Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Projekt Utbildningsplanering i Ladok (UPL-projektet)

KTH:s nuvarande systemstöd för kurs- och programplanering, Kopps, ska ersättas med ny funktionalitet för utbildningsplanering i Ladok. Projektet beräknas vara klart 1 juni 2025 och Ladok kommer att användas för utbildningsplanering första gången vid antagningsomgången HT26. Här kan du läsa om projektet och följa tidplanen.

Funktionaliteten för utbildningsplanering i Ladok kommer att ersätta Kopps, som har använts som KTH:s systemstöd för kurs- och programplanering sedan 2005. Projektet kartlägger också processer för utbildningsplanering som idag sker utanför systemstöd, till exempel fastställande av utbildningsplaner, för att se om de processerna i framtiden kan använda Ladok som systemstöd.

Projektet startade 3 november 2022 och planeras vara klart 1 juni 2025. Längre ner på sidan hittar du vad som är aktuellt i projektet.

Förändrat införandedatum

Styrgruppen för projektet beslöt 6 september 2023 att skjuta upp det planerade införandedatumet för att gå över till utbildningsplanering i Ladok ett år, från 31 maj 2024 till 1 juni 2025. Det beror främst på att det inte finns tillräcklig bra funktionalitet för programhantering i Ladok och där Ladokkonsortiet nu har initierat ett projekt för att förbättra den funktionaliteten. Det betyder att KTH kommer att använda Kopps ytterligare ett år för utbildningsplanering.

Projektmål

  • Funktionalitet för utbildningsplanering i Ladok är införd inom KTH.
  • KTH:s processer inom utbildningsplanering digitaliseras med hjälp av Ladoks processtöd. Detta sker i samarbete med representanter för KTH:s skolor och andra delar av VS.
  • Systemstöd för kompletterande funktionalitet som inte stöds av Ladok är utvecklad och implementerad på KTH.
  • Teknisk lösning för lokal lagring av data som ej migreras till Ladok samt distribuering av utbildningsinformation till webbplats är utvecklad och implementerad på KTH.
  • Säkerställa att Ladokkonsortiet molnlösning för mellanlagring av utbildningsinformation täcker KTH:s behov av åtkomst till information för vidare distribuering till webbplats och integrationer.
  • En avvecklingsplan för Kurs- och programplaneringssystemet, Kopps, är framtagen och beslutad.
  • Införandet genomfört (förankring, kommunikation, användarutbildning, manualer, behörighetstilldelning och överlämning till förvaltning) och användarna är väl förtrogna med funktionaliteten för utbildningsplanering i Ladok.

Projektets mål har också brutits ned i en WBS (Work Breakdown Structure) med olika arbetspaket som tydligare visar projektets delar. En nätplan har kopplat till WBS har också upprättats där man kan se kopplingar mellan de olika arbetspaketen och hur tidplanen ser ut. Alla arbetspaket har en ägare som ansvarar för att tidplanen hålls.

Tidplan

  1. Förstudien startades under augusti 2022 som utmynnade i ett projektdirektiv. Styrgruppen för IT-delportfölj utbildning godkände projektdirektivet 2 november 2022.
  2. Projektet övergick i en planeringsfas som resulterade i att en projektplan blev godkänd av UPL-projektets styrgrupp 8 februari 2023. En ny projektplan beslutades av styrgruppen 10 januari 2024 eftersom förändringar har skett i projektet med alnedningen av det nya införandedatumet. Här ser du hela projektplanen: Projektplan, UPL-projektet (pdf 737 kB)
  3. Genomförandet av projektet förväntas pågå mellan 9 februari 2023 till 31 maj 2025 då projektet planeras att övergå i förvaltning.
  4. Under avslutet av projektet dras lärdomar av projektet till kommande projekt, resultatet ska spridas till intressenter, en slutrapport ska skrivas och man gör en översyn av projektkostnaderna. Avslutet väntas bli klart 1 oktober 2025.

Aktuellt i projektet

Här listas de arbetspaket som pågår och en sammanfattning av resultaten från de arbetspaket som avslutats. Sidan uppdateras ungefär en gång i månaden med aktuella händelser.

Pågående arbete

Förändrade processer - Patrik Gärdenäs

Ambitionen är att ensa processerna på KTH och ha ett gemensamt processtöd vid inrättande och revidering av kurs- och utbildningsplan samt att Ladok ska bli ett digitalt processtöd för dessa processer. Vi börjar med kursplanerna under våren 2024 och fortsätter med utbildnings- och läsårsplaner under hösten. I detta arbete så har vi olika referensgrupper med handläggare och lärare, som är involverad vid t.ex. inrättandet/revidering av kurs.

Kurs- och programkatalogen anpassad efter dokumenterade krav - Joel Månsson

Sökbarheten och designen ska förbättras av kurs- och programkatalogen. Studenter har bjudits in till en workshop för att ge feedback åt förslag som tagits fram och användartester med studenter ska genomföras under våren 2024.

Utredning och beslut om migrering och lagring av utbildningsinformation – Jessica Klarström

Det ska utredas och beslutas vilken data som nu ligger i Kopps som ska migreras till Ladok och vilken data som ska migreras till annan lagringsyta.

Mellanlager - Stefan Sundström

Applikationer och användare som hittills hämtat information från Kopps API ska fortsättningsvis göra det från Ladok. Eftersom man inte kan hämta information direkt från Ladoks API så bygger Ladokkonsortiet ett s.k. mellanlager där man kommer att hämta informationen. Mellanlagret ska levereras under kvartal 2 2024 och därefter börjar KTH att testa sina interna applikationer på mellanlagret.

Utreda om KTH ska använda Convertus som systemstöd vid översättning - Patrik Gärdenäs

Portföljkontoret vid utbildningsportföljen-IT hjälper oss med att utvärdera användningen, effektiviteten, och användarnöjdheten med Convertus samt utforska och jämföra med alternativa översättningsverktyg för att ge en rekommendation om dess fortsatta användning eller ersättning.

Avslutat arbete

Processkartläggning – Karin Hellmalm

Fem större workshops hölls under Vt-23 med deltagare från skolorna och VS för att kartlägga de olika processerna gällande kurs- och utbildningsprogram ifrån idé om t.ex ny kurs att göra kursen öppen för ansökan.

De områden som täcktes var Programkurs, Fristående kurs, Kurs på forskarutbildningsnivå, läsårsplan och utbildningsplan. Två mindre workshops hölls också om Uppdragskurser och Antagningsomgångar.

Detta resulterade i nya och reviderade processmodeller som nu ska ligga till grund för arbetet inom arbetspaket 1.2 KTH-gemensamma Processer.

Nulägesanalys av befintlig funktionalitet – Nina von Zeipel

I detta arbetspaket har man analyserat de fält som finns i Kopps och Ladok gällande utbildningsplanering och hur de ska hanteras vid övergången till Ladok. Det har resulterat i en 40-sidig rapport där man nu för över resultaten till olika arbetspaket för vidare hantering.

Dokumenterade behov av förändring (Kurs- och programkatalogen) - Anna Classon

Målet med detta arbetspaket har varit att se hur KTHs studenter väljer sina kurser, hur de upplever denna process och hur kurs- och programkatalogen stödjer detta.

Nedan är en kort sammanfattning av resultaten:

”Det har visat sig att studenter har väldigt svårt att hitta fram till utbildningsplanen. De hittar inte utbildningsplanen via KTHs hemsida, men har även svårt att söka fram den med hjälp av Google. De hittar inte rätt utbildningsplan då de dels inte söker med samma terminologi som finns i kurs- och programkatalogen, och dels har svårt att hitta planen för rätt årskull bland alla sökträffar. Vissa lyckas inte urskilja vilken årskull de går in på, vilket gör att de riskerar att läsa på om fel kurser.

Studenterna har även svårt att kunna göra ett välgrundat kursval. Flera studenter upplever informationen i utbildningsplanen som bristfällig. Vissa studenter saknar bland annat information om antal högskolepoäng för valfria kurser. Studenterna uppger att de får information om val av kurser inom programmet från flera håll: i utbildningsplanen, muntligt, mejlledes eller i broschyrer. Information från flera källor och på flera platser gör det svårt att veta vilken information som är korrekt.

Studenterna utgår i första hand från kursnamnen i kurslistan vid val av valfria kurser alternativt frågar andra studenter om tips på kurer. För att veta om de vill läsa kurserna läser de information på inför kursval, men upplever inte att den räcker för att skapa en bra bild av kursen. Bättre information om hur kursen relaterar till andra kurser och hur bra den är innehållsmässigt får de genom att prata med andra studenter.

Doktorander har det extra svårt med sina kursval eftersom de inte får information om när kurser går att söka, har svårt att hitta till informationen om sina kurser på hemsidan och inte får tillräcklig information om vilka kurser som rekommenderas eller när kurser rekommenderas att gå. Doktoranderna har svårt att anmäla sig till kurser. För att anmäla sig behöver de mejla kursansvarig och hoppas på att få plats på kursen.”