A Needs-Based Approach towards Fostering Long-term Engagement with Energy Feedback among Local Residents

Tid: Ti 2019-09-17 kl 14.00

Plats: Q24, Malvinas väg 6B, Stockholm (English)

Ämnesområde: Industriell ekologi

Licentiand: Aram Mäkivierikko , Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, UrbanT

Granskare: Associate Professor Cristian M Bogdan, Numerisk analys och datalogi, NADA, Medieteknik och interaktionsdesign, MID

Huvudhandledare: Associate Professor Fredrik Gröndahl, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; PhD Olga Kordas, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; PhD Hossein Shahrokni, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; PhD Paula M. Bögel, Resurser, energi och infrastruktur

Abstract

För att nå de nuvarande klimatmålen måste energiförbrukningen minska i alla sektorer, även för hushåll som står för 20% av de europeiska utsläppen. Det är dock svårt att öka medborgarnas engagemang kring förbrukningen av hushållsel då el är en "osynlig" energiform, de monetära incitamenten ofta är ofta för små och miljöincitament inte är särskilt effektiva. Baserat på idén att en engagemangsmekanism bör baseras på användarbehov samt ny forskning som visat att socialt inflytande kan vara ett effektivt sätt att påverka konsumtionsbeteendet, undersöker denna avhandling potentialen i ett grannskapsbaserat digitalt lokalt socialt nätverk som tillhandahåller feedback på hushållens elförbrukning som en engagemangslösning. Genom att hjälpa grannar att lära känna varandra bättre kan ett sådant nätverk uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att tillhöra en grupp, samtidigt som det sociala inflytandet mellan grannar kan utnyttjas för att öka effektiviteten hos den tillhandahållna energiåterkopplingen.

Denna avhandling hade tre mål: 1) Identifiera behov hos boende som kan tillgodoses av ett lokalt socialt nätverk samt undersöka huruvida ett sådant nätverk skulle kunna tillhandahålla en bra kontext för energiåterkoppling, 2) identifiera och utvärdera en uppsättning designprinciper för energiåterkoppling, och använda principerna för att föreslå en prototypdesign för energiåterkoppling lämplig för användning i ett lokalt socialt nätverk och 3) utforma och genomföraen baseline-studie för att mäta förändringar i aspekter av social och miljömässig hållbarhet i ett grannskap skulle kunna främjas av införandet av ett lokalt socialt nätverk, exempelvis social sammanhållning, tillit, säkerhet samt energiattityder och beteende.

För att uppnå dessa mål användes Research Through Design-metodiken, vilket i sin tur resulterade i en s.k. “mixed methods”-forskningsmetodik där både kvantitativa (hushållsundersökning) och kvalitativa (fokusgruppintervjuer, workshop) metoder användes. Forskningen genomfördes i två distrikt med miljöprofil i Stockholm: Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.

Beträffande det första målet indikerade hushållsundersökningen ett behov av ett ökat samspel mellan grannarna i Norra Djurgårdsstaden. Fokusgruppdiskussionerna avslöjade lokala kommunikationsbehov som ett lokalt socialt nätverk skulle kunna möta. Möjligheten att använda socialt viiinflytande mellan grannar för att öka intentionen att spara energi visade sig dock vara ganska liten, möjligen på grund av den nuvarande låga nivån av sammanhållning mellan grannarna. Beträffande det andra målet identifierades en uppsättning designprinciper med hjälp av en litteraturstudie. Dessa användes för att skapa en designprototyp på energiåterkoppling som presenterades till potentiella slutanvändare under en workshop. Prototypen förbättrades sedan med hjälp av de förslag som gavs i workshopen. Workshopen gav också stöd åt många av designprinciperna som indirekt nämndes under diskussionerna. Designprincipen för rättvis återkoppling undersöktes ytterligare vilket ledde till ett förslag om att använda typisk hushållskonsumtion som en del av en rättvis jämförelseindikator och vid fastställning av energisparmål.

Beträffande det tredje målet föreslogs en utvärderingsmetod baserat på en baseline-studie och uppföljande studier. Hushållsundersökningen fungerade som en utgångspunkt för mätning av sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter i ett grannskap. Ytterligare forskning föreslogs för att visa på effektiviteten hos ett lokalt socialt nätverk som en engagemangsmekanism för energiåterkoppling.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254920

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-09-03