Kopplingen till arbetslivet utmanar och berikar

Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?

– Jag gillar utmaningen att hitta nya perspektiv på min undervisning. Att byta ut målgruppen är ett sådant perspektivbyte. Det både är spännande och utmanande att skapa kurser för yrkesverksamma. Det är en grupp som kanske inte studerat på länge, vilket kan vara en av utmaningarna eftersom de därför kan ha andra förväntningar på undervisning och utbildning. Yrkesverksamma personer sitter också på en stor praktisk erfarenhet som kommer till användning i diskussionerna på kursen.

– De ställer lite andra frågor och kan också relatera både teori och praktik till reella situationer i arbetslivet. Eftersom deltagarna dessutom har olika erfarenheter blir diskussionerna extra roliga - och utmanande - för mig som lärare. Det här berikar också min ”vanliga” undervisning. Jag använder många exempel från mina vidareutbildningskurser för programstudenterna på KTH. De uppskattar alltid dessa kopplingar till yrkeslivet.

Varför har du initierat dessa kurser?

– Generellt är det viktigt att sprida kunskap från KTH ut i det omgivande samhället. En examen innebär ju inte att du slutar att lära dig saker, snarare tvärtom. De flesta av oss, och kanske yrkesverksamma ingenjörer i synnerhet, behöver få kompetensutveckling och vidareutbildning inom relevanta områden. När det gäller kommunikation i tal och skrift är de viktiga färdigheter för alla ingenjörer. Många har kanske inte fått utveckla den kunskapen under sina studier, eller kanske möter andra krav i arbetslivet än de som ställdes under utbildningen. Därför är det viktigt för oss att tillhandahålla kurser som också är relevanta för just ingenjörer.

Vilka är det som anmäler sig?

– Minst hälften av deltagarna på retorikkursen för digitala presentationer är studenter på KTH, vilket inte riktigt var tanken eftersom kurserna är skapade för yrkesverksamma ingenjörer. Från ”rätt målgrupp” har det varit allt ifrån tekniska säljare och chefer till personer som inte själva är ingenjörer men som arbetar med ingenjörer, t.ex. ekonomer eller personalvetare.

– Mer än hälften av deltagarna på vidareutbildningens retorikkurs är KTH-studenter. Vi misstänker emellertid att detta lett till att antalet sökande till vår ”vanliga” retorikkurs på KTH (7,5 hp, valbar för programstudenter på KTH) har sjunkit. Detta har vi försökt åtgärda genom att i kursplanen att kräva 180hp för att bli behörig till kursen.

– På skrivkursen för ingenjörer har vi nästan uteslutande KTH-studenter, vilket inte heller var meningen. Men många anmäler sig och dyker sen aldrig upp. Beroende på när under terminen som kurserna går kan det vara rätt många månader mellan ansökningsperioden och kursstarten.

Vilken är den största utmaningen i att sätta ihop och driva en vidareutbildningskurs?

– Dessa kräver lite andra förberedelser än vad du kanske är van vid. Deltagarna har t.ex. kanske aldrig sett en lärplattform som Canvas tidigare, vilket kräver mer information till deltagarna från din sida. Det kan också vara svårt i början att anpassa kursen efter målgruppen eftersom du inte vet i förväg vem som kommer att söka. Men det är också det som är roligt.

– Praktiska saker kräver också lite mer, eller annorlunda, planering. Antalet platser i kurserna måste t.ex. äskas i förväg. Tänk igenom hur många deltagare du vill ha eftersom det är svårt att få ta in fler om intresset blir stort. Det är också utmanande att få till ett schema som passar deltagarna. Man får testa sig fram. Se också till att kursadministrationen är med på vad det är för slags kurs, det kan underlätta för både dig och deltagarna.

Text: Anna Gullers

Linda's bästa kurstips

1. Börja litet och specifikt. Det behöver inte vara en stor 7,5-poängskurs. Fokusera på något som är relevant och kanske nytt och spännande för personer i yrkeslivet. Våra kurser är på 3 eller 1,5 hp, i olika studietakt.
2. Se till att kursen inte konkurrerar med ditt befintliga kursutbud i alltför stor utsträckning.
3. Tänk även på att yrkesverksamma ofta har heltidsarbeten som kan göra att din ”vanliga” föreläsningstid (t.ex. tisdagar 10-12) kanske inte passar för den här typen av kurser. Kvällskurser eller många digitala moment som inte kräver närvaro alla gånger kan vara lättare.
4. Anpassa kursens innehåll efter målgruppen. Arbetsuppgifter kan exempelvis delvis hämtas från deltagarnas egna erfarenheter och yrkesliv på ett sätt som ofta inte är möjligt på programkurserna.
5. Var tydlig med vem du tänker ska gå kursen och se till att det kommuniceras via kursplanen och den information som potentiella deltagare möter via antagning.se.
6. Ta hjälp av den marknadsföring som erbjuds från ITM för att sprida din kurs till många.

Lindas kurser

LS141V Professionellt skrivande för ingenjörer, 3hp

På KTH undervisar vi studenter i skrivande, vilket ofta är en, som vi uppfattar det, lite lägre prioriterad färdighet inom programmen, vilket kan förklara varför vi får så många studenter som söker. Många ingenjörer skriver dessutom mycket i sitt arbete och det kändes därför viktigt att kunna erbjuda vidareutbildning för dessa.

LS142V Professionell retorik för ingenjörer, 3hp

Att kunna kommunicera är viktigt för alla yrkesgrupper, men kanske särskilt för ingenjörer som sällan få öva på det under sin utbildning. Jag ville ge de ingenjörer som håller många presentationer möjlighet att fördjupa sina kunskaper i retorik och framförallt få möjlighet att få feedback på sina presentationer, vilket man sällan får i arbetslivet.

LS143V Praktisk retorik för digitala presentationer, 1,5hp

Pandemin med tillhörande zoomundervisning synliggjorde både en brist på färdigheter i att framföra muntliga presentationer i digitala miljöer och ett stort behov av att förbättra dessa färdigheter. Kursen kändes därför både viktig och aktuell, vilket också det stora söktrycket har visat.

Kurserna har funnits sedan hösten 2021. LS142V ges för första gången ht22 då det varit för få anmälda tidigare.

Läs fler lärarintvjuer

Fyra lärare berättar