Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Personrörlighet ut från KTH

Få nya erfarenheter och knyt värdefulla kontakter genom att vistas i en extern organisation på deltid.

Rörlighet av personer från akademin stärker kunskapsutbyte och allianser mellan lärosäte och aktörer i samhället och ökar möjligheten till att hitta innovativa lösningar på nuvarande och framtida utmaningar. Det ger erfarenheter till KTH som bidrar till förnyad och relevant forskning och undervisning och ökar studenternas kontakt med arbetslivet.

Personrörlighet ut från KTH ska bidra till att:

  • Utveckla nya kontakter och relationer samt förstärk befintliga relationer.
  • Inspirera miljöer ovana vid extern samverkan.
  • Komplettera pågående satsningar.
  • Uppfylla utvecklingsplan för anställd och verksamhet (godkännande av chef krävs)

Att tänka på innan ett utbyte

  • Säkerställ att insatsen ligger i linje med strategiska prioriteringar hos ingående parter.
  • Förbered för vilka frågor och perspektiv som kan vara av värde att ta med sig tillbaka till utbildning och forskning och hur lärdomar ska spridas till kollegor.
  • Formulera vilket mervärde vistelsen ska bidra med för värdorganisationen.
  • Planera för hur akademikern ska få förutsättningar att bli aktiv medarbetare, arbetsplats, schema, möten, kontaktperson. Se till att det planeras aktiviteter för att sätta in akademikern i organisationens uppdrag och affär.
  • Planera för löpande avstämning och dialog med tid för reflektion över lärdomar.
  • I de fall värdorganisationen har adjungerade professorer, affilierad fakultet eller industridoktorander knutna till KTH– bör de informeras om utbytet.

Möt medarbetare som vistats i extern organisation

Personrörlighet ut från akademin - PAUS  - var en intern satsning på KTH med syfte att stimulera personrörlighet från akademi till externa organisationer. Projektet pågick mellan 2018 och 2021.

Porträttbild

Ingalill Söderberg, ABE – Nordea Regionkontor Norr

Var har du gjort ditt utbyte?

– Jag har arbetat tillsammans med Nordeas regionchef i norra Sverige med frågor om bankens kundrelationer och hur dessa förändras när bankens finansiella rådgivning flyttas från en relation med en mänsklig rådgivare till en robotrådgivare. Det innebär kontakter med rådgivare och kunder samt med bankens lokala ledning. Jag har mer specifikt arbetat med kvantitativ analys av bankens statistik avseende kundernas migration in i robotrådgivning samt utveckling av enkäter och intervjuguide för fördjupad analys av kundernas reaktioner på medieringen av rådgivningen.

Vilka områden eller frågor har du jobbat med?

– Utbytet har handlat om digitalisering av finansiella tjänster och olika intressenters (främst kunder och medarbetare) reaktioner på detta.

Profilbild

Yolanda Hedberg, CBH, docent

Var har du gjort ditt utbyte?
–På CAMM, Centrum för miljö och arbetsmedicin, Region Stockholm. Jag har deltagit i kliniskt utvecklingsarbete kring metallallergi på enheten för Arbets- och miljödermatologen.

Vilka områden eller frågor har du jobbat med?
–Utbytet har möjliggjort en utveckling av diagnosmetoder för hudallergi för ett antal ämnen. Jag har tidigare arbetat med hudallergifrågor, bland annat kromallergi från kromgarvat läder men detta projekt fokuserade på att undersöka ett flertal allergier, bland att metallallergier genom att studera tatueringsfärg.

Läs mer:

www.kth.se/aktuellt/nyheter/giftiga-amnen-i-tatueringsfarger-1.993083

Porträttbild

Magnus Burman SCI, Scania

Vilka områden eller frågor har du jobbat med?

– Hur kan man realisera lättare strukturer i Scanias produkter? Det har varit utgångspunkten för mitt utbyte på Scania. Minskad fordonsvikt innebär ett ökat transportarbete vilket är positivt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv men nya material innebär samtidigt utmaningar med bland annat en ny designmetodik, nya produktions- och monteringsmetoder.

Till vardags jobbar jag som forskare med kol- och glasfiberkompositer, sandwichmaterial och lättkonstruktioner på Farkost- och flygteknik. På Scania har jag jobbat med dels allmän kunskapsspridning kring ämnet kompositmaterial och hur dessa kan nyttjas för minskad vikt. Detta har jag gjort genom en öppen seminarieserie. Sedan har jag kunnat jobba mer konkret genom deltagande i ett par utvecklings- och demonstrationsprojekt. I dessa har även KTH-studenter varit involverade.

Att få jobba med att skapa en ökad förståelse och börja bygga en gemensam kunskapsbas kring lättviktsmaterial på ett företag som Scania har varit väldigt spännande och lärorikt.