Partikelfysiker invald i ung akademis ledning
Christian Ohm, docent i partikelfysik, har valts in i ledningen för Sveriges unga akademi (SUA). Totalt består akademins ledning av fem ledamöter som väljs för ett år i taget. SUA arbetar med att främja villkoren för unga akademiker genom inspel och debattartiklar, rapporter och tvärvetenskapliga möten över lärosätes- och disciplingränser.
Christian Ohm har varit medlem i Sveriges Unga Akademi sedan 2019 och har aktivt deltagit i flera projekt och arbetsgrupper. Nu tar han på sig rollen som ledamot i akademins ledning och ser fram emot det med stor entusiasm.
- Jag har precis påbörjat mitt sista år som ledamot, och under de senaste fyra åren har jag varit sammankallande för en arbetsgrupp och varit med i invalspanelen samt i valberedningen. Jag har även varit inblandad i ett flertal stora och små projekt, som att ta fram en rapport om biträdande lektorat eller att vara författare till Forskardrömmar, en barnbok om forskning. Det ska bli en fantastiskt spännande utmaning att få vara med och leda akademins arbete som avslutning - och det känns jättekul.
Ambitiösa mål som ledamot i SUA:s ledning
Under förra året tog SUA fram en vision om ett livskraftigt akademiskt system i Sverige år 2030, och det är med det målet i sikte som organisationen tar avstamp för kommande år.
- I år kommer vi att fokusera en del på forskarens roll i samhället. Vi ska skicka in vårt inspel till forskningspropositionen som regeringen förbereder inför nästa år, strukturera vår utåtriktade verksamhet och vi har ett flertal debattartiklar på gång. Inom ledningen kommer jag att fokusera lite extra på vårt utåtriktade arbete och sen planerar jag att få med hela akademin i vår till CERN där jag bedriver min forskning.
Värdefull och inspirerande gemenskap för unga forskare
En del av styrkan i SUA är att det är en tvärvetenskaplig akademi, öppen för sökande inom alla forskningsområden. Ledamöterna väljs in baserat på forskningsmeriter, men lika viktigt är engagemang, driv och vilja att förbättra förutsättningarna för att bedriva högkvalitativ forskning, utbildning och samverkan. Allt detta skapar en konstruktiv och inspirerande "SUA-anda" som präglar arbetet.
- Jag har verkligen uppskattat mina år i SUA hittills, och en stor anledning till det är det konstruktiva driv som akademin har. Det har varit otroligt värdefullt och inspirerande att få chansen att attackera svåra problem tillsammans med drivna kollegor från alla tänkbara olika fält. Det gör det naturligt att lyfta blicken och inse att alla perspektiv behövs för att kunna förbättra akademiska karriärvägar, utforma förutsättningar för starkt ledarskap på våra lärosäten, och lyfta vetenskapens roll för samhället.
- En annan stor fördel med SUA är vårt kompetenta sekretariat som hjälper oss ledamöter att förverkliga våra idéer, med allt ifrån projektledning och sammanställning av forskningspolitiska rapporter till värdefulla kontakter och organisation av väldigt givande akademimöten. Sen har vi väldigt kul också!
Okända partiklar och den mörka materian
Christian forskar inom experimentell partikelfysik, ett område som handlar om att förstå naturens allra minsta byggstenar. Kunskapen om hur dessa byggstenar kan växelverka med varandra är nära kopplad till vår förståelse av hur universum har utvecklats till verkligheten vi lever i idag.
- Mitt fokus är på utveckling av nya metoder för att hitta partiklar bortom vår nuvarande teori, partikelfysikens standardmodell, och allra helst sådana som kan hjälpa oss att förstå vad den mörka materian som dominerar universum består av.
Han har i första hand bedrivit sin forskning inom ATLAS-experimentet på CERN utanför Genève i Schweiz, där en stor del av världens alla partikelfysiker samlas för att driva storskaliga experiment och analysera stora mängder mätdata. Huvudsyftet är naturvetenskaplig grundforskning, och har bl.a. lett till upptäckten av Higgspartikeln.
Den nya tekniken som har utvecklats inom partikelfysikforskning har även resulterat i nya instrument för medicinsk diagnos och behandling av cancertumörer.
- Just nu bidrar vår grupp på KTH till utveckling av en helt ny typ av detektor som kan mäta tiden då laddade partiklar passerar med en noggrannhet på några få tiotals picosekunder. Den ska installeras i ATLAS-experimentet under kommande år och kommer att tillåta mer precisa mätningar av proton-proton-kollisionerna vid CERN:s Large Hadron Collider under hela 2030-talet. Då kommer vi att ta tjugo gånger mer mätdata än vad som hittills har analyserats och förhoppningsvis kommer vi att kunna bidra till att lösa mysteriet med den mörka materian.
Text: Marta Marko-Tisch