Beviljade projekt

Assessing GeoAI methods' accuracy for wetland detection in the region of Stockholm

Sökande: Jenny Lindblad

Sammanfattning

Vikten av attskydda våtmarker uppmärksammas alltmer, då de bidrar med biologisk mångfald, vattenrening, ochkoldioxidlagring. Trots detta fortsätter våtmarker attförloras, till stor del på grund av stadsutveckling. Sverigesmiljömål innefattar skydd och restaurering av våtmarker, men förluster från urbanisering uppvägerrestaureringsinsatser. En utmaning för förbättrad inkludering av våtmarker i stadsplaneringsprocesser är begränsadkunskap om urbana våtmarker, särskilt de mindre än 10 hektar som utelämnats från den nationella inventeringeneftersom använda inventeringsmodeller är tids- och resurskrävande. Dessutom är lokala inventeringar fragmenteradeoch sällan digitaliserade. Utvecklingen av fjärranalysteknik och geospatial AI erbjuder nya metoder för inventering.Projektet utvärderar noggrannheten hos befintliga AI-baserade metoder för inventering genom geospatiala data.Forskningsfrågorna är: Hur väl fungerar geospatiala grundmodeller för våtmarksinventering i stadsmiljöer? Hur kangrundmodeller för våtmarksdetektering göras tillgängliga och anpassas till lokala stadsplaneringsaktörer? Genom attbedöma modellernas precision i Stockholmsregionen med hjälp av referensdata fastställs metodernas förmåga attupptäcka även små våtmarker. Referensdata insamlas genom dokumentstudier av dokument (MKB, NVI) som redogörför enskilt inventerade våtmarker. Projektresultaten kan stärka beslutsprocesser för hållbar stadsutveckling genom atttillhandahålla verktyg för proaktiv planering med våtmarker.

Beviljat belopp år 1: 1 100 000SEK

Bostadsbrist, trångboddhet, och hyresbeståndets utnyttjande

Sökande: Herman Donner

Sammanfattning

Bostadsbrist har många negativa konsekvenser, bland annat attunga ofrivilligt tvingas bo kvar i föräldrahemmet, attindivider hindras från attpåbörja nya arbeten eller utbildningar, samt, atttrångboddheten ökar. Trots attdessaproblem är kända saknas det kvantitativa studier som kopplar bostadsbristen till hur det befintliga bostadsbeståndetutnyttjas. Även om nybyggnation utgör en viktig del av lösningen finns det en betydande potential attpå kort siktförbättra situationen genom en mer effektiv användning av befintliga bostäder. Detta kräver en bättre anpassningmellan hushållens storlek och bostädernas yta. Flera faktorer bidrar dock till atten sådan matchning inte sker,exempelvis atthushåll ofta bor kvar i samma bostad även efter attfamiljesituationen förändrats, vilket kan bero pånya eller avslutade relationer, samt barn som föds eller flyttar hemifrån. Inlåsningseffekter, såsom svårigheter attfåettnytthyreskontrakt eller attgenomföra ettbyte av bostad, kan förstärka dessa mönster. Denna studie syftar till attkartlägga boendemönster i hyreslägenheter, kvantifiera graden av trångboddhet samt identifiera vilka typer av hushållsom lever antingen stort eller trångt. Vidare ger studien information om vilka hushåll som är mest drabbade avtrångboddhet och vilken typ av lägenheter som efterfrågas. Det främsta bidraget är dock attuppskatta vilken effekt enoptimal användning av det befintliga bostadsbeståndet skulle kunna ha på tillgångången på bostäder, både totalt ochför olika grupper.

Beviljat belopp år 1: 400 000SEK

Exploring Residential Location Choices: A Pre-Study for Housing Planning in theStockholm Region

Sökande: Qian Wang

Sammanfattning

Detta projekt är en förstudie som syftar till attundersöka hur människors val av bostadsplats påverkar socialsegregation och samhällsutveckling i Stockholmsregionen. Studien ska lägga grunden för ettverktyg som kan stödjabeslutsfattare i attplanera bostadsområden som främjar integration och minskar segregation. Fokus ligger på attanalysera vilka faktorer som påverkar bostadsval, som tillgänglighet till transport, tjänster och prisnivåer, samt hurdessa samspelar med hushållens ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Forskningen kommer attgenomföras ifyra steg: en litteraturöversikt för attkartlägga aktuella teorier och modeller, insamling och analys av data, utvecklingav en teoretisk modell, samt sammanställning och spridning av resultaten. Målet är attskapa en teoretisk ram somkan kopplas till befintliga planeringsverktyg för attbättre förstå och påverka bostadssegregation. Resultaten fråndenna förstudie kommer attvara användbara för Region Stockholm genom attbidra med nya insikter kring hurbostadsplanering kan utformas för attskapa mer blandade och hållbara bostadsområden. På sikt kan detta stödjaregionens arbete för en rättvis och inkluderande samhällsutveckling.

Beviljat belopp år 1: 700 000 SEK

Transformative experimentation with low-carbon development in the Stockholmregion

Sökande: Emilia Smeds

Sammanfattning

Projektet "Transformativ experimentering med klimatsnål stadsutveckling i Stockholmsregionen" undersöker hururbana innovationsprojekt eller så kallade 'urbana experiment' kan finansieras, utformas, och organiseras för attmaximera deras positiva bidrag till Stockholmregionens hållbara omställning och uppnåelse av klimatpolitiska mål.Experimentering syftar på användandet av pilotprojekt för atttesta innovationer, där en central frågeställning ärhuruvida kortvariga och småskaliga interventioner kan bidra till långsiktig transformation av stadsregionernasplaneringsprocesser och byggda miljö. Detta arbetssättutpekas som viktigt inom Region Stockholms planer förStockholmsregionens framtid, inklusive Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS), Klimatfärdplan2050, samt Handlingsplan för hållbar stadsutveckling. Genom dokumentstudier och intervjuer undersöker projektethur etturval av kommuner inom Stockholms län konkret jobbar med experimentering och hur innovationerna somtestas anknyter till kommunernas översiktsplanering samt Regionens strategiska mål och prioriteringar. Projektetsövergripande ambition är attutveckla rekommendationer som kan ytterligare förstärka Region Stockholms kapacitetattstötta och styra transformativ experimentering för hållbar omställning, baserat på kunskap om kommunernasframgångar och utmaningar.

Beviljat belopp år 1: 200 000 SEK