Vad skyddet innebär

Skydd i form av ansvarsfrihet

Skyddet innebär att en rapporterande person, under förutsättning att kriterierna som finns i 4 kap. visselblåsarlagen är uppfyllda (se sidan: Förutsättningar för att omfattas av visselblåsarlagen ), inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt om personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av just den skyddade informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet. Ansvarsfriheten gäller dock inte uppsåtliga åsidosättanden av så kallad kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Ansvarsfriheten gäller inte heller åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar.

Observera att ansvarsfriheten inte medför någon rätt att lämna ut handlingar.

Skyddet innebär också att en rapporterande person, under förutsättning att kriterierna som finns i 4 kap. visselblåsarlagen är uppfyllda (se sidan: Förutsättningar för att omfattas av visselblåsarlagen ), inte heller får göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller inhämtande av information om personen vid inhämtandet hade skälig anledning att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja ett missförhållande. Ansvarsfriheten gäller dock inte om den rapporterande personen genom inhämtandet gör sig skyldig till brott.

Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

Lärosätet får enligt 3 kap. 1 § visselblåsarlagen inte

• hindra eller försöka hindra rapportering, eller
• på grund av rapportering vidta repressalier mot
  • en rapporterande person,
  • någon hos verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom en förtroendevald eller ett skyddsombud,
  • någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen, såsom en anhörig eller kollega, eller
  • en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.

Lärosätet får inte heller, enligt 3 kap. 2 § samma lag, vidta repressalier på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd i fråga om rapportering. Lärosätet får inte heller hindra eller försöka hindra sådant samråd.

Den som genom rapporteringen eller inhämtandet av information gör sig skyldig till brott har dock inte skydd mot repressalier.

Med repressalie menas såväl aktiva åtgärder som underlåtenheter som vidtas på grund av att en person har rapporterat och som på något sätt ger upphov till eller kan ge upphov till skada eller men. Begreppet repressalie ska således tolkas brett. 

Viktigt att tänka på är att lagen inte inskränker det befintliga skydd som finns i andra lagar, förordningar eller på annan grund. Som statligt anställd har man således alltid möjlighet att till exempel använda sig av de grundlagsskyddade rättigheterna att meddela och offentliggöra uppgifter i enlighet med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.