Ny struktur för forskarutbildningen med effektivitet och kvalitet i fokus
SCI-skolan arbetar med att skapa en mer effektiv och kvalitetssäkrad struktur för forskarutbildningen. Den nya strukturen syftar till att behålla ett ämnesnära stöd till de forskarstuderande samtidigt som den skall vara effektiv och uppfylla de krav som KTH:s nya kvalitetssystem ställer.
- Tanken är att knyta programmen närmare institutionerna och stärka gemenskapen inom forskarutbildningsämnena genom att införa forskarämnesansvariga, säger Oscar Tjernberg, vice skolchef och ansvarig för forskarutbildningen.
Vilka behov ligger bakom förslaget till en ny struktur för forskarutbildningen?
– KTH har under en längre tid sett ett minskande antal doktorander, och vi ser ingen omedelbar vändning av denna trend. Inom SCI-skolan finns det dessutom en stor variation i antalet forskarstuderande mellan programmen. Samtidigt ser vi ökade krav från doktorander, omvärlden och oss själva, inte minst genom KTH:s nya kvalitetssystem.
På vilket sätt påverkar KTH:s nya kvalitetssystem den föreslagna strukturen?
– Kvalitetssystemet kräver uppföljning och åtgärder inom kurser, studiemiljö och handledning. Institutionsledningen har ett stort ansvar i dessa områden, och kvalitetssystemet ställer också krav på att personer med ansvar för olika delar inom systemet har befogenheter att genomföra nödvändiga åtgärder. Det har varit naturligt att knyta ansvar för handledning och studiemiljö till institutionsledningen.
Hur har processen för att utforma den nya strukturen gått till?
– Processen inleddes med att institutionerna fick i uppdrag att göra en översyn av sina program och lämna förslag på en framtida programstruktur. Dessa förslag diskuterades därefter i skolans prefektråd och skolledning. Jag presenterade sedan ett förslag på en möjlig struktur som vidareutvecklades genom diskussioner i ledningen, prefektrådet och FA-PA-gruppen, där programansvariga, doktorandrepresentanter och delar av utbildningskansliet ingår. Med hjälp av återkoppling från dessa grupper har vi nu tagit fram ett mer genomarbetat förslag, som fakultetsnämnden har nyligen godkänt.
Vilka är de viktigaste målen, och hur uppnår den nya strukturen dem?
– Vår ambition är att möta de krav som ställs på forskarutbildningen på ett enkelt och resurseffektivt sätt. Samtidigt vill vi stärka både den lokala förankringen och gemenskapen genom att lyfta forskarutbildningsämnenas centrala roll. Genom att minska antalet program reducerar vi administrationen och kopplar dem direkt till institutionerna, vilket underlättar uppfyllandet av kvalitetssystemets krav. Forskarutbildningsämnena tilldelas en forskarämnesansvarig (FoA) som ska ha regelbunden kontakt med doktoranderna. Detta stärker både ämnessamhörigheten och den lokala förankringen. Dessutom möjliggör den nya strukturen en dynamisk hantering av forskarutbildningsämnen, såsom avveckling, sammanslagningar eller tillägg av nya ämnen, utan att påverka programstrukturen.
Hur ska den nya strukturen höja kvaliteten på forskarutbildningen?
– Kvalitetsuppföljning kommer att skötas av en person inom institutionsledningen där också befogenheterna att agera finns. Forskarämnesansvariga ska genom sin kontakt med doktoranderna identifiera brister i progression, kurser, handledning och studiemiljö tidigt och signalera detta till den programansvariga i institutionsledningen. Detta ska leda till snabbare och mer effektiva åtgärder.
Vad innebär rollen som forskarämnesansvarig jämfört med den tidigare rollen som programansvarig?
– Forskarämnesansvariga kommer att ansvara för den löpande kontakten med doktoranderna inom ämnet, uppdatering av eISP (elektronisk individuell studieplan) och uppföljningssamtal. Programansvariga får en mer övergripande roll att säkra kvaliteten i utbildningen. I det nya kvalitetssystemet får programansvariga en ny roll jämfört med tidigare.
Hur säkerställs en smidig implementering av den nya strukturen?
– Vi kommer att klargöra alla processer inom forskarutbildningen i det nya systemet. Vi hoppas att de flesta nuvarande PA övergår till rollen som FoA, och därmed säkerställer en smidig övergång. Målet är att handledare inte ska påverkas mycket av förändringen, medan doktorander förhoppningsvis märker av ett större ämnesmässigt stöd och bättre respons på kvalitetsbrister.
Vilka administrativa fördelar kan vi förvänta oss på längre sikt?
– Att reducera antalet program minskar den administrativa bördan något, men den största vinsten ligger i en effektiv implementering av kvalitetssystemet. Det handlar inte bara om att minska arbete utan också om att få ett system som faktiskt förbättrar kvaliteten.
Varför har ni valt att inte minska antalet forskarutbildningsämnen i detta skede?
– Till skillnad från program beslutar inte skolan om ämnena. Vi tolkar detta som att KTH:s ledning ser ämnena som centrala. Forskarutbildningsämnet är också starkt kopplat till identitet hos fakulteten och det är det som står på doktorandernas examensbevis. Därför börjar vi med programstrukturen som är en mer administrativ fråga och låter eventuella ändringar av ämnen ta mer tid. Förändringar inom ämnen kan bli aktuella framöver men här vill vi att insitutionerna själva kommer med förslag.
Berättat för: Marta Marko-Tisch