Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Jämställdhetsarbetet är ständigt aktuellt

Treleende kvinnor i aftonklänning och en man i frack.
Rektors jämställdhets- och mångfaldspris delades ut i samband med diplomeringen i Stadshuset den 19 december av prorektor Mikael Lindström. Från vänster i bild: Carlota Canalias, Linda Lundström och Lisa Prahl Wittberg.
Publicerad 2024-01-15

Varför tycks kvinnor, jämfört med män, inte ha motsvarande möjligheter att göra en akademisk karriär och nå en fast lärartjänst? Det ville Carlota Canalias, Linda Lundström och Lisa Prahl Wittberg förstå. Alla är verksamma vid skolan för Teknikvetenskap och är mottagare av rektors jämställdhets- och mångfaldspris 2023 för sin inventering av jämställdhetsproblem på den egna skolan.

– Det var gemensamma observationer och reflektioner som ledde fram till idén att göra den här studien, säger Carlota Canalias, professor vid institutionen för tillämpad fysik.

Kartläggningen bygger på intervjuer med män (17 st) och kvinnor (30 st) inom den egna skolan på KTH. Arbetet resulterade i en inventeringsrapport. Rapporten beskriver de intervjuade medarbetarnas individuella vägar till fast lärartjänst på skolan för Teknikvetenskap och vilka svårigheter de stött på.

– Vi fokuserade på meriteringsfasen. Vad är det som leder till att en person stannar inom akademin eller slutar? Vilka är de bakomliggande strategierna för att skapa en akademisk karriär? Det var utgångspunkten, säger Lisa Prahl Wittberg, professor vid institutionen för teknisk mekanik.

Linda Lundström som är professor vid institutionen för tillämpad fysik fyller i:

– Vårt mål var att samla in ett antal berättelser från skolans medarbetare för att ta reda på om det gick att se något mönster i deras skildringar som kunde påvisa ett verkligt systemfel.

De tre kollegorna bakom rapporten betonar att det oavsett kön är ett hårt arbete att meritera sig inom akademin.

De intervjuade kvinnornas berättelser visade däremot på fler motgångar som dessutom var av en annan karaktär än männens. Exempelvis beskrivs ofta känslan av att inte bli tagen på allvar, respekterad för den man är eller att ständigt bli ifrågasatt beträffande den egna kompetensen.

Rapporten har fått spridning både inom KTH och utanför lärosätet. Dessutom används citaten i studien som reflektionsmaterial i workshops för ledningsgrupper och med doktorander inom KTH.

– Det här är mer ett arbetsmaterial än en forskningsrapport. Den ger en presentation av läget och citaten i studien fungerar som hjälp till självreflektion, säger Carlota Canalias.

Vad ser ni är det viktigaste för KTH att göra utifrån era analyser?

Linda Lundström:

– Att fortsätta att jobba med kulturförändringar inom organisationen, genom fortlöpande diskussioner och reflektioner. 

Lisa Prahl Wittberg konstaterar att jämställdhetsarbetet ständigt måste hållas levande i verksamheten:

– Det handlar om att de bästa personerna inom sina områden ska ha möjlighet att utvecklas på lika villkor, få ro att göra det jobb vi vill ska utföras, och att vi inte tappar några av dessa individer längs med vägen. Man ska inte behöva stöta på onödigt motstånd. Det har vi inte råd med kompetensmässigt.

Text: Marianne Norén