Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

”En LL-kurs är ett jättebra sätt att nå ut med aktuell forskning och kunskap”

Andrea Eriksson
Andrea Eriksson håller i LL-kursen Ledarskap och hållbara arbeten. Foto: Jon Lindhe, KTH.
Publicerad 2022-10-04

Andrea Eriksson, universitetslektor på avdelningen för Ergonomi, motiveras av att få dela sin forskning och kunskap med yrkesverksamma. Nu ger hon LL-kursen Ledarskap och hållbara arbeten för andra gången.

Vilka är det som anmäler sig till din kurs?

– Det har varit en ganska stor variation av kursdeltagare med olika bakgrunder, men många jobbar antingen inom HR eller företagshälsovård eller arbetar själva som chefer med arbetsmiljöansvar. Gemensamt för alla är att de vill lära sig mer om hur ledarskap påverkar hälsa och engagemang bland medarbetare.

Varför initierade du kursen Ledarskap och hållbara arbeten?

– Många arbetsorganisationer upplever att de behöver stöd i vilka konkreta insatser de kan göra för att skapa ett mer hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Jag har i många år forskat om frågor som rör just detta. Den här kursen blir ytterligare sätt att stödja nyckelaktörer i arbetsorganisationer att arbeta forskningsbaserat med ledarskapsfrågor.

Vad motiverar dig att skapa vidareutbildningskurser?

– Jag vill gärna bidra till en bättre arbetsmiljö – det här är ett jättebra sätt att nå ut med aktuell forskning och kunskap. Jag får själv ut väldigt mycket av att ta del av alla deltagares olika erfarenheter och praktiska exempel. I kursen får deltagarna arbeta med att ta fram handlingsplaner för ett förbättrat ledarskap inom sina egna arbetsorganisationer vilket är väldigt inspirerande för mig som kursledare.

Vilket tips skulle du vilja skicka med de som aldrig satt ihop en fristående kurs?

– Min kurs är en kortare variant av en befintlig masterkurs, det är ett bra tips. Tänk också på att lägga schemat så att det går att kombinera arbetsliv med studier. Jag har begränsat antalet obligatoriska moment och försökt lägga föreläsningar och seminarier på sena eftermiddagar. Kursen är dessutom helt digital med många av föreläsningarna inspelade.

– Yrkesverksamma vill gärna kunna tillämpa kunskapen från kursen direkt i sitt arbete. Det kan vara bra att tänka på redan när man utformar innehållet i kursen. Kanske kan deltagarna redan under kursens gång – till exempel i form av inlämningsuppgifter – tillämpa lärdomar från kursen i sitt eget arbete.

Vilken är den största utmaningen i att sätta ihop och driva en kurs?

– Det är lätt att anmäla sig till en fristående kurs men många hoppar av på grund av tidsbrist. Det gör det svårt att planera och veta hur många kursdeltagare som verkligen kommer att gå kursen.

– En annan utmaning är att alla har olika bakgrund och att vissa kan vara ovana vid kraven i akademiska kurser. Några har kanske aldrig tidigare studerat på KTH och är ovana vid de digitala verktyg och plattformar som vi använder oss av. Då är det viktigt att ge noggranna instruktioner kring vilka krav som ställs i kurserna, till exempelvis på referenshantering, och att ha en inledande introduktion kring den digitala lärmiljön på KTH.

Vad är egentligen Livslångt lärande? Här hittar du en FAQ .

Text: Åsa Karsberg