Making Equity in Public Transport Count

Tid: Må 2020-01-27 kl 13.00

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26, Stockholm (English)

Ämnesområde: Transportsystem Transportvetenskap

Respondent: Isak Rubensson , Systemanalys och ekonomi, Trafikförvaltningen, Region Stockholm

Opponent: Professor Karst Geurs, University of Twente, NL

Handledare: Docent Yusak Susilo, Centrum för trafikforskning, CTR; Oded Cats, Centrum för trafikforskning, CTR, Centrum för transportstudier, CTS, Transportplanering

Abstract

Världen över ökar intresset för jämlikhet och rättvis fördelning, inte minst inom forskning och politisk debatt kring kollektivtrafik. Många aktörer argumenterar utifrån hur rättvisa åtgärdsförslag uppfattas vara, och för behovet av rimliga fördelningseffekter av beslut och förslag inom kollektivtrafiken. Ett viktigt skäl till detta är att kollektivtrafik innehåller stora delar offentlig finansiering samt att beslut kring kollektivtrafik tas på en politiska och offentlig arena. Principiellt är det även högst försvarbart att väl planerade och förberedda åtgärdsförslag bör ha dokumenterade undersökningar av alla viktiga förväntade effekter, inklusive fördelningsmässiga sådana. Slutligen, för den grupp som är begränsade till att endast använda kollektivtrafik (de utan körkort, de som inte har råd med annat färdmedel, de som är för unga eller de som av något annat skäl inte har alternativ) är de fördelningsmässiga effekterna av extra vikt att bevaka.Den här avhandlingen studerar åtta centrala kunskapsluckor i den vetenskapliga litteraturen. Dessa luckor är: (a) hur kollektivtrafiksubventioner fördelar sig på enskild resor snarare än för hela kollektivtrafiksystem; (b) hur fördelningseffekterna ser ut som följd av hur olika taxe-strukturer samspelar med resandemönster och res-specifika subventionsnivåer; (c) hur horisontell och vertikal jämlikhet påverkas av varierande grad av avståndsberoende taxor i städer av europeiskt snitt; (d) hur fördelningseffekterna beror avsamverkan mellan resmönster, markanvändningoch taxesystem; (e) hur kollektivtrafiktillgänglighetens horisontella och vertikala jämlikhet ser ut; (f) hur man kan göra fördelningseffekter av kollektivtrafiktillgänglighet praktiskt användbara i planering och målarbete; (g) hur man bör förstå trängsel som kvalitetsattribut i kollektivtrafiken och när den är av extra vikt; och (h) hur attityder till kollektivtrafikens-och dess attributs kvalitet och viktighet skiljer sig mellan olika socio-ekonomiska grupper.De fyra artiklarna i den här doktorsavhandlingen beskriver, täckandes de åtta kunskapsluckorna ovan, en pallet av metoder och angreppssätt för att bedöma fördelningsmässiga effekter av åtgärder och beslut tagna av kollektivtrafikmyndigheter. Artikel I föreslår en metod för att beräkna kollektivtrafiksubventioner per resa (start till slutpunkt)för kollektivtrafikresor. Metoden är applicerad på Stockholms kollektivtrafikresande. Resultaten visar att de existerande subventionsnivåerna är svagt regressiva (gynnar höginkomsttagare). En förändring till avståndsberoende taxor skulle öka regressiviteten hos subventionerna. Riktade låga priser för studenter, barn och äldre ökarsubventionernas progressivitet. Den framtagna metodiken ger handläggare tillgång till ett verktyg som kan utvärdera fördelningsmässiga subventionseffekter av både taxeändringar och trafikeringsändringar.Artikel II studerar fördelningseffekter av taxor med olika grad av avståndsberoende i Stockholms kollektivtrafik. Artikeln föreslår en metod för att beskriva, på ett generaliserbart sätt, relationen mellan markanvändning, resandemönster och taxesystem. Resultaten visar att vertikal jämlikhet beror på hur olika inkomstgruppers reslängder fördelar sig och var i regionen dessa inkomstgrupper är bosatta. I motsats till tidigare studier, som ofta utförts i nordamerikanska städer, visar våra resultat att ”platta” priser/enhetstaxa är bättre för låginkomsttagare än taxor satta efter reslängd eller zontaxor. Artikel III föreslår ett ramverk för att bedöma jämlikhet och fördelningseffekter av kollektivtrafiktillgänglighet. För att få en referens som är praktiskt försvarbar kontrollerar vi för hur centralt och tätt resenärer bor och utvärderar därefter hur deras tillgänglighet fördelar sig jämfört med andra som lever lika tätt eller centralt. Ramverket prövas i artikeln på försöket medskip-stoptrafikeringpå pendeltågen i Stockholm som pågick under 2018. Resultaten visar att med det föreslagna ramverket så är den nuvarande fördelningen av kollektivtrafiktillgänglighet sådan att den gynnar låginkomsttagare och att skip-stop på pendeltågen ökade den vertikala jämlikheten genom att förbättra tillgängligheten för resenärer, med generellt lägre inkomster, nära linjers ändstationer som fick snabbare resor. Den horisontella jämlikheten minskade dock då grupper boende längre in på linjerna vid stationer som fick färre avgångar förlorade tillgänglighet.iiiArtikel IV använder sigav Ordered Logit regressionsmodeller på den rullande kvalitetsundersökningen som SL/Trafikförvaltningen genomför sedan 20 år. Artikeln studerar hur nöjdheten med enskilda kvalitetsattribut påverkar nöjdheten överlag med kollektivtrafikresan. Nivån av påverkan tolkar vi som graden av vikt som resenärerna tillmäter kvalitetsattributet. Vidare studerar vi hur faktisk leverans av kvalitetsattributen påverkar resenärernas nöjdhet för attributen trängsel och tidhållning. Resultaten visar att resenärer generelltär missnöjda med trängselsituationen men att det inte tillmäter trängsel så stor vikt utom i de mest extrema trängselsituationerna. Vi finner även att nöjdhet med attributen trängsel och tidhållning tycks samvariera med faktisk leverans av dessa kvaliteter. Kvinnor tillmäter trängsel högre vikt än män och är mindre nöjda med trängselsituationen än vad män är. Unga är mindre nöjda med, men lägger lägre vikt vid att personalen är trevlig och service inriktad än vad äldre resenärer är och gör.De här fyra artiklarna kan hjälpa kollektivtrafikmyndigheter att ta fram kvantifierad och praktiskt användbar kunskap om fördelningseffekter av föreslagna åtgärder och därmed förbättra kvaliteten på underlag och beslut.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264979

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-12-11