Strategier för likvärdig examination
I strävan efter att examinationen ska bli likvärdig kan vi välja olika strategier eller en kombination av flera. Vi kan lära mer om olika studentgrupper för att bättre lära känna våra studenter och utforma examinationen inkluderande, vi kan anpassa examinationen för olika studentgrupper, vi kan variera examinationsformen för att inkludera olika gruppers prferenser, och vi kan examinera med ett normmedvetet och normkritiskt förhållningssätt. Vi kommer att kort gå igenom dessa strategier nedan och ge tips på vidare läsning.
En bra början för likvärdig examination är att vi lär känna våra studentgrupper och deras preferenser. Framför allt kan vi behöva lära oss mer om grupper som historiskt har varit i minoritet men som vuxit i antal de senaste åren, som t.ex. kvinnor (ca 30%), studenter med utländsk bakgrund (ca 30%), studenter som kommer från icke-akademiska hem (ca 30%), äldre studenter än 21 år (ca 30% av dem som söker till KTH), studenter med funktionsnedsättningar (över 5% har stöd från funka) och studenter som inte har svenska som modersmål (ca 20 %). Samma individ kan tillhöra flera av dessa grupper.
Frågor vi behöver ställa oss är t.ex. hur förutsättningarna för examination fungerar för studenter som har barn, om hur kulturella skillnader och bakgrunder eventuellt påverkar lärande och hur olika examinationsformer fungerar för studenter med olika funktionsnedsättningar. Det finns också grupper som innefattas av diskrimineringslagen som mer eller mindre har varit osynliga – det är grupper vi förmodligen behöver lyfta fram än mer. Med kunskap om olika grupper kan vi lättare utforma, genomföra och bedöma examinationen likvärdigt.
Bild: Nina Hemmingsson