Skolans JML-grupp har identifierat behovet av en kartläggning av det akademiska hushållsarbetet på skolan. Kartläggningen utfördes under 2024 och resultaten från genomförd enkätstudie presenteras under hösten 2024/våren 2025 i olika forum. Arbetet leddes av Helena Nilsson och Liselott Vahermägi från Stratvise i dialog med skolchef tillika JMLA Björn Berggren. Här kan du läsa mer om kartläggningen och akademiskt hushållsarbete.
Mål - Efter genomförd kartläggning ska vi på skolan ha:
En tydlig bild av vilka icke-meriterande arbetsuppgifter som förekommer inom skolan och hur dessa i dag fördelas.
Svar på om det föreligger ojämlika arbetsförhållanden i detta avseende.
Ett beslutsunderlag för att åtgärda eventuella ojämlikheter.
Det akademiska hushållsarbetet kan beskrivas som de uppgifter vid en universitetsinstitution som behöver utföras men som ofta är icke-meriterande och har låg status. Det kan delas in i tre kategorier - uppdrag med låg status, sysslor som görs av plikt samt omsorgsarbete.
Vi behöver säkerställa att fördelningen av uppgifter sker i ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Kartläggningen ingår som en aktivitet i verksamhetsplanen. Genom kartläggningen förväntar vi oss få svar på om det föreligger ojämlika arbetsförhållanden som i så fall behöver medvetandegöras och åtgärdas.
Kartläggningen genomfördes i tre faser enligt följande tidplan:
Fas 1 - förberedande intervjuer
Skolans JML-grupp och avdelningschefer har hittills deltagit i inledande samtal för att identifiera områden och typsituationer och ytterligare samtal planeras.
Fas 2 - enkätundersökning
I fas 2 utfördes en kvantitativ undersökning i form av enkät som skickades ut till skolans professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskare, adjunkter och doktorander.
Fas 3 - analys av resultat
I fas 3 analyseras fenomenet utifrån resultaten från enkäten.
Frågor och svar om enkäten
JML-gruppen vid ABE-skolan har identifierat behovet av att kartlägga det ”akademiska hushållsarbetet” på skolan, det vill säga icke-meriterande arbetsuppgifter som utförs av fakultetsmedarbetare men inte ingår i någon medarbetares befattningsbeskrivning.
Efter genomförd kartläggning ska ABE-skolans ledning ha fått en tydlig bild av vilka icke-meriterande arbetsuppgifter som förekommer inom skolan och hur dessa i dag fördelas, svar på om det föreligger ojämlika arbetsförhållanden i detta avseende, samt ett beslutsunderlag för att åtgärda eventuella ojämlikheter.
Enkäten är frivillig men resultatet, och därmed underlaget för ledningens framtida beslut, kommer att bli bättre ju fler som är med och besvarar den.
Enkäten görs i verktyget Artologik som KTH har goda erfarenheter av sedan tidigare. Kopplingen mellan din e-postadress och dina svar finns bara kvar i systemet medan du håller på att besvara enkäten. Så snart du trycker på ”Skicka in mina svar”-knappen bryts kopplingen helt och går inte att återskapa. Varken ABE-skolan, Stratvise eller Artisan (som tillhandahåller Artologiksystemet) kommer att kunna se vem som har svarat vad och inte heller vilka som har svarat. Systemet möjliggör dock att det senare kan gå ut påminnelser endast till dem som vid det tillfället ännu inte besvarat enkäten.
Om du har tryckt på ”Spara”-knappen kan du gå tillbaka till enkäten och ändra dina sparade svar. Om du har tryckt på ”Skicka in mina svar”-knappen går det inte längre att göra några ändringar.
Begreppet ”akademiskt hushållsarbete” har valts för att visa på parallellen med många arbetsuppgifter som utförs i ett hem, men som de som inte utför uppgifterna kanske inte tänker på. Det är inte samma typ av arbetsuppgifter men slutresultatet blir detsamma – ett välfungerande hem respektive en välfungerande institution.
Det finns ingen vedertagen definition av begreppet akademiskt hushållsarbete, men de som forskar på området beskriver det oftast som interna icke-meriterande arbetsuppgifter, som måste utföras på en vetenskaplig institution för att den ska fungera smidigt och som utförs av några men inte alla fakultetsmedarbetare.
Det handlar alltså inte om allt det som fakultetsmedarbetarna gör inom kärnuppgifterna forskning, undervisning och samverkan med det omgivande samhället. Det handlar inte heller om det arbete som den administrativa personalen utför inom ramen för sina uppdrag. Inte heller handlar det om egna administrativa uppgifter som alla gör, till exempel att tidrapportera eller att lära sig ett nytt dataprogram för att hantera reseräkningar.
Begreppet kommer ursprungligen från USA och introducerades i Sverige av Sara Kalm på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet i hennes artikel ”
Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning
”
Som grund för frågorna i enkäten ligger ett antal kvalitativa intervjuer som har genomförts under november och december med olika personer på olika avdelningar och som innehar olika befattningar på ABE-skolan.
Skälet till att du i enkäten ska svara på bakgrundsfaktorer om dig själv är att enkätens resultat ska kunna analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur olika diskrimineringsgrunder kan påverka/påverkar varandra och maktrelationerna människor emellan.
Skälet till att du i enkäten ska svara på hur du uppfattar andra personer är att enkätens resultat ska kunna analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur olika diskrimineringsgrunder kan påverka/påverkar varandra och maktrelationerna människor emellan.
Begreppet intersektionalitet kommer från engelskans intersection som betyder skärningspunkt. Begreppet används för att synliggöra specifika situationer av missgynnande som riskerar att skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på exempelvis etnicitet, kön, ålder etcetera. Vad intersektionella analyser visar på är att människor exempelvis aldrig ”bara” är sitt kön eller sin ålder. En intersektionell analys kan exempelvis handla om att uppmärksamma hur någon persons kön och etniska tillhörighet ger hen andra förutsättningar än personer av annat kön, men med samma kön och annan etnisk tillhörighet. En intersektionell analys kan visa på att kombinationer av dessa kategorier kan ge vissa människor sämre förutsättningar än andra.
Enkätens syfte är att belysa hur icke-meriterande arbetsuppgifter fördelas, men för att det ska gå att analysera skillnader i hur olika typer av uppgifter fördelas innehåller enkäten i vissa fall frågor om både meriterande och icke-meriterande varianter av vissa arbetsuppgifter. Ibland kan det också vara olika vad olika personer uppfattar som meriterande.
Stratvise är ett nätverk av erfarna managementkonsulter med kunder inom privat, offentlig och ideell sektor. De har fått uppdraget att genomföra denna enkät genom en upphandling som ABE-skolan har gjort.
Mer om akademiskt hushållsarbete
Det akademiska hushållsarbetet kan både handla om officiella uppdrag och mer osynligt arbete.
Vissa saker är mer meriterande – det kan t.ex. vara ganska låg-status att vara med i en kommitté, medan det är meriterande att vara ordförande. Vem får då den rollen? Även icke-formella uppdrag behöver kartläggas – vem hoppar in när en annan lärare är sjuk, vem tar mötesanteckningar för projektavstämningar, vem är med i julfestgruppen, vem ser till att konferensen bokas? Dessa saker behöver göras men de tar tid från andra uppgifter och leder sällan till meritering när det sedan kommer till befordring etc.
Begreppet akademiskt hushållsarbete kommer ur forskning kring organisation, kön och genus. En utgångspunkt i kartläggningen är Sara Kalms vetenskapliga artikel
Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning
, Sociologisk forskning, vol 56, no 1 (2019)