Omedgörliga problem i en hållbar kontext inom samhällsbyggnad
Projektet syftar till att rusta studenterna att kunna hantera omedgörliga problem genom att utveckla program kring hållbar utveckling för integration och uppnå en transformation enligt CDIO Standard. (CDIO INITIATIVE är ett innovativt utbildningsramverk för att ta fram nästa generations ingenjörer.)
Detta utvecklingsprojekt som startade 2023, genomförs på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ABE) i samarbete med andra skolor inom ramen för förändringsprogrammet "Framtidens utbildning". Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under 2024-2025.
Bakgrund
Studenter behöver utmanas och tränas mer kring problem som inte har en tydlig lösning och kanske inte ens går att definiera (omedgörliga problem). Det handlar om att introducera ett förhållningssätt som kan ge stöd för att hantera svåra utmaningar i ett hållbart samhälle. Enligt effektmålet för princip 2 i förändringsprogrammet "Framtidens utbildning på KTH" ska ingen student lämna KTH med en examen, utan att ha arbetat i ett projekt med en komplex uppgift som har en hög grad av osäkerhet.
Syfte och mål
Det övergripande målet är att på ett naturligt sätt införliva lärandeaktiviteter relaterade till omedgörliga problem i våra utbildningar, som gör studenterna mer tränade och förberedda inför arbetslivet dvs. vad man eventuellt kan förvänta sig av framtidens ingenjör.
Vad vi vill uppnå
- Att programmen på sikt ska nå den högre nivån på CDIO-skalan (3-5) genom att i några av utbildningsprogrammen på ABE arbeta vidare med programutveckling kring hållbar utveckling så att en stark integration och på sikt en transformation kan uppnås enligt CDIO Standard.
- Att lärarkollegiet ska kunna dela erfarenheter mellan varandra och hjälpa, våga och inspirera till ett kollektivt lärande inom detta område.
- Att bidra till att alla studenter på KTH år 2027 har färdigheter för hållbart ingenjörsarbete och har erfarenhet av att arbeta både tvär- och mångdisciplinärt både med studenter från andra program på KTH och andra lärosäten. Ingen student ska lämna KTH (med examen) utan att ha arbetat i ett projekt med en komplex uppgift som har hög grad av osäkerhet.
Resultaten av detta projekt förväntas ge skalbarhet till gagn för KTH.
Delmål och preliminär tidplan
2023-2025:
- Nulägesanalys utifrån gjorda studier och anordnade workshoppar m.m. samt levererade kurser (projektkurs inom husbyggnad);
- Förberedelser och anordnande av olika aktiviteter i form av work shops med lärare och studenter;
- Kompetensutveckling kring utmaningsdriven utbildning (kursdeltagande mm);
- Handlingsplaner och förslag till åtgärder.
Vi inkluderar lärare på ABE, avdelningen för Lärande i STEM (LiSTEM) och även en bredare grupp av lärare på KTH från olika teknikområden samt studenter.
Utmaningar
Studenter inom samhällsbyggnad tränas i kritiskt och självständigt tänkande kring komplexa problem. Att identifiera problem och sedan försöka hitta lösningar är vanligt förekommande i projekt och på en mer grundläggande nivå kanske problemen identifieras i förväg. Att snabbt identifiera problem och försöka lösa dem kan vara lockande för både studenter och lärare. Men det blir meningslöst om inte rotorsaken till problemet/problemen identifierats dvs. att lägga ned mycket tid ”bara” på att fundera på vad som är problemet är viktigt. Att sedan försöka hitta lösningar som varken är rätt eller fel är nog frustrerande för många. Studenter kan uppleva det hela som flum.
Ingenjörsstudenter är tränade att lösa problem med mer eller mindre exakta lösningar vilket gör dem mindre förberedda för att hantera situationer där problem svårligen kan identifieras, där behovet av information är oklart (vad behöver vi veta och varför och finns information att få tag i) och där lösningar kanske inte finns utan bara bättre eller sämre sådana.
Status och förslag till förbättringar
- En nulägesanalys är delvis gjord utifrån de erfarenhetsutbyten och diskussioner som förevarit genom några workshoppar.
- Kompetensutveckling pågår bland lärarkollektivet och bör fortgå under våren 2024 (flera lärare i projektet läser nu kursen Utmaningsdriven utbildning, LH233V).
Vi ska även få inspel från avnämare. Handlingsplaner och förslag till åtgärder har ännu inte hunnits med.
Resultat och lärdomar så här långt
Upplägg av workshoppar med stöd av LiSTEM kan spridas till andra liksom även erfarenhetsutbytet på dessa WS.
Litteratur finns att tillgå och studiecirklar kan lätt ordnas för att ge inspiration till fler.
Ifrågasättande om varför studenterna ska lära sig mer om omedgörliga problem är uppfriskande liksom även olika uppfattningar kring vad som avses med omedgörliga problem.
Nästa steg att följa upp
- Att kompetens för att hantera denna typ av problem gör studenterna mer efterfrågade på arbetsmarknaden men också att våra utbildningsprogram blir mer attraktiva att söka;
- Att allt fler lärare engagerar sig så att en förändring mot en mer utmaningsdriven utbildning faktiskt kommer till stånd.