Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning

Dokumentation från Lunch ‘n’ Learn 3 november 2021

Publicerad 2021-11-12

Hybridundervisning kommer med både utmaningar och möjligheter. En panel av lärare, pedagoger och tekniker samlades för att samtala kring sina delar i hybridundervisningen, samt ge en kort introduktion av olika typer av salar på KTH där hybrid är möjlig i olika former. Här är dokumentationen (video och länkar) från Lunch 'n' Learn-webbinariet om erfarenheter av hybridundervisning.

Innehållsförteckning för videon (presentation)

Här är en länklista som fungerar som en innehållsförteckning. Klicka på länken till den del som du vill titta på. När du kommit till KTH Play så klickar du på playknappen så startar videon på rätt ställe. Samtliga länkar leder till KTH Play.

01:09 Definition av hybridundervisning

01:47 Introduktion av WVS-teamet

02:53 Uppgifter och mål för WVS-teamet

04:30 Förutsättningen för hybrid i KTH:s salar

05:08 Övningssalar

05:51 Hörsalarna

07:54 Hybridsalarna

08:45 Standard i salar

Presentation (Hybridundervisning definieras)

Under webbinariet "Lärare berättar: Erfarenheter av hybridundervisning" syftar "hybridundervisning" på undervisning som innebär att studenter får del av undervisningen, både genom läraktiviteter som ges digitalt på distans och fysiskt på campus. Antingen sker det asynkront vid olika tillfällen, eller synkront vid samma tillfälle. För en lärare kan asynkron hybridundervisning betyda att hen erbjuder studenterna läraktiviteter i en kurs både digitalt, på distans och i klassrummet.

Teknik för hybrid i KTH:s salar

Under webbinariet introducerade gruppen för webbmöte, video och streaming (WVS) sitt uppdrag samt på vilka sätt hybridundervisning möjliggjorts i de olika salstyperna som finns på KTH. På KTH finns tre typer av salar: övningssalar, hörsalar och hybridsalar. I övningssalar finns dokumentkamera, i hörsalarna finns dokumentkamera och trådlös mikrofon, och i vissa hörsalar finns även ett videokonferenssystem eller inspelningssystem. I hybridsalarna behövs ingen mikrofon, utan där sitter istället mikrofon i taket. Salarna uppdateras löpande, där den nuvarande standarden innehåller ambitionen att alla ansluter via egen dator eftersom varje lärare känner sin egen dator väldigt väl. Ambitionen är även att det ska finnas hybridsalar i alla byggnader

Innehållsförteckning för videon (paneldiskussion)

Paneldeltagare

Helena Lennholm, lärare, undervisar på bland annat utbildningen "Civilingenjör och lärare" vid KTH. Helena jobbar mycket med hybrid i kurser om cirka 30 studenter. Helena arbetar framförallt i övningssalar.

Bo Karlsson, lärare, undervisar på bland annat utbildningen "Industriell ekonomi, civilingenjör" vid KTH. Bo jobbar med livesända föreläsningar i kurser om cirka 150 studenter, och framförallt i föreläsningssalar.

Per Holmgren, mediepedagog på KTH. Arbetar främst med videoproduktion på KTH.

Gottfried Gemzell, digital pedagog på KTH, erfarenhet av hybrid sedan år 2006. Tidigare arbetat för Berghs, Handelshögskolan och vid KTH Learning lab.

Håkan Westlund, IT- och AV-tekniker på KTH. Håkan arbetar mycket med installation av den hårdvara som behövs för att kunna tillfredställa behovet som hybridundervisning innebär.

Efter inledande introduktioner inleddes en paneldiskussion med deltagarna.

(Moderator: Ulrika Nykvist)

Samtliga länkar leder till KTH Play.

11:04 Paneldiskussion startar

11:27 Panelens erfarenhet av hybridundervisning

16:00 Uppfattning av hybridundervisning

17:37 Är hybridundervisning verkligen framtiden?

20:28 Utmaningar kring att etablera ett nytt normalläge

22:30 Förberedelser för att planera kurs och upplägg

24:12 Främja kommunikation och närvaro mellan, och för, sal- och distansstudenter

29:28 Studenternas valmöjlighet kring sal eller distans

31:07 Läraktiviteter

34:26 Jobba med grupparbeten för mindre klasser i hybridsal, Helenas exempel

37:56 Lärarna om gästföreläsare

39:55 Gottfried om gästföreläsare

40:41 Det coola med hybrid

41:20 Avslut med summering kring fortsatta samtalsämnen

Panelens erfarenheter av hybrid

Panelens erfarenheter av hybrid sammanfattas i nedan tre punkter. 

Roligt och krävande med hybrid

Skärmbild på panelmedlemmarna under diskussionen i Zoom
Panelen (och moderator)

Omställningen och förändringen till hybrid beskrivs av panelen som både rolig och krävande. På KTH innebär hybridsituationen att lärarna har med sina egna datorer, vilket gör att det behöver flyttas en del utrustning mellan kontoret och salen, något som kan innebära strul vid uppstart.

Trots krävande aspekter ser panelen hybrid som en del av framtiden, en framtid som redan är här. En del kurser ser bättre resultat i sina kurser som går på distans, eller hybrid, och andra ser sämre. Lärandemiljön är så oerhört komplex, och signaler på sämre resultat, lägre motivation och avhopp ska tas på allvar, men då utvärderas utifrån alla aspekter av lärandemiljön.

Låt pedagogiken vara drivande vid införandet av digitala förbättringar

Hybrid kan innebära många fördelar, och framför allt möjligheter kring att utveckla kursen när förändringen drivs av pedagogisk utveckling och när tid finns till att se var det lämpar sig att göra en digital förbättring. En omställning till hybrid är ofta en process där det kan vara bra att låta det ta tid för att kunna se över upplägget och införa digitala förbättringar där det passar innehållet. Den snabba övergången under pandemin gjorde att fokus ofta hamnade på det tekniska snarare än på det pedagogiska. Panelen ser den hastiga och nästan tvångsmässiga övergången till hybrid, som KTH och andra lärosäten och skolor fick, som problematisk när den drevs av pandemin istället för pedagogiken. 

Hybrid och streamad föreläsning som valmöjlighet

För några i panelen har hybrid, eller streamade föreläsningar, i vissa kurser under året endast handlat om att erbjuda studenterna en valmöjlighet. Bo har kurser med upplägget av att "ges-på-plats", men studenterna har möjligheten att ansluta från distans vid till exempel sjukdom. Valmöjligheten har gjort att det inte alltid är tydligt hur många studenter som kommer att vara på plats i sal, och med mindre grupper kan det ibland vara så få som bara två personer. För Bo, som har många föreläsningar i sin stora kurs, spelar det dock ingen roll hur få som kommer, det är ändå roligare att vara i sal med några stycken, än att sitta ensam med datorn på sitt kontor. 

Det nya normalläget och panelens tips för att komma dit

Etableringen av det nya normalläget, med utvecklingen av kursupplägg och kursen, har dock sina klurigheter. Här kommer panelens tips:

Gör medvetna val för att involvera sal- och distansstudenter på likvärdigt sätt

Mediepedagogen Per delar med sig av några av sina tips för att involvera både studenterna på plats och på distans på likvärdiga sätt. Enligt honom är det viktigt att introduktionen av upplägget görs tillsammans i grupp, till exempel att gå igenom tekniken, agendan för kursen och men också varje dags agenda, tillsammans. Per lyfter också vikten av att publicera allt kursmaterial online, för att öka den likvärdiga situationen mellan studenter, så att materialet finns tillgängligt var än studenterna befinner sig. I den synkrona hybridsituationen är det även bra att tänka på hur man är synlig i bild, att en del av kroppen är med för att tillgängliggöra kroppsspråk och den icke-verbala kommunikationen. Att både sal- och distansstudenter får starta och sluta samtidigt är också det viktigt. Studenterna på distans ska få en möjlighet att inkluderas i uppsnack, rastprat och efterdiskussioner.

Involvera studenterna

Helena, lärare, tipsar om att jobba mycket med studenterna, att involvera dem i processen, då de också kan vara ett stöd i det tekniska. Ta gärna med dig erfarenheterna och lärdomarna från full distansundervisning där mycket aktivering, digitala responssystem, grupparbeten och diskussioner varit viktiga komponenter. För att få studenterna med i kursutvecklingen så väljer Helena att köra en så kallad "exit ticket" efter varje pass.

Lärarna Bo och Helena delar med sig av två olika grupparbetssituationer, där Bo valt att ha redovisningar med väldigt många grupper antingen på plats, eller på distans. Helena har testat att hålla gruppredovisningar med studenterna i en hybrid situation, där redovisande distansstudenter spotlightats i Zoom och delats via projektordukar i salen, och redovisande salstudenter stått längst fram i klassrummet och skärmdelat via Zoom, men synts i klassens kamera

En utmaning har varit att hitta utrymmet att kliva in i olika breakoutrum på Zoom under gruppdiskussioner, när det är studenter i salen. Vid såna tillfällen önskar Helena att hon hade tillgång till en liten "hubb", en vrå, att kunna vara i.

Gästföreläsare kan ta med lite av världens magi via distans

En styrka med hybrid är möjligheten att bjuda in gästföreläsare från hela världen. Gottfried (Digital pedagog) lyfter hur de på Handelshögskolan jobbat med hybrid för att kunna ge samma kurs till flera olika klasser i olika länder samtidigt. När hybrid fungerar som bäst, då har vi intensiteten i klassrummet med närvaron och sedan ett fönster ut mot världen där det också finns en massa energi som kommer in, menar han. En gästföreläsare kan då ta med sig lite av magin utifrån via distans till klassrummet

Frågor att diskutera vidare

Frågeställningar att ta med till kommande webbinarium är att prata mer om tekniken och mer om studenterna. Hur vi grupperar, informerar, involverar och vilka fördelar studenterna får. Hur vi tänker kring studentgrupperna, och vad vi gör om det strular, och hur det egentligen ser ut när vi kliver in i en sal inför en hybrid situation.

Se videoinspelning med transkription i KTH Play

Du kan klicka någonstans i texten under videon, så kommer spelaren gå till det avsnittet. Du kan också ladda ned transkriptionen som textfil inne i KTH Play, om du använder Firefox eller Safari. Om du vill slippa se transkriptionen kan du antingen välja helbildsskärm, eller se avsnittet i KTH Play  där du kan välja att gömma transkriptionen genom att klicka på "Hide transcript".