Makerspace förenar teori och praktik i KTH:s utbildningar
Nu bygger KTH upp ett nätverk av makermiljöer (makerspace) som ska ge alla studenter chansen att bygga, prototypa och lösa verkliga problem – genom hela utbildningen. Rektor Anders Söderholm ser det som ett avgörande steg mot en mer framtidsinriktad ingenjörsutbildning.
Med tiden har ingenjörsutbildningarna tenderat att bli mer teoretiska. Det vill KTH ändra på, och beslutade förra året att specialiserade makermiljöer ska finnas vid varje skola . Genom att bygga upp tillgängliga och inkluderande makermiljöer vid sidan av föreläsningssalar och specialiserade laboratorier ska banden mellan teori och praktik stärkas i KTH:s utbildningar.
– Ingenjörsutbildningarna har blivit alltmer teoretiska och samtidigt ställer AI-revolutionen krav på förändring av våra utbildningar. Vi skapar därför makermiljöer för våra studenter, där vi än bättre kan förbereda dem för yrkeslivet genom att låta teori och praktik gå hand i hand och också utveckla en lärandemiljö som ger kompetenser som är nödvändiga i framtida yrkesliv, säger Anders Söderholm, rektor på KTH.
Satsningen görs i form av ett nätverk: specialiserade makerspace vid var och en av KTH:s fem skolor samt ett centralt makerspace. Den nya centrala makermiljön (KTH Central Makerspace) invigs i det nyrenoverade KTH Biblioteket 2027, i samband med att KTH firar 200 år. Miljöerna ska vävas in i utbildningarna och stå öppna för alla studenter (och vår personal) – inkluderande och tillgängliga, lätta att komma igång i även för den som aldrig tidigare har byggt en prototyp.
Hittills har möjligheten att bygga och experimentera till stor del varit förbehållen studenter på en mer avancerad nivå. Makermiljöerna är öppna för alla studenter, redan tidigt i utbildningen. I stället för att vänta till de sista åren får man möjlighet att arbeta praktiskt och i projektform genom hela sin utbildning. Joakim Lilliesköld, biträdande programansvarig för förändringsprogrammet Framtidens utbildning , menar att det här är ett viktigt komplement.
– Praktisk ingenjörsträning är en pusselbit som har saknats i flera av våra program och som behövs i framtidens utbildningar utifrån flera olika aspekter, säger Joakim.
Miljöerna öppnar enligt Joakim också för att vända på den traditionella ordningen i undervisningen.
– Ofta börjar vi med teorin och använder sedan en laboration för att tillämpa eller verifiera den. Med hjälp av makerspace kan vi börja med ett konkret problem. Då blir det problemet som driver behovet av kunskap: Vad behöver jag förstå och lära mig för att kunna lösa det här? Det ligger väldigt nära själva ingenjörsarbetet.
I miljöerna får studenterna öva på sådant som är svårt att förmedla på en föreläsning: att ta sig an öppna, komplexa problem, att samarbeta över disciplingränser och att omsätta en idé till en testad och fungerande lösning.
För Anders Söderholm handlar satsningen inte om enstaka verkstäder, utan om ett nytt sätt att lägga upp hela utbildningen.
– Den som vill plugga på KTH ska veta att vi har ett integrerat system för experimentellt lärande i våra utbildningar enligt en mer modern pedagogisk modell, säger Anders.
I takt med att AI får en större roll, blir det allt viktigare att kunna bygga själv. När rutinuppgifter i allt högre grad kan automatiseras blir den praktiska förmågan att faktiskt få något att fungera desto mer värdefull.
– Med AI som ett kraftfullt verktyg inom nästan alla områden blir det ännu viktigare att kunna träna sina ingenjörsfärdigheter genom att designa och bygga saker från grunden, säger Joakim Lilliesköld.
KTH:s motto är vetenskap och konst, där konst står för ingenjörskonsten. Ytterst handlar det om teori och praktik, hand i hand. Med makerspace-satsningen tar KTH ett tydligt steg mot en utbildning där studenterna inte bara lär sig teorin, utan också formar den till verklighet.