Strategisk inriktning för experimentella miljöer (maker-miljöer) på KTH
Projektet innebär att föreslå en strategisk inriktning för hur KTH:s experimentella miljöer mera kan användas som maker-miljöer; de blir öppnare, mera tillgängliga och främjar utmaningsdriven undervisning, tvärvetenskaplighet, innovation, entreprenörskap, kreativitet och design thinking.
Projektkontext
Att vara ingenjör innebär att kunna göra något – inte bara att (teoretiskt) kunna om något. KTH:s fokus på tillämpning har alltid varit högt. Utifrån de samhälleliga utmaningar vi möter, räcker det dock inte att kunna göra (eller ens ”göra rätt”). Idag har vi ofta inget facit, utan vikten av utmaningsdriven utbildning (challenge-driven education, CDE) som innefattar omedgörliga problem (wicked problems) är hög och ständigt ökande. Utifrån antalet projekt inom Framtidens utbildning som berör CDE, syns en bred medvetenhet om detta på KTH:s skolor.
KTH har många både fysiska, digitala och blandade experimentella miljöer; alltifrån små utrymmen dedicerade till forskning, via mera traditionella labbmiljöer, till stora kreativa experimentella hubbar. Många stödjer dock främst utbildning inom specifika kurser eller program. Sammantaget innebär dessa miljöer en stor investering, men de är ofta varken kända eller tillgängliga för andra än studenterna i dessa kurser och program. Om dessa miljöer kan synliggöras och öppnas upp för fler studenter, ökar verkningsgraden av redan gjorda investeringar.
Makers Movement är en global rörelse där man tagit tankarna om tillämpning och CDE mycket längre och där experimentella miljöer utvecklas till s.k. maker-miljöer (makerspaces). Maker-miljöer uppmuntrar människor att skapa, bygga och experimentera med teknik, elektronik, mekanik, programmering, design och mycket mer. När detta kopplas till ingenjörsutbildning kan lärandet inte bara göras mera praktiskt och CDE-orienterat, utan det tas till nästa nivå. Innovation och entreprenörskap främjas, liksom kreativitet och design thinking. Studenterna tränas i hela ingenjörsprocessen (tex i linje med CDIO) från konceptutveckling till design, implementering och utvärdering, vilket kräver tvärvetenskapliga samarbeten.
Idag finns många internationella exempel på ledande maker-miljöer. UC Berkeley – Jacobs Hall, EPFL – SPOT (Student Prototyping and Outreach Tank), MIT – The Deep & Metropolis, som är del av MIT:s Project Manus, DTU Skylab, med flera.
Syfte/Effekt (outcome)
Projektet syftar till att definiera en strategisk inriktning och ett beslutsunderlag för KTH:s framtida hantering av våra experimentella miljöer så de:
- blir öppnare; miljöerna tillgängliggörs för fler användare, öppettiderna ökas, mm. Utöver den därmed ökade direkta nyttan av miljöerna i utbildningen, ökas verkningsgraden av redan gjorda investeringar.
- används mer som maker-miljöer, för både kurser och outside curricula-aktiviteter, för att främja utmaningsdriven undervisning, innovation, entreprenörskap, kreativitet, design thinking och tvärvetenskapliga samarbeten.
Projektresultat (output)
- Inventering av befintliga experimentella miljöer på KTH (per skola), deras funktioner, tillgänglighet, kapacitet mm. (med och utan tilläggsinvesteringar).
- Förslag till strategisk inriktning för den framtida hanteringen av experimentella miljöer (maker-miljöer) på KTH i form av en presentation, förankrad med samtliga skolor och andra relevanta intressenter.
- (om projektet är framgångsrikt:) Beslutsunderlag (med hantering av beslutsprocessen) till rektorsbeslut för implementation framåt.
Tidplan
Startdatum: 2024-12-01
Slutdatum: 2025-06-30
Projektdokumentation
Du som har KTH-ID kan läsa den senaste projektdokumentationen, som ligger i OneDrive, i inloggat läge:
- Projektdirektiv: Projektdirektiv_FrU24_2408-KTH_Strat-Inriktning-Makermiljöer.pdf
Resultat
- Inventering Resultat_2408-KTH-Inventering.pdf
- Förslag till strategisk inriktning Resultat_2408-KTH-Strategisk-Inriktning.pdf
- Beslut Resultat_2408-KTH-Beslut (hs-2025-1960).pdf