Kursprojekt mellan universitet – ett exempel från KTH och UTokyo
Dokumentation från Lunch 'n' Learn 16 februari 2022
Under webbinariet presenterar Fredrik Lundell och Junichiro Shiomi om en gemensam kursaktivitet mellan the University of Tokyo och KTH, där byggställnings-projekt (scaffolded projects) användes i en flödesmekanikkurs. De delar sina erfarenheter om konceptet, vägledande principer, utmaningen och hur allt var strukturerat samt reflektioner från pilotprojektet.
Innehållsförteckning för videon
Här är en länklista som fungerar som en innehållsförteckning. Klicka på länken till den del som du vill titta på. När du kommit till KTH Play så klickar du på playknappen så startar videon på rätt ställe. Samtliga länkar leder till KTH Play. Observera att videomaterialet är på engelska.
01:43 LEQ (Learning Experience Questionaire) som bakgrund
00:02:59 Konceptet "design thinking"
04:21 Vägledande principles för att designa aktiviteten
05:31 Utmaningarna för att skapa aktiviteten
06:50 Seminarier i "design thinking" -processen
08:39 Några exempel på skapade planscher
09:45 Flödesmekaniks-planscher
10:54 Reflektioner kring implementationen för UT/KTH (Lundell)
12:48 Junichiro om the University of Tokyos perspektiv
13:47 "Peer instruction" vid the University of Tokyo
17:52 Team-medlemmar från the University of Tokyo
18:47 Hur reklam för projektet gjordes vid the University of Tokyo
20:37 Studenternas uppgifter i grupparbetet
21:12 Träff 1 – seminariestart
21:27 Träff 2 – förklaringar av tentafrågor och introduktion av tillämpningen –
21:46 Träff 3 – introduktion av teorier och analysmetoder för tillämpade problem
22:44 Träff 4 – förklaring av analyser och beräkningar
23:04 Träff 5 – planschpresentation
25:24 Reflektioner och fortsättning
Om webbinariet
Fredrik Lundell och Junichiro Shiomi delar med sig av erfarenheter och reflektioner från den gemensamma aktiviteten mellan KTH och the University of Tokyo. Under november och december 2021, efter låga resultat på LEQ (Learning Experience Questionnaire) om studenterna upplevde att de kunde välja vad de ville göra samt om de fann kursen stimulerande och utmanande, så diskuterade Fredrik och Junichiro en gemensam kursprojektspilot. Nio studenter från KTH och sju studenter från UTokyo anslöt till piloten. Projektet planerades utifrån "design thinking", där processen är iterativ och nära näringslivet med sina icke-fördefinierade problem med fördefinierad lösning.
Studenterna valde ett tentaproblem från ett av de två universiteten, och de uttryckte en form av glädje över att se att deras medstudenter vid det andra universitetet löste samma typer av problem som de själva. De jobbade på en lösning tillsammans innan de presenterade sitt arbete under en plansch-session där alla studenter från respektive kurs närvarade. Aktivitets-seminariet bestod av fem träffar, med en introducerande start, en träff med förklaringar om tentafrågorna och introduktion av tillämpningsuppgiften, följt av en träff om teorier och analysmetoder för tillämpade problem, och en träff om förklaringar av analyser och beräkningar, och en slutlig träff med plansch-presentationer.
Projektmetoden med sin tydliga struktur passade kurskontexten
Professor Lundells tidigare erfarenheter och diskussioner gjorde att han visste att det behövdes detaljplanering av schemaläggning, läroplansintegration och informationsflöde. "Byggställnings-design-projektet" (scaffolded design project) hade en tydlig struktur och kunde enkelt användas i kurskontexten. Prof. Lundell upplevde även att stödet från institutionen var viktigt; det var tydligt att det var något som båda universiteten ville göra. De kunde även undkomma vissa administrativa fallgropar eftersom de båda var prefekter.
Det ultimata exemplet: Minimera lärarinsatsen - maximiera studenternas lärande
Professor Shiomi belyste att projektet var bra för studenternas tidiga exponering av att arbeta med studenter från andra länder. Han noterade även att träffarna i huvudsak handlade om att bekräfta vad som var gjort och vad som skulle göras härnäst. I slutändan lärde han sig det ultimata exemplet på att minimera tiden som läraren lägger ner och maximera effektiviteten av studenternas lärande. Presentatörerna vill även lansera arrangemanget med föreläsningar som "KTH-UTokyo internationella undervisningssystem" och hoppas att det kan implementeras i fler kurser och ämnen runt om i världen och att det kan leda till ett ökat studentutbyte.