KTH Central Makerspace – Implementation

Mappade principer 

Projektet mappas till nedan ramverksprinciper:

P5. Öppna experimentella miljöer

P2. Förmåga att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling

P3. Aktivt studentcentrerat lärande

P6. Livfullt campus

P7. Ett användarorienterat verksamhetsstöd  

Definitioner av principerna 

Kontakt 

Richard Lee Davis universitetslektor, bitr

rldavis@kth.se , 087907240

Profil

Projektnummer 

Detta KTH-gemensamma projekt genomförs inom programmet Framtidens utbildning (projektnr. 2525-KTH). 

Projektkontext

KTH:s befintliga makermiljöer är värdefulla men fragmenterade. KTH har många fysiska, digitala och blandade/hybrida experimentmiljöer; allt från små utrymmen dedikerade till forskning, via mer traditionella labbmiljöer, till stora kreativa experimentella nav. Många stöder dock främst utbildning inom specifika kurser eller program. Var och en verkar till stor del inom sin egen skola eller institution. 

Det engagerande arbete som sker i dessa utrymmen visas sällan upp, och åtkomstbarriärerna kan vara höga, särskilt för aktiviteter utanför kursplanerna. Studenter och lärare kämpar ofta med att veta vilka faciliteter som finns och hur man får tillgång till dem. 

KTH saknar en tydligt identifierbar central makermiljö för att skapa en sammanhängande, synlig närvaro för KTH:s skapandekultur över hela universitetet och i externa samarbeten. En sådan central makermiljö kan fungera som ett synligt och välkomnande community-nav. 

Varje skolas makermiljö utvecklar sin egen profil anpassad till skolans forskningsområden och utbildning. En central makermiljö skulle därför kunna fokusera på tvärvetenskapligt och transdisciplinärt skapande. Dessutom kan den centrala makermiljön hjälpa till att introducera nya användare till de metoder och metoder som finns. Ett potentiellt område är ett levande laboratorium för hållbarhet, där hållbarhet och inkludering integreras från dag ett snarare än anpassas i efterhand. En central makermiljö skulle också kunna underlätta samarbete och delning av resurser och best practices inom nätverket. 

En sådan central miljö har möjlighet att ge stöd till de specialiserade makermiljöerna på skolorna. Exempel på sådant stöd kan vara lärarutbildningar och workshoppar, gemensam kommunikation till studenter eller ett gemensamt bokningssystem. En inventering av skolornas önskemål och behov av stöd bör göras och en största gemensamma nämnare identifieras (görs i projekt 2608-KTH *). 

^* Detta projekt kan betraktas som en fortsättning på Strategisk inriktning för experimentella miljöer (maker-miljöer) på KTH (2408-KTH)  och är som sådan starkt sammankopplat med projektet KTH Makerspace Network – etablering och samverkan (2608-KTH) .

Syfte/Effekt (outcome)

Projektets syfte är att skapa en central makermiljö på KTH:s bibliotek (KTHB) för att bidra till att:

• öka synligheten för, och stödet till, de specialiserade makermiljöerna som är anpassade till skolornas forsknings- och utbildningsområden; 
• tillhandahålla den gemensamma infrastruktur som behövs för att stödja tillgången till högkvalitativt, projektbaserat lärande på KTH.  

Effektmålen är: 

• Ökad synlighet, vilket visar upp de specialiserade makermiljöerna och deras arbete 
• Lättare att känna till och lokalisera KTH:s makermiljöer för användare (studenter, lärare, forskare etc.) 
• Minskad redundans (minskad börda) för specialiserade makermiljöer att implementera delade/ämnesoberoende maker-aktiviteter 
• Minskad redundans (minskad börda) för specialiserade makermiljöer att implementera grundläggande stödtjänster (exakt vilka dessa är kommer att definieras via en inventering som görs i projekt 2608-KTH ). 

Projektresultat (output)

Projektet ska leverera följande konkreta resultat:  

• Strategiskt koncept för vad och hur den centrala makermiljön ska se ut (konceptet med fem pelare) 
• En fysiskt implementerad central makermiljö: lokal, utrustning och digital infrastruktur, nyckelpersonal etc.  
• Central makermiljö-funktion: 
  • för det första med fokus på delat/generellt (ämnesoberoende) skapande, såsom ett levande labb för hållbarhet. Modeller/rutiner som utvecklats för den centrala makermiljön kommer att delas fritt som bas för anpassning av alla specialiserade makermiljöer. 
  • för det andra, eftersom utrustningen inte kräver högsta möjliga säkerhetsutbildning, kan den centrala makermiljön fungera som en grundläggande träningslokal (låg tröskel för att komma in) för användare. 
  • För det tredje är den centrala makermiljön en resurs för lärarutbildning, som integrerar maker-element i deras kurser.
• Onboarding-paket för användare (introduktion och utbildning för alla typer av användare; studenter, lärare, forskare etc.) 
• Lärarutbildningspaket och pedagogiskt stöd för att inkludera praktiskt projektbaserat arbete som fullt ut utnyttjar makermiljöerna i befintliga kurser. 
• Formaliserade partnerskap med KTH Innovation, industri, kommuner och kulturorganisationer.

Tidplan

Startdatum: 2026-01-01
Slutdatum: 2027-01-01

Projektdokumentation

Du som har KTH-ID kan läsa den senaste projektdokumentationen, som ligger i OneDrive, i inloggat läge.

• Poster (engelska): Poster_FrU26vt_2525-KTH_CentralMakermiljö_260519.pdf

• Projektdirektiv (huvudsakligen engelska): Projektdirektiv_FrU25_2525-KTH_Central-makermiljo.pdf