Anvisning för skyddsrond
Skyddsronder är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på KTH. (Se AFS Systematisk arbetsmiljö AFS 2023:1.) Dessa ger arbetsgivaren (AG) en möjlighet att följa och förbättra arbetsmiljön.
Alla skyddsronder ska registreras i IA-systemet. Gruppen för arbetsrätt och arbetsmiljö deltar som stöd i skyddsronder och agerar protokollförare samt ansvarar för registrering i IA.
Skyddsronder kan omfatta både den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. AG skall alltid planera sina skyddsronder tillsammans med skyddsombudet (SKO) för det skyddsområde där ronden genomförs. AG har alltid ansvar för att skyddsronder genomförs. SKO kan påminna och underlätta för arbetsgivaren att göra skyddsronder. Om det är flera skyddsområden som omfattas så skall alla inbegripna skyddsombud kallas. Vid behov kan huvudskyddsombudet för skolan ersätta ett skyddsombud som fått förhinder.
Vid skyddsronden ska protokoll föras. Protokollet är arbetsgivarens ansvar och ska innehålla åtgärder för de brister skyddsronden uppmärksammat . Det ska även innehålla datum för när åtgärden ska vara genomförd samt vem som ansvarar för detta. Det hindrar inte att skyddsombudet kan vara ansvarig för att genomföra en åtgärd. Här bör det som är effektivast och enklast eftersträvas.
Vid planering av skyddsrond bör man först komma överens om vilka lokaler som omfattas. Här är viktigt att också uppmärksamma lokalvårdarens arbetsmiljö. Förutom en ansvarig chef och skyddsombud kan det finnas behov av andra deltagare.
Deltagare i skyddsronder:
- Arbetsgivarrepresentant (obligatorisk)
- Skyddsombud (obligatorisk)
Vid behov:
- Internt stöd (HR-handläggare från Arbetsrätt och Arbetsmiljö samt laboratoriesäkerhetskoordinator eller annan specialist)
- Laboratorieansvarig
- Infrastrukturansvarig
- Fastighetsskötare
- Arbetsmiljöingenjör (Företagshälsovården)
Meddela gärna personal i god tid innan skyddsrondens genomförande så medarbetarna har möjlighet att uppmärksamma arbetsgivare/skyddsombud på de eventuella brister i arbetsmiljön som ronden bör se över.
Organisatorisk och social skyddsrond
Här får formerna anpassas efter situation. Lämpligt kan vara att ha en sittrond. Det är viktigt att en psykosocial skyddsrond noga planeras då det ofta kan vara konflikter som ger upphov till en psykosocial skyddsrond. Man bör vara begränsad om vilka frågor som skyddsronden skall avhandla och gärna förbereda deltagarna på detta. Kontakta gärna företagshälsovården för råd. De kan även delta i ronden som expert och stöd. Universitetsförvaltningens personalavdelning kan också vara ett stöd i planeringen av en psykosocial skyddsrond.
Skyddsrond i kontorsmiljöer
Här är det bra att uppmärksamma exempelvis störande buller, belysning, klimat, ventilation och ergonomiska faktorer. Dessa kan spela stor roll för att skapa en god arbetsmiljö. Det finns möjlighet att genomföra en riktad skyddsrond mot ergonomi med hjälp av ergonom från företagshälsovården. De kan då rekommendera hur man får en bra arbetsställning och eventuella förbättringsåtgärder.
Skyddsrond i laboratorier och verkstäder
Här det viktigt att uppmärksamma om riskbedömningar gjorts så att man undviker farliga arbetsmoment. Vid hantering av kemiska riskkällor finns det en funktion i KLARA för att göra en riskbedömning. På detta sätt får man med allt väsentligt och riskbedömningen finns sparad i datorn. För varje kemisk produkt ska det finnas ett säkerhetsdatablad. Det finns viktig information i säkerhetsdatabladen om hantering, skyddsutrustning och åtgärder vid olyckor. Det är därför viktigt att kontrollera att dessa finns tillgängliga för personalen som arbetar med dessa kemikalier. I verkstäder bör man uppmärksamma buller och maskiner. Vid misstänksamt höga bullernivåer kan mätningar utföras för att få klarhet i om dessa är skadliga och därför bör skydda sig emot. Fallskador från stegar och höga höjder är vanliga och stegarna ska vara godkända. (Se AFS 2023:9 kap. 4, produktkrav för stegar och arbetsbockar.)
Skyddsrond i allmänna lärosalar