De utbildar yrkesarbetande
Det är inga nyheter: omvärlden ställer nya krav på yrkesverksamma. Med sina vidareutbildningskurser kan KTH vara en del av lösningen på problemet med kompetensbristen i samhället. Lärare från skolorna ITM, CBH och EECS berättar om vad som motiverar dem att skapa den här sortens kurser och delar med sig av sina bästa tips.
Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?
– Det känns ansvarsfullt att göra, dels för att det var en uppmaning från skolan, dels för att det finns en en extrem brist på kompetens inom cybersäkerhet.
– Jag tycker att man egentligen borde utforma vidareutbildningskurser delvis på ett annat sätt en “vanliga” kurser. Nu gör vi minimalt med förändringar, eftersom innehållet kommer från en befintlig kurs, får vidareutbildningsstudenterna bara hänga på de andra studenterna. Men vår nuvarande incitamentsstruktur gör inte detta möjligt, så som jag uppfattar den. Du kan inte avsäga dig en studentkurs bara för att du har en LL-kurs. Så min kurs lever just nu på min personliga motivation men den kommer säkerligen att gå över...
Vilket tips vill du ge den som aldrig satt ihop en kurs för yrkesverksamma?
– Tipset är att bara göra det och inte oroa sig så mycket för hur det skall fungera. Och att återanvända existerande kurser.
Vilken är den största utmaningen i att sätta ihop och driva en kurs?
– Det är svårt att veta hur många som kommer att gå kursen i slutänden. Min känsla är att av alla anmälda är 10-20 % som går kursen och att kanske 50 % av de som går kursen som vill slutföra den. Detta stora avhopp är inte ett stort problem i sig mer än att det är svårplanerat med storlek på lokaler.
Text: Charlotta Alnersson, EECS
Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?
– Jag vill gärna bidra till en bättre arbetsmiljö – det här är ett jättebra sätt att nå ut med aktuell forskning och kunskap. Jag får själv ut väldigt mycket av att ta del av alla deltagares olika erfarenheter och praktiska exempel. I kursen får deltagarna arbeta med att ta fram handlingsplaner för ett förbättrat ledarskap inom sina egna arbetsorganisationer vilket är väldigt inspirerande för mig som kursledare.
Varför initierade du kursen Ledarskap och hållbara arbeten?
– Många arbetsorganisationer upplever att de behöver stöd i vilka konkreta insatser de kan göra för att skapa ett mer hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Jag har i många år forskat om frågor som rör just detta. Den här kursen blir ytterligare ett sätt att stödja nyckelaktörer i arbetsorganisationer att arbeta forskningsbaserat med ledarskapsfrågor.
Vilket tips vill du ge den som aldrig satt ihop en kurs för yrkesverksamma?
– Min kurs är en kortare variant av en befintlig masterkurs, det är ett bra tips. Tänk också på att lägga schemat så att det går att kombinera arbetsliv med studier. Jag har begränsat antalet obligatoriska moment och försökt lägga föreläsningar och seminarier på sena eftermiddagar. Kursen är dessutom helt digital med många av föreläsningarna inspelade.
– Yrkesverksamma vill gärna kunna tillämpa kunskapen från kursen direkt i sitt arbete. Det kan vara bra att tänka på redan när man utformar innehållet i kursen. Kanske kan deltagarna redan under kursens gång – till exempel i form av inlämningsuppgifter – tillämpa lärdomar från kursen i sitt eget arbete.
Text: Åsa Karsberg
Läs hela intervjun med Andrea Eriksson (CBH)
Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?
– Jag gillar att få möjligheten att designa en kurs från grunden och få pröva nya pedagogiska metoder. Kursen jag ger behöver inte anpassas till andra kurser som studenter läst, eller andra kurser i ett program. En frihet som såklart också är en utmaning.
Vilket tips vill du ge den som aldrig satt ihop en kurs för yrkesverksamma?
– Jag skulle säga att använda en tydlig kursstruktur och att börja med att designa uppgifter och frågor innan du skapar föreläsningar.
Vilken är den största utmaningen i att sätta ihop och driva en kurs?
– När det gäller kurser inom livslångt lärande försöker vi skapa uppgifter och material som knyter an till verkliga behov och som går att göra något konkret av. Sedan räcker det inte alltid med att bara förmedla kunskaper, studenter behöver också få en chans att använda och testa sina kunskaper. Rent praktiskt försöker vi integrera caseuppgifter, diskussionsforum och quizzar där studenterna får en chans att pröva sina kunskaper.
Text: Anna Gullers
Läs hela intervjun med Marcus Lithander (ITM)
Hur kommer det sig att din kurs är så populär?
– Python är ett bra nybörjarspråk, det är lätt att komma igång med och göra intressanta saker med. Det är ett vackert språk med lättläst kod. Men det används också till stora och avancerade projekt som till exempel data science och maskinlärning. Pyhton används dessutom allt mer i finansvärlden istället för Excel. Och det används för webbprogrammering, alltså för hemsidor.
Vilka är det som går kursen?
– Många av de som kom utifrån i våras var studenter från andra universitet. Men framöver tänker jag att jag kan anpassa kursen mer till yrkesverksamma och kanske köra mindre moduler och lägga föreläsningar och labbar på kvällstid.
Finns det några ekonomiska fördelar med att ge en vidareutbildningskurs?
– Det är lite olika modeller på olika skolor, men på CBH går ersättningen direkt till kursens examinator. Jag hade ingen aning om hur mycket pengar det skulle innebära innan jag höll kursen, det var en positiv överraskning. Den summa vi får för just den här kursen motsvarar ungefär den bonus man får när man har handlett en doktorand i fyra eller fem år. De pengarna går förstås tillbaka till verksamheten. Vi har inte våra löner helt täckta av KTH utan är beroende av externa finansiärer. Det här gör att vi kanske i slutändan får råd att finansiera en ny doktorand.
Text: Åsa Karsberg
Läs hela intervjun med Olav Vahtras (CBH)
Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?
– Jag gillar utmaningen att hitta nya perspektiv på min undervisning. Yrkesarbetande ställer lite andra frågor och kan också relatera både teori och praktik till reella situationer i arbetslivet. Med allas olika erfarenheter blir diskussionerna extra roliga – och utmanande – för mig som lärare. Det här berikar också min ”vanliga” undervisning. Jag använder många exempel från mina vidareutbildningskurser för programstudenterna på KTH. De uppskattar alltid dessa kopplingar till yrkeslivet.
Varför har du initierat dessa kurser?
– En examen innebär ju inte att du slutar att lära dig saker, snarare tvärtom. De flesta av oss, och kanske yrkesverksamma ingenjörer i synnerhet, behöver få kompetensutveckling och vidareutbildning inom relevanta områden. När det gäller kommunikation i tal och skrift är de viktiga färdigheter för alla ingenjörer. Många har kanske inte fått utveckla den kunskapen under sina studier, eller kanske möter andra krav i arbetslivet än de som ställdes under utbildningen. Därför är det viktigt för oss att tillhandahålla kurser som också är relevanta för just ingenjörer.
Vilken är den största utmaningen i att sätta ihop och driva en kurs?
– De kräver lite andra förberedelser. Deltagarna har exempelvis kanske aldrig sett en lärplattform som Canvas tidigare. Det kan också vara svårt i början att anpassa kursen efter målgruppen eftersom du inte vet i förväg vem som kommer att söka. Antalet platser i kurserna måste sökas i förväg. Tänk igenom hur många deltagare du vill ha eftersom det är svårt att ta in fler om intresset blir stort. Det är också utmanande att få till ett schema som passar deltagarna.
Text: Anna Gullers