemensamt framtaget* utbildningsmaterial för introduktion och användning av de specialiserade makermiljöerna (studenter, lärare, forskare etc.)
* Varje makermiljö kan ha mycket specifika säkerhetskrav. Däremot kan själva hanteringen (framtagning av säkerhetsföreskrifter, bekräftelse via canvaskurs att användaren tagit del mm) hanteras gemensamt – både för avlastning av de enskilda makermiljöerna och för en enhetlig upplevelse hos makermiljöernas användare. Samma princip gäller utbildningsmaterialet.
2. Koordinering*, samordnad rapportering och synliggörande av de enskilda makermiljö-projektens utveckling av sina respektive:
- Specialiserade makermiljöer, där varje skola utvecklar profiler anpassade till sina utbildnings- och forskningsområden;
- Pedagogiska piloter (sker i utvalda kurser vid varje skola);
- Best practices (som delas på den ovannämnda interna samarbetsplattformen).
* Projektet ska, som del av koordineringen, sträva efter att identifiera och undanröja hinder för skolornas arbete.
Tidplan
Startdatum: 2026-06-01
Slutdatum: 2027-12-31
Projektdokumentation
Du som har KTH-ID kan läsa projektdokumentationen, som ligger i OneDrive, i inloggat läge.
- Poster: Projektets första poster kommer finnas tillgänglig på Storträffen HT2026
- Projektdirektiv: Projektdirektiv_FrU25_2608-KTH_Makerspace-Network.pdf
