Makerspace blir Spaces med fler rum för den kreativa processen
Den 11 december invigdes Flemingsberg nya Makerspace – Spaces – med pompa och ståt. Skolchef Amelie Eriksson Karlström och KTH:s prorektor Mikael Lindström var på plats och klippte banden. Av de projekt som pågår i Spaces är många samarbetsprojekt mellan studenter och forskare.
– Med flera rum, utformade och utrustade för varje del av den innovativa processen, kan vi verkligen ge de rätta förutsättningarna för de som använder lokalerna, säger Anders Cajander.
När Makerspace i Flemingsberg invigdes 2020 beskrevs det som ”en mötesplats för studenter, lärare, forskare och industrin, där studenterna ska kunna ta sina projekt till en ny nivå”. Under åren på plan sex har många studenter sett sina projektidéer ta form på riktigt och man har bland mycket annat haft ett omfattande stöd för att utveckla lösningar baserade på inbyggda system, med allt från prototyparbetet till att kunnat skriva ut 3D-modeller och kretskort på plats.
Men när plan sex på campus Flemingsberg skulle utrymmas måste även Makerspace flytta. Anders Cajander, universitetsadjunkt och avdelningschef – och eldsjälen bakom Makerspace – beskriver det som lite motigt i början. Hur skulle man kunna hitta en likvärdig lokal?
– Förändringar är ju alltid knepiga att hantera, men när vi väl sett vilka möjligheter som bjöds kunde vi ändå komma fram till att vi faktiskt kunde göra något bättre. Den nya lokalen har ett mindre huvudrum, men flera mindre biytor. Vi insåg snart att det skulle ge en ännu bättre möjlighet till våra studenter och forskare, säger han.
Förbättrar studieresultaten
De nya ytorna gjorde också att man ville byta namn, från Makerspace till Spaces. Nya Spaces omfattar bland annat ett Ideation space där man kan låsa in sig och brainstorma och ett Zen space, där det är helt tyst och där man kan sitta och kontemplera. Det finns även sociala ytor och ytor som är vigda åt entreprenöriell verksamhet – för studenter som kommit lite längre och behöver ett kontor.
– När vi öppnade första Makerspace 2020 fanns det ingen vetenskaplig evidens för att det skulle göra underverk för studieresultaten. I dag finns publicerade akademiska rapporter som visar att det faktiskt gör det. Man har kunnat se att de Makerspace som byggts med avskärmade ytor, med andra funktioner som var förknippade med den innovativa processen, har varit mest framgångsrika. Precis som vi har gjort med nya Spaces, alltså, säger Anders.
– Med flera rum, utformade och utrustade för varje del av den innovativa processen, kan vi verkligen ge de rätta förutsättningarna för de som använder lokalerna.
Utbildning och forskning går hand i hand
Men för att nå dit krävs flera samverkande faktorer, menar Anders.
– Det behövs förstås stöd från ledningen och det är något vi alltid har haft. Både Sebastiaan, Amelie och Micke har på olika sätt bidragit till att vi har kunnat utveckla det arbetssätt som Sebastiaan brukar kalla Flemingsbergsmodellen – när utbildning och forskning går hand i hand. Linus Remahl, som är föreståndare för Spaces, är en fantastisk mentor för studenterna. Det här handlar om teamwork.
I Spaces finns allt som fanns i Makerspace och som behövs för att utveckla inbyggda system, till gagn för studenter och forskare som arbetar med medicinteknik och elektroteknik. Nu har man även kompletterat med motsvarande faciliteter för de som utvecklar programvara för datadriven hälsa. Det innebär ett antal väl utrustade datorarbetsplatser och tillgång till ett eget moln. Många delar av KTH har skänkt överbliven utrustning i form av servrar som har gjort det möjligt att skapa ett eget moln med betydande beräkningskraft. Det är, enligt Anders Cajander, ett väldigt kostnadseffektivt sätt att kunna utveckla nästa generations AI-lösningar.
Studenterna får arbeta med verkliga projekt och forskarna kan lägga ut uppdrag på studenter och på så sätt frigöra egna resurser.
Att ett makespace är bra för utbildningens kvalitet, det håller både skolchef och prorektor med om. Men utöver den nyttan finns andra vinster, menar skolchef Amelie Eriksson Karlström.
– Att få testa saker själv är inte bara nyttigt. Det är kul att prova på saker själv och jag tror att det är en bidragande orsak till att många studenter trivs så bra här i Flemingsberg och att vi får en bra studiemiljö, säger hon.
Text: Åsa Karsberg