Paul Hudson ny chef för avdelningen för systembiologi
Paul Hudson kom till KTH 2010 för en postdoc vid avdelningen för proteinvetenskap vid CBH tillsammans med Johan Rockberg och Mathias Uhlén. Projektet var en del av Human Protein Atlas. 2022 blev han professor i mikrobiell bioenergiproduktion och från och med maj 2023 är han ny avdelningschef för systembiologi. Ett av hans mål som ny chef är att uppmuntra och hjälpa forskare att utveckla kurser i avdelningens spetsteknologier.
Paul Hudson kommer ursprungligen från North Carolina, USA, där han också gick i skolan och fick sin grundutbildning. Han doktorerade i biokemiteknik vid University of California, Berkeley, innan han kom till KTH för sin postdoc.
– Självklart tycker jag om forskning och upptäckter och jag är fascinerad av bakteriell metabolism, säger han.
Kan du berätta mer om din forskning?
– Min forskning handlar om reglering av kolfixering och fotosyntes. Vi använder systembiologiska teknologier, som till exempel proteomik och screening med hög genomströmning, för att identifieramekanismerna för hur Co2-fixering stimuleras eller hämmas i mikrober och växter. En annan del av forskningen är att utveckla nya genteknikverktyg för att ändra dessa regler. På så sätt hoppas vi kunna skapa nya mikrober och växtlinjer med förbättrad CO2-fixering. Mikrober kan sedan utvecklas vidare till exempel för att omvandla CO2 till biobränsle.
– Jag tror att bioenergi är en del av lösningen för klimatet och att det kommer att bidra till minskade koldioxidutsläpp.
Har du några visioner som ny avdelningschef?
– Avdelningen för systembiologi är placerad på SciLifeLab. Ett kännetecken för avdelningen är att vi tillämpar banbrytande tekniker och vår forskning har stor potential för tillämpningar i samhället. Det är tack vare avdelningens fakultet som vi är så framgångsrika och jag hoppas kunna vara en röst för avdelningens verksamhet och forskningslinjer i KTH:s beslutande nämnder.
– En sak som jag skulle vilja göra är att uppmuntra och hjälpa forskare på avdelningen att utveckla kurser kring de teknologier vi tillämpar. Systembiologi genererar stora datamängder och vi är duktiga på att analysera den typen av data med hjälp av statistiska verktyg och verktyg för maskininlärning. Vi skapar och använder beräkningsmodellerna för metabolism för att tolka biologiska data. Att kunna analysera data är lika viktiga som att använda hårdvara. Det är viktigt att vi utbildar KTH-studenter på dessa färdigheter, eftersom de är en så viktig del av innovationen inom bioteknik.
Utanför jobbet är ett av hans senaste intressen att lära sig spela piano tillsammans med sina barn. Han må vara en briljant forskare men han är ingen pianovirtuos – ännu.
– Jag är usel på piano!
Text: Åsa Karsberg