Corporate strategizing
Building the group without busting the businesses
Tid: To 2020-11-05 kl 10.00
Ämnesområde: Industriell ekonomi och organisation
Respondent: Pontus Wadström , Management & Teknologi
Opponent: Professor Tobias Fredberg, Chalmers University of Technology
Handledare: Professor Matti A. Kaulio, Industriell ekonomi och organisation, Industriell ekonomi och organisation (Inst.); Docent Jannis Angelis, Industriell ekonomi och organisation (Inst.); Svante Schriber, Stockholm Business School, Stockholm University
Abstract
Sammanfattning
Syftet med den här avhandling är att bidra till strategilitteraturen genom att undersöka hur företag med flera olika typer av verksamheter arbetar praktiskt med strategi för att skapa en större enhetlighet inom organisationen för att utnyttja sin storlek och bredd utan att begränsa verksamheternas förmåga att anpassa sig till sina unika förhållanden. Forskningsfrågan som styrde arbetet lyder: hur balanseras enhetlighet mellan koncern- och affärsstrategi av det praktiska strategiarbetet i företag med många olika typer av affärsverksamheter?
Design. Min forskningsansats innefattar deltagande i arbetet och reflektion och teoretiserande i efterhand, och påminner i delar om aktionsforskning. Forskningen var fenomendriven; ett specifikt problem i det undersökta företaget var ledande snarare än ett på förhand identifierat gap i teorin. En fallstudiedesign användes för att dra nytta av den unika och omfattande data som möjliggjordes av min anställning i företaget. Data samlades in löpande under ett treårigt strategiinitiativ och innefattar strategier, mål, styrdokument, intervjudata, arbetsmaterial från strategiworkshops och -möten, kalendrar, mötesprotokoll och fältanteckningar. Data analyserades med kvalitativa tekniker.
Resultat. När koncern- och affärsstrategier balanserades möjliggjordes koncernsynergier genom att företaget utnyttjade sin bredd av verksamheter utan att begränsa de inbegripna affärsverksamheternas förmåga att anpassa sig till sin marknad. Denna balans behövdes hanteras löpande i strategiarbetet. Studien visade att detta kan låta sig göras inom tre områden: 1. involvering av fler deltagare i strategiarbetet skapade ett ägarskap av strategin och möjliggjorde lärande av företagsspecifik kunskap som i sin tur gav upphov till koncernsynergier; 2. att använda gemensamma strategimodeller i hela organisationen skapade ett gemensamt ’strategispråk’ genom modellernas definitioner av kritiska begrepp. Detta underlättade både jämförelser av olika affärers verksamheter, från ett koncernperspektiv, och lärande mellan de olika verksamheterna från ett affärsperspektiv. Horisontella och vertikala koncernsynergier blev positiva utfall av detta; och 3. att använda strateger för att leda och facilitera strategiprocessen och det praktiska strategiarbetet både på koncern- och affärsnivå möjliggjorde synergier genom att det skapade enhetliga sätt att arbeta med strategi.
Sammanfattningsvis, enhetlighet av koncernens och affärsverksamheternas strategiprocesser, metoder och modeller möjliggjorde vertikala och horisontella kostnads- och tillväxtföretagssynergier på koncernnivå utan att begränsa affärsverksamheternas frihet att anpassa sig påtagligt. Enhetlighet av strategiska val ex. mål, planer skapade förvisso förutsättningar för kostnadssynergier, men begränsade också affärernas beslutsfattande genom att affärsverksamheternas chefer och medarbetare inte tilläts äga sin ’strategiagenda’.
Slutsatser. Mina resultat bidrar till forskningen om koncernstrategi, strategiarbete och strategi som process och praktik (SaPP) genom att adressera en ’klassisk’ koncernstrategiutmaning – balansen mellan koncernen och affärsverksamheterna – med ett process- och praktik-perspektiv. Detta ökar vår förståelse för vart och ett av kunskapsområdena samt hur vi kan kombinera dessa två perspektiv och lära oss mer om strategi.
Konsekvenser för företag. Mina fynd förklarar hur företag med flera olika typer av verksamheter kan öka sannolikheten för att möjliggöra koncernsynergier utan att begränsa affärsverksamheternas förmåga att anpassa sig till sina marknader. Detta är en balans många stora organisationer kämpar med. Studien ger råd om hur involvering, användande av strategimodeller, och strategers ledning och facilitering av strategiprocesser och -arbete kan hjälpa organisationen att uppnå och upprätthålla denna balans.
Begränsningar och framtida forskning. Fallstudier är lämpliga för att utforska frågor på djupet och tillhandahålla "täta" beskrivningar. Min avhandling, som är empiriskt rik, begränsas av att den analyserar data från ett fallföretag. Framtida forskning uppmuntras därför att bekräfta, motsäga och förfina de presenterade resultaten.
Nyckelord. koncernstrategi, strategiarbete, synergi, anpassning, delaktighet, strategimodeller, strateger, fallstudie