Makermiljöer – ett pedagogiskt verktyg i utbildning

– För högskoleingenjörerna är intentionen att studenterna ska vara anställningsbara och direkt verksamma i arbetslivet. Ur det perspektivet är det självklart med experimentella miljöer, där man verkligen fått omsätta teoretiska kunskaper och handgripligen fått prova det som industrin förväntar sig att man ska kunna.

När det gäller masterutbildningarna behöver man, i den mån utbildningen tillåter det, få prova på saker, det är utomordentligt viktigt. Den tvärvetenskapliga effekten som uppstår kan även ge färdigheter som hjälper till i forskningen.

Vad tycker du om att man samordnar makermiljöerna?

– Det är utmärkt om det sker med en central hubb som pekar rätt mot specialiserade, distribuerade makerspaces, integrerade i utbildning och forskning. Jag tror att vi får en kostnadseffektiv lösning som även har akademisk excellens.

Om vi enbart haft ett centralt makerspace tror jag det varit svårt att få den att gripa in i alla områden som KTH utbildar i. Spaces fanns här tidigare. Att det nu blir synliggjort och får hjälp med finansieringen är otroligt uppskattat.

– Egentligen är det här inte min hemmiljö längre, men jag sticker hit och hänger ändå. Det som har varit otroligt givande för oss är den nära kontakten med doktoranderna. Här finns mycket sportteknik och det är inte det vi pluggar, men här kan de olika världarna mötas. Doktoranderna kan komma med en idé om något de vill mäta på kroppen. Då kan vi komma med den andra biten – hur man gör.

Vad har Spaces betytt för dig?

– Jag hade nog varit mindre engagerad i studierna annars. Man går en massa kurser på ett år. Sedan har man en projektkurs och det är då man kan se vad man lärt sig under året som man faktiskt kan göra en grej av. Det arbetsgivare frågar efter är egna projekt. Det är ett yrke som kräver att man håller sig uppdaterad hela tiden, vilket kräver ett genuint intresse. Projekt är ett väldigt viktigt kvitto på den drivkraften.

– Det har varit väldigt bra för oss studenter att det är integrerat i utbildningen. Det är en plats att vara på om man vill göra egna projekt, med tillgång till alla maskiner när man vill. Forskarna har varit imponerande tillmötesgående, man kan prata med någon med 30 års erfarenhet sitter i samma kök. Det är ett enormt givande och tagande från båda håll och vi har fått massor av kunskap och möjligheter av att bara sitta och äta lunch där. Vi hade inte gjort vårt nuvarande projekt om det inte varit för det.

Vad har Spaces gett dig?

– Vad har det inte gett oss? Allt jag fått ut av KTH kan på något sätt spåras till makerspace. Från en kurs som tog mig till makerspace eller makerspace som tog mig till ett intresseområde eller en möjlighet. Jag har gått från att inte ha varit intresserad av programmering eller elektronik när jag började till att i slutet av första året ha byggt en prototyp. Och jag kan utan minsta tvekan säga att båda sommarjobben jag fått under utbildningen är en direkt konsekvens av det jag gjort i makerspace.