Richard Lee Davis, föreståndare för det centrala makerspacet på KTH-biblioteket, som ska fungera som en inkörsport till KTH:s makermiljöer. Foto: Sabina Fabrizi
Publicerad 2025-12-02
KTH ska inrätta specialiserade makermiljöer, experimentella verkstäder, på varje skola och samordna dem genom ett centralt makerspace på KTH-biblioteket. Allt ska vara klart till bibliotekets återinvigning 2027.
Joakim Lilliesköld, biträdande programansvarig för Framtidens utbildning. Foto: Sabina Fabrizi
– Många studenter känner inte till dessa miljöer än. Nu satsar vi på en central hubb som är öppen för alla studenter, som en första inkörsport, säger Joakim Lilliesköld, biträdande programansvarig för KTH:s förändringsprogram Framtidens utbildning.
En sorts verkstäder
Flera tekniska universitet har makermiljöer där studenter och anställda kan arbeta praktiskt med studentprojekt och egna idéer. Dessa miljöer är verkstäder med datorer och maskiner för att utveckla nya innovationer.
KTH har i dag flera makermiljöer, men dessa är inte samordnade och kännedomen bland personal, studenter och framförallt personer utanför KTH, såsom potentiella studenter, är låg. För att förbättra detta ska makermiljöerna finansieras med två miljoner kronor per år under 2025 och 2026, med hjälp av donationer, medel från Grundutbildningsanslaget (GRU) samt återinvesteringar från studieavgifter.
Integreras i utbildningen
Fem specialiserade makermiljöer ska inrättas på skolorna, med personal, bokningssystem och ökad synlighet på webben. De ska integreras i utbildningsprogrammen och användas aktivt i kurser och projekt. En projektledare har utsetts för varje makermiljö. Samtliga fem makermiljöer ska vara öppna för alla på KTH.
– Vi satsar för att varje skola ska utveckla sina miljöer så att de kompletterar varandra och gynnar hela KTH. Målet är att ge studenterna möjlighet att gå från teori till praktik – att inte bara designa lösningar utan även bygga och förstå hela systemet. I ett snabbt föränderligt, AI-drivet landskap blir förmågan att träna sina ingenjörsfärdigheter genom att skapa och bygga verkliga saker viktigare än någonsin., säger Joakim Lilliesköld.
En ingång till övriga makermiljöer
Richard Lee Davis, är utsedd till föreståndare för det centrala makerspacet på KTH-biblioteket, som ska vara en ingång till KTH:s övriga miljöer, var och en specialiserad på sitt område.
– Jag kommer att bygga upp detta utrymme från grunden och arbeta nära projektledarna på skolorna för att skapa ett hälsosamt ekosystem. Jag tror det kan fungera som ett riktigt bra fönster för det intressanta arbete som görs av studenter och anställda, säger han.
Fortsatt forskning
Richard Lee Davis, som kommer från Stanford där han doktorerade i datateknik och lärande i makermiljöer, ska också forska vidare om dessa ämnen på KTH.
– En del av mitt jobb är att undersöka hur man utformar lärandemiljöer som denna. Jag vill träffa andra forskare vid KTH som är intresserade av denna typ av forskning, att skapa pedagogisk excellens. Jag tror att vi har en möjlighet att göra något här som är väldigt sällsynt, säger han.
Vid KTH Flemingsberg finns sedan 2019 en makermiljö, i dag kallad Spaces. Initiativet har hittills drivits och bekostats av institutionen Medicinsk teknik och hälsosystem. Vad har då makermiljön betytt för undervisning och studenter?
Anders Cajander, föreståndare för Spaces
– För högskoleingenjörerna är intentionen att studenterna ska vara anställningsbara och direkt verksamma i arbetslivet. Ur det perspektivet är det självklart med experimentella miljöer, där man verkligen fått omsätta teoretiska kunskaper och handgripligen fått prova det som industrin förväntar sig att man ska kunna.
När det gäller masterutbildningarna behöver man, i den mån utbildningen tillåter det, få prova på saker, det är utomordentligt viktigt. Den tvärvetenskapliga effekten som uppstår kan även ge färdigheter som hjälper till i forskningen.
Vad tycker du om att man samordnar makermiljöerna?
– Det är utmärkt om det sker med en central hubb som pekar rätt mot specialiserade, distribuerade makerspaces, integrerade i utbildning och forskning. Jag tror att vi får en kostnadseffektiv lösning som även har akademisk excellens.
Om vi enbart haft ett centralt makerspace tror jag det varit svårt att få den att gripa in i alla områden som KTH utbildar i. Spaces fanns här tidigare. Att det nu blir synliggjort och får hjälp med finansieringen är otroligt uppskattat.
Max Gulda, masterstudent
– Egentligen är det här inte min hemmiljö längre, men jag sticker hit och hänger ändå. Det som har varit otroligt givande för oss är den nära kontakten med doktoranderna. Här finns mycket sportteknik och det är inte det vi pluggar, men här kan de olika världarna mötas. Doktoranderna kan komma med en idé om något de vill mäta på kroppen. Då kan vi komma med den andra biten – hur man gör.
Vad har Spaces betytt för dig?
– Jag hade nog varit mindre engagerad i studierna annars. Man går en massa kurser på ett år. Sedan har man en projektkurs och det är då man kan se vad man lärt sig under året som man faktiskt kan göra en grej av. Det arbetsgivare frågar efter är egna projekt. Det är ett yrke som kräver att man håller sig uppdaterad hela tiden, vilket kräver ett genuint intresse. Projekt är ett väldigt viktigt kvitto på den drivkraften.
Jesper Sjöberg, masterstudent
– Det har varit väldigt bra för oss studenter att det är integrerat i utbildningen. Det är en plats att vara på om man vill göra egna projekt, med tillgång till alla maskiner när man vill. Forskarna har varit imponerande tillmötesgående, man kan prata med någon med 30 års erfarenhet sitter i samma kök. Det är ett enormt givande och tagande från båda håll och vi har fått massor av kunskap och möjligheter av att bara sitta och äta lunch där. Vi hade inte gjort vårt nuvarande projekt om det inte varit för det.
Vad har Spaces gett dig?
– Vad har det inte gett oss? Allt jag fått ut av KTH kan på något sätt spåras till makerspace. Från en kurs som tog mig till makerspace eller makerspace som tog mig till ett intresseområde eller en möjlighet. Jag har gått från att inte ha varit intresserad av programmering eller elektronik när jag började till att i slutet av första året ha byggt en prototyp. Och jag kan utan minsta tvekan säga att båda sommarjobben jag fått under utbildningen är en direkt konsekvens av det jag gjort i makerspace.
