Kvalitetsarbete inom forskning
KTH arbetar systematiskt med kvalitet inom forskning. Här hittar du vilka delar som ingår i KTH:s kvalitetsarbete för forskning, hur arbetet genomförs och hur ofta.
KTH tillämpar ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildning, forskning och samverkan. Kvalitetsarbetet inom forskning ska, liksom kvalitetsarbetet inom utbildning, vara en integrerad del i verksamheten.
De olika delarna av det systematiska kvalitetsarbetet för forskning utgör tillsammans ett kvalitetssystem som är utformat för att vara kvalitetsdrivande och resurseffektivt. Kvalitetsarbetet ska stödja KTH:s insatser i att uppnå KTH:s vision och övergripande mål (V-2023-0668), svara mot nationella och internationella riktlinjer samt beakta de
kvalitetssäkrande processer, sakkunnig- och kollegial granskning (peer review) och seminariediskussion, som utgör grunden för god forskning.
Kvalitetsarbetets omfattning och innehåll
KTH:s systematiskta kvalitetsarbete för forskning omfattar kontinuerlig uppföljning och återkommande granskning.
Kontinuerlig uppföljning vartannat år
Forskning vid KTH kvalitetssäkras kontinuerligt genom kollegial vetenskaplig granskning. Det görs vid forskningsseminarier och genom sakkunniggranskning vid rekrytering, befordran, vetenskaplig publicering och i konkurrensutsatta ansökningar för extern finansiering. Detta kompletteras av kontinuerlig uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
Kontinuerlig uppföljning av forskningskvalitet genomförs vartannat år och består av aktiviteter på institutionsnivå, i fakultetsnämnder och i skolledning. Övriga år genomförs uppföljning av fakultetsförnyelseplaner och kompetensutveckling. Dessa aktiviteter utgör en del av KTH:s verksamhetsdialoger.
Regelbunden granskning vart sjätte år
Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomför KTH vart sjätte år en återkommande granskning med extern kollegial bedömning. Dessa syftar framför allt till att vara kvalitetsutvecklande och utformas med beaktande av KTH:s mångfacetterade forskningsverksamhet. Sakkunnigpaneler utses, med såväl nationella som internationella granskare samt interna granskare, som lämnar rekommendationer gällande forskningsmiljöns utvecklingsmöjligheter.
Den återkommande externa granskningen avser att höja forskningens kvalitet och tydliggöra den i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet
Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten, engagera såväl ledning som medarbetare och ha en tydlig fördelning av ansvar. Fakultetsrådet ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet följs upp och revideras vid behov.
Ansvarsfördelning gällande kvalitetsarbetet följer Arbetsordning vid KTH (V-2024-0608). Skolornas fakultetsnämnder har det övergripande ansvaret för utveckling av förutsättningar för forskning likväl som för kvalitetssäkring av forskning vid respektive skola. Fakultetsrådet har det universitetsövergripande ansvaret för dessa frågor.
Skol- och universitetsledning har det övergripande ansvaret för verksamheten som helhet samt för resursfördelningen.