Peter Dinér blir ny prefekt för institutionen för kemi
Den 1 februari tillträder Peter Dinér som ny prefekt för institutionen för kemi. Han efterträder Istvan Furo, som efter flera år på posten har valt att kliva av uppdraget. Arbetet innebär ansvar för institutionens verksamhet.
– KTH befinner sig i en tid av omvandling med avseende på campus, organisation, lokaler och fakultetsfinansiering och det kommer att kräva en dynamisk organisation som kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar, säger Peter Dinér.
Peter Dinér är professor i organisk kemi och har de senaste tio åren varit chef för avdelningen för organisk kemi.
– I min roll som avdelningschef har jag fått en god överblick över institutionens verksamhet. På institutionen för kemi har vi ett starkt fokus på grundvetenskap och det är den spetskompetensen inom grundforskning som vi tillämpar i bland annat batterier, solceller och material, säger han.
Vad är det första du kommer att göra som prefekt?
– Jag kommer att föra samtal med avdelningarna och institutionens fakultet för att diskutera de framtida planerna för institutionen. Hur ska vi organisera oss framöver? Vilka lokaler behöver vi och på vilka campus ska vi finnas? Det viktiga i den här processen är att det finns delaktighet i diskussionen på institutionen och därmed också en transparens i varför vi fattar beslut och gör förändringar. Till exempel kommer institutionen att stå inför ett flertal pensionsavgångar inom de närmsta 5–10 åren och det kommer att påverka institutionens organisation, behov av lokaler och i slutändan både inriktning på forskning och undervisning. Därför är det viktigt att vi har både det korta och långa perspektivet i åtanke när vi planerar institutionens verksamhet de kommande åren.
Har du någon särskild fråga du vill prioritera?
– Vi behöver samverka mer med andra, både inom institutionen, på CBH-skolan och brett på KTH. Det behövs för att stärka resurserna till vår egen forskningsmiljö och säkerställa att vi attraherar duktiga medarbetare och har tillgång till välfungerande instrumentering. KTH finansierar cirka 40 procent av fakultetens lön för forskning och de resterande 60 procenten kommer från externa finansiärer, undervisning eller andra uppdrag.
Ser du några särskilda utmaningar?
– Det är väldigt viktigt att ha en fakultet som bidrar både till excellent forskning och undervisning, men det svåra är att hitta rätt balans mellan dessa två, eftersom det är forskningen som finansierar största delen av verksamheten på institutionen. Man måste lära sig att prioritera och ha många bollar i luften, men samtidigt är det viktigt att hitta en balans mellan arbete och fritid. Om situationen på KTH ska vara fortsatt hållbar, både ekonomiskt och forskningsmässigt, måste finansieringen av fakulteten från KTH öka. Det är viktigt om vi ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga internationellt.
Text: Åsa Karsberg