Anvisning för skyddsrond

Skyddsronder är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på KTH. (Se AFS Systematisk arbetsmiljö AFS 2001:1.) Dessa ger arbetsgivaren (AG) en möjlighet att följa och förbättra arbetsmiljön.

Skyddsronder kan vara både fysiska eller psykosociala.  AG skall alltid planera sina skyddsronder tillsammans med skyddsombudet (SKO), inom det skyddsområde där ronden genomförs. AG har alltid ansvar för att skyddsronder genomförs. SKO kan påminna och underlätta för arbetsgivaren att göra skyddsronder. Om det är flera skyddsområden som omfattas så skall alla inbegripna skyddsombud kallas. Vid behov kan huvudskyddsombudet för skolan ersätta ett skyddsombud som fått förhinder.

Vid skyddsronden skall protokoll föras. Protokollet är arbetsgivarens ansvar och skall innehålla åtgärder för de brister skyddsronden uppmärksammat . Det skall även innehålla datum för när åtgärden skall vara genomförd samt vem som ansvarar för detta. Det hindrar inte att skyddsombudet kan vara ansvarig för att genomföra en åtgärd. Här bör det som är effektivast och enklast eftersträvas.

Protokollet skall skrivas under av arbetsgivare och skyddsombud. Datum för uppföljning av åtgärderna skall finnas med. Protokollen bör finnas tillgängliga för skolans personal. Bra att skapa en sida där protokoll löpande publiceras. Transparens inom arbetsmiljöarbetet är bra för kunskap och förtroende för de åtgärder som vidtas.

Vid planering av skyddsrond bör man först komma överens om vilka lokaler som omfattas. Här är viktigt att också uppmärksamma lokalvårdarens arbetsmiljö. Förutom en ansvarig chef och skyddsombud kan det finnas behov av andra deltagare.
Deltagare i skyddsronder:

  • Arbetsgivarrepresentant (obligatorisk)
  • Skyddsombud (obligatorisk)
     

Vid behov:

  • Lokalvårdare
  • Laboratorieansvarig
  • Infrastrukturansvarig
  • Fastighetsskötare
  • Arbetsmiljöingenjör (Företagshälsovården)

Företagshälsovårdens arbetsmiljöinspektör kan vara ett bra stöd. Se KTH-arbetsmiljoingenjör@kth.se  Meddela gärna personal i god tid innan skyddsrondens genomförande så den har möjlighet att uppmärksamma arbetsgivare/skyddsombud på de eventuella brister i arbetsmiljön som ronden bör se över.

Psykosocial skyddsrond

Här får formerna anpassas efter situation. Lämpligt kan vara att ha en sittrond. Det är viktigt att en psykosocial skyddsrond noga planeras då det ofta kan vara konflikter som ger upphov till en psykosocial skyddsrond. Man bör vara begränsad om vilka frågor som skyddsronden skall avhandla och gärna förbereda deltagarna på detta. Kontakta gärna företagshälsovården för råd. De kan även delta i ronden som expert och stöd. Universitetsförvaltningens personalavdelning kan också vara ett stöd i planeringen av en psykosocial skyddsrond.

Skyddsrond i kontorsmiljöer

Här är det bra att uppmärksamma belysning och ergonomiska faktorer. Dessa kan spela stor roll för att skapa en god arbetsmiljö. Det finns möjlighet att genomföra en riktad skyddsrond mot ergonomi med hjälp av ergonom från företagshälsovården. De kan då rekommendera hur man får en bra arbetsställning och eventuella förbättringsåtgärder. Kontakta vid behov KTH-ergonom@avonova.se

Skyddsrond i laborativa och verkstadsmiljöer

Här det viktigt att uppmärksamma om riskbedömningar gjorts så att man undviker farliga arbetsmoment. Vid hantering av kemiska riskkällor finns det en funktion i KLARA för att göra en riskbedömning. På detta sätt får man med allt väsentligt och att riskbedömningen finns sparad i datorn. För varje kemisk produkt skall det finnas ett säkerhetsdatablad. Det finns viktig information i säkerhetsdatabladen om hantering, skyddsutrustning och åtgärder vid olyckor. Det är därför viktigt att kontrollera att dessa finns tillgängliga för personalen som arbetar med dessa kemikalier. I verkstäder bör man uppmärksamma buller. Vid misstänksamt höga bullernivåer kan mätningar utföras för att få klarhet i om dessa är skadliga och därför bör skydda sig emot. Fallskador från stegar och höga höjder är vanliga och stegarna skall vara godkända. (Se AFS 2004:3 Stegar och arbetsbockar.)

Skyddsrond i allmänna lärosalar

I allmänna lärosalar är det viktigt att studerandeskyddsombuden deltar. Viktigt att dessa kallas i god tid. Här bör rumsklimat uppmärksammas samt att utrymningsvägar inte är spärrade och skyltningen är adekvat. Se rutin Allmänna lärosalar samt Studerandeskyddsombud.

Bilagor.

(Stryk de frågor som inte är tillämpliga och lägg till frågor vid behov. Anpassa checklistan till din verksamhet.)

Checklista kontorsmiljö (pdf 467 kB)

Checklista (medicinska) laboratorier (pdf 681 kB)

Checklista städning (pdf 331 kB)

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp